PERSONLIGA BERÄTTELSER

Avancerad rekonstruktion av extremiteter: Nytt grepp om livet

Innehållet gäller Västra Götaland

26-årige Mattias Persson bröt ryggen högt upp vid nacken, vid kota C6 och C7. Han förlamades, kunde inte röra armar eller ben. Men nu sitter han här och lastar och lossar ett fartyg.

Patient jobbar med datasimulerad lastning och lossning vid hamn.
Mattias hejas på av fysioterapeuten Lina Bunketorp Käll när han får jobba med ett dataspel för att öva upp handens styrka, motorik och koordination.

Mattias hejas på av fysioterapeuten Lina Bunketorp Käll när han får jobba med ett dataspel för att öva upp handens styrka, motorik och koordination.

I ett dataspel får Mattias öva upp styrka och koordination av sin hand. Händerna var tidigare inte mycket till hjälp. Det var mycket svårt att greppa och hålla saker.
Men nu har ska händerna återigen sakta börjat fungera. Detta har möjliggjorts tack vare avancerad kirurgi där senor har flyttats runt.

Grepprekonstruktion

Det var under en ishockeymatch mellan Frosta HC och Åstorps IK som Mattias liv tog en helt ny vändning, Han fick en tackling, for in i sargen och olyckan var ett faktum. Mattias Persson var 19 år och vuxenlivet skulle precis starta.

Nu sju år senare är han fortfarande förlamad från bröstet och nedåt men han har börjat få allt bättre funktion i armarna. Delvis tack vare sin egen starka motivation och delvis tack vare Centrum för Avancerad Rekonstruktion av Extremiteter, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Här har handkirurgerna gett honom en så kallad armbågssträckare och gjort en grepprekonstruktion.

Mattias är ett typexempel på patient på avdelningen. Många har upplevt olyckor och trauman av olika slag. Andra har förlorat funktioner eller tvingats till amputation på grund av cancer.

Återskapa handens grepp

Patient jobba med datasimulerad lastning och lossning vid hamn.
Mattias har lyckats bra med sin träning, mycket tack vare stark motivation.

Handen är en fantastisk skapelse. Den kan ena stunden hantera en hammare och i andra stunden trä en tråd genom ett nålsöga. Handen är den kroppsdel som har den mest komplicerade strukturen med en mängd olika ben och leder. Men utan greppförmåga blir den bara till en klump.

För att återskapa handgreppet hos ryggmärgsskadade flyttas senor (ibland också nerver) för att därefter ge dem nya funktioner. Det fungerar tack vare att människan ofta har dubbla muskler för böjning och sträckning av en led. Därför kan en muskel och sena ”lånas” till återskapande av funktioner. Man kan till exempel ta en av två handledssträckare och göra om en till en fingerböjare, eller ta en armbågsböjare och göra den till en tumböjare.

Operation mot spasticitet

Spasticitetsreducerande kirurgi är en annan specialitet. Vid skada eller sjukdom i ryggmärg eller hjärna, får man ofta en spasticitet. Handen knyter sig och armen vinklas ofta in mot kroppen. Det hindrar inte bara armens och handens funktioner utan är också psykiskt påfrestande – många utomstående vill stirra på en och det är svårt att göra de mest enkla saker. Ibland kan sjukgymnastik eller mediciner hjälpa men andra gånger krävs kirurgiska ingrepp. Det innebär att senor förlängs varvid hela muskeln inklusive senan blir längre. Då blir spasticiteten inte lika besvärande. Vissa muskler kan också lossas från sina fästen för att få ett nytt och mer fördelaktigt fäste.

Skelettförankrade proteser

Många amputerade patienter får här hjälp med proteser, till exempel via osseointegration. Det innebär att en titanskruv förankras in i skelettet, varpå en protes kan fästas. Den sitter fast utan en hylsa som kan skava och glappa. Det ger styrka och en ökad rörlighet. Skelettförankringen, den så kallade Brånemarksmetoden, har sedan länge använts för stifttänder (tandimplantat). Tekniken har utvecklats till att gälla andra kroppsdelar också, och tack vare centrat kan tekniken vidareutvecklas ytterligare.

Lura hjärnan för att minska fantomsmärtor

Amputerade har ofta svåra fantomsmärtor – du plågas av en kroppsdel som inte finns. Ofta får dessa patienter äta starka smärtstillande mediciner. Men här på enheten erbjuder man en annan metod: Lura hjärnan att kroppsdelen fortfarande finns. Om du till exempel har amputerat en arm får du se dig själv på en skärm där du plötsligt har en arm. Den virtuella armen går att styra via de elektroder som är fästade på den amputerade stumpen. Regelbunden träning med metoden verkar kunna minska fantomsmärtor. Behandlingen kan också leda till minskad medicinering och förbättrad sömn.

Patienter från hela världen

Upptagningsområdet för Centrum för Avancerad Rekonstruktion av Extremiteter, är hela Sverige och även andra länder. Det är ett högspecialiserat centrum som arbetar mycket tvärvetenskapligt. Halva arbetstiden går åt till forskning och andra hälften till att hjälpa de inskrivna patienterna. Här jobbar handkirurger, ortopedkirurger, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. De får teknisk hjälp bland annat av Chalmers. Samarbetet har exempelvis resulterat i en unik protes – en mekanisk robotarm. Den ger en helt annan känsla i greppet, och funktionen är bättre än tidigare proteser. Det går utmärkt att ta ett ägg utan att vare sig tappa eller krossa det.

Ålder utgör inget hinder för kirurgiska ingrepp men kärlsjukdom kan göra det, till exempel hos diabetiker. Sedan måste patienten vara beredd att verkligen kämpa, delta i rehabiliteringen och ha en stark motivation. Det kan ta upp mot ett år innan man har tränat upp en ny muskelfunktion. Trots kirurgi och vård kommer patienten fortfarande ha funktionsnedsättningar.

Starkare självkänsla

Tack vare ökad rörlighet och funktion i armar, händer eller ben blir  patienterna mer självständiga. Många får ett helt annat socialt liv än tidigare och en starkare självkänsla.  För den del patienter innebär resultatet att de inte längre behöver be om hjälp för att äta, skriva, sköta sin hygien, köra rullstol eller pyssla om sig själv som att exempelvis måla sina naglar. Andra kan återuppta sitt gamla fritidsintresse. En patient hade flugfiske som mål.  Ökad rörlighet innebär också ökad livskvalitet.

Ökar möjligheterna till arbete

Det betyder mycket för den personliga integriteten att inte behöva be sin assistent om hjälp om det mest personliga. Att själv klara av sina toalettbesök, mejla/sms:a (utan att någon ser vad man skriver) och är en väg till ett nytt slags liv. Antalet assistanstimmar kan minska och möjligheten till arbete ökar också med de nyvunna arm- och handfunktionerna.

Till toppen av sidan