ATT SÖKA STÖD OCH HJÄLP

Besvär och svårigheter som ung

Innehållet gäller Västra Götaland
Ung person står på stenar ute i sjö

Man kan drabbas av många olika slags problem som påverkar ens liv, psykiska hälsa och skola. Här nedan presenteras några vanliga besvär och svårigheter. Det är bra att skaffa sig mer kunskap för att förstå sig själv, sitt problem och var man kan söka hjälp. När du känner att du inte klarar av din vardag behöver du få hjälp. Du söker för dina besvär och symtom. Det är läkaren som ställer en eventuell diagnos.

  • Till din vårdcentral kan du söka för allt som rör hälsa och sjukdomar. Om du känner dig deprimerad eller har ångest kan du få samtalsbehandling. Det är oftast till vårdcentralen du ska vända dig. Om man bedömer att du behöver läkemedelsbehandling, längre psykologisk behandling eller annan specialistvård, får du en remiss till Bup. 
    När vårdcentralen är stängd kan du vända dig till en jourcentral.
  • Barn- och ungdomspsykiatrin, Bup, är till för lite svårare psykiska besvär. Vanligaste sättet att få kontakt med Bup är att elevhälsan, en ungdomsmottagning eller en vårdcentral, skickar dig hit med hjälp av en remiss. Du kan också själv kontakta Bup.
  • Elevhälsan vänder sig till alla som går i skolan. Här kan du också få en remiss till Bup.
  • På en ungdomsmottagning kan du få stöd och hjälp såväl när det gäller kroppsliga saker som frågor som rör ditt liv. Här kan du också få en remiss till Bup. Det finns också en nationell ungdomsmottagning på nätet: Umo.se. Där kan du hitta svar på dina frågor om sex, hälsa och relationer.
  • Barnhälsovården tar emot små barn, upp till sex års ålder.
  • Socialtjänsten är en del av den kommunala hjälpen som finns.

Läs mer om vart du kan få hjälp om du mår psykiskt dåligt.

Ett bra stöd erbjuder också Patient- och närståendeföreningar för psykisk hälsa

Här är några bra ställen att ta kontakt med:
Barnens hjälptelefon Bris tel 116 111
Jourhavande kompis, Röda Korset ungdomsförbundet (chatt)
Sjukvårdsrådgivningen tel 1177

Är man vuxen och vill prata om barn finns:
BRIS vuxentelefon om barn tel 077-150 50 50
Rädda Barnens föräldratelefonen tel 020-786 786

ADHD

ADHD är en förkortning för Attention Deficit Hyperactivity Disorder, som betyder att man har svårt att hålla tillbaka impulser, fokusera på rätt sak och lätt blir rastlös. Svårigheterna kan ha många orsaker t.ex. krav och stressfylld livssituation, prestationsångest eller nedstämdhet. Först när svårigheterna har satts in i sitt sammanhang och olika orsaker till svårigheterna har övervägts blir det möjligt att bedöma om det handlar om ADHD.

Läs mer om ADHD

Sök hjälp: Vårdcentral för att få en bedömning.

Exempel på stöd

Riksförbundet Attention

Mer på andra webbplatser

ADHD stöd och hjälp, Umo.se

Alkoholberoende

Om man dricker stora mängder alkohol under en längre tid kan man utveckla ett alkoholberoende. Då kan det vara svårt att sluta dricka, men med bra stöd och hjälp kan man bli av med ett alkoholberoende.

Läs mer om alkoholberoende

Sök hjälp: Elevhälsa, ungdomsmottagning eller vårdcentral. Kommunens socialtjänst.

Exempel på stöd

Alkoholhjälpen - startsida (även för närstående)

Alkohollinjen

Anonyma Alkoholister, för unga

Al-Anon & Alateen, för närstående

Bonavia, för närstående

Nationellt kompetenscentrum anhöriga, om någon vuxen i din närhet blir sjuk, börjar missbruka eller hastigt dör.

Dopingjouren

Mer på andra webbplatser

Att bli av med alkohol- eller drogproblem, UMO.se

Aspergers syndrom

Vid Aspergers syndrom har man svårigheter att samspela och kommunicera med andra människor. Man kan fastna i tankebanor och beteenden som gör att man har svårt att ändra sina rutiner och att anpassa sig till andra människor. Ofta har man begränsade intressen, som man ägnar sig åt på egen hand. Svårigheterna brukar bli tydligare i takt med att man blir äldre och kraven på att klara socialt umgänge och vardagsaktiviteter blir större.

Läs mer om ASD/Aspergers syndrom

Sök hjälp: Vårdcentral för att få en bedömning.

Exempel på stöd

Autism- och aspergerförbundet (även för närstående)

Mer på andra webbplatser

Aspergers syndrom stöd och hjälp, Umo.se

Autism

Vid autism har man ofta en allmänt försenad utveckling utöver problem med att samspela och kommunicera med andra människor. Man har också begränsade intressen och fastnar lätt i ritualer och stereotypa beteenden. Svårigheterna blir som regel tydliga under tidiga barnår.

Läs mer om autism 

Sök hjälp: Vårdcentral.

Exempel på stöd

Autism- och aspergerförbundet (även för närstående)

Riksförbundet Attention

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom kallas ibland även manodepressiv sjukdom. Bipolär sjukdom innebär att man i perioder är antingen manisk eller deprimerad. När man är manisk kan man förlora omdömet och bete sig på ett sätt som skapar problem när det gäller till exempel relationer, arbete och ekonomi.

Läs mer om bipolär sjukdom

Sök hjälp: Vårdcentral.

Exempel på stöd

IBIS intresseföreningen för bipolär sjukdom, även för närstående

Riksförbundet Balans, även för närstående

Bipolarna

Depression hos barn och tonåringar - Västra Götaland

En depression pågår en längre tid och kan påverka mycket i tillvaron. Ett barn eller en tonåring som
har en depression kan bli så påverkad att han eller hon till exempel inte orkar gå till skolan. En lättare depression kan gå över med hjälp av stöd från närstående. För en svårare depression behövs behandling.

Läs mer om depression hos barn och tonåringar

Sök hjälp: Vårdcentral

Exempel på stöd

Bris för barn och unga, tel 116 111

Bris vuxentelefon om barn, tel 077-150 50 50

Hjälplinjen – tillfälligt psykologiskt stöd, tel 020-22 00 60

Riksförbundet Ungdom för Social hälsa

Riksförbundet Balans

Mer på andra webbplatser

Nedstämdhet, Umo.se

Droger, alkohol, riskbruk och missbruk

Om man är beroende berusar man sig så mycket att kroppen vänjer sig vid att vara påverkad, och det blir svårt att klara sig utan. Att vara beroende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande eller droganvändande. Risken för att bli beroende är större om man dricker eller drogar ofta eller mycket. Det är det som kallas för riskbruk.

Läs mer om alkohol och droger, riskbruk och missbruk

Sök hjälp: Ungdomsmottagning eller vårdcentral. Kommunens socialtjänst.

Exempel på stöd

Anonyma alkololister, för unga.

Al-Anon & Alateen, för anhöriga.

Anonyma Narkomaner

Dopingjouren

Bonavia för närstående.

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Om någon vuxen i din närhet börjar missbruka.

Mer på andra webbplatser

Att bli av med alkohol- eller drogproblem, Umo.se

Dyslexi

Dyslexi innebär att man har svårt att lära sig läsa, stava och förstå en skriven text. Om man har dyslexi har vissa funktioner i hjärnan som styr språket inte utvecklats som de ska, men det har ingenting med intelligens att göra.

Läs mer om dyslexi

Sök hjälp: Elevhälsan.

Exempel på stöd

Svenska dyslexiföreningen

Föräldraföreningen för dyslektiska barn

Dödsfall

När någon i familjen dör vänds tillvaron upp och ner för både barn och vuxna. Ofta hittar man sätt att stödja varandra i familjen, både i den första omedelbara sorgen och längre fram. Att visa och dela sorgen är ett sätt att komma varandra nära och en bra grund för att bearbeta den.

Läs mer om sorg

Läs mer om dödsfall

Sök hjälp: Ungdomsmottagning, barnhälsovården eller vårdcentral.

Exempel på stöd

Stödgrupp för unga eller familjer i sorg, Bräcke diakoni

Hjälplinjen – tillfälligt psykologiskt stöd tel 0771-22 00 60

Barnens hjälptelefon BRIS, tel 116 111

Jourhavande kompis, Röda korset ungdomsförbundet (chatt)

Jourhavande medmänniska

Svenska kyrkan, hjälp och stöd

SPES Ungdom För närstående till någon som tagit sitt liv.

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Om någon vuxen i din närhet blir sjuk, börjar missbruka eller hastigt dör.

Fobier

De flesta har något de känner en överdriven rädsla för. Det kan vara blod, ormar, spindlar eller hundar. Man kan också ha höjdskräck, vara rädd för att flyga eller vara i trånga utrymmen som hissar. Hos ungefär 10-15 procent av befolkningen blir rädslan så stor att man utvecklar en fobi. Rädslan kan göra att man börjar undvika vissa ställen eller situationer.

Läs mer om ångest och fobier hos barn och tonåringar

Sök hjälp: Vårdcentral eller ungdomsmottagning.

Ilska och utbrott

Barn och ungdomar kan reagera med kraftiga utbrott - explosivt beteende – på till synes mindre motgångar och misslyckanden i vardagslivet. Orsaken är då ofta att barnet har svårt att känslomässigt klara en frustration, i kombination med svårigheter att vara flexibel i tanken, det vill säga med att klara en förändring, ett ”nej” eller att något inte blir som barnet tänkt.

Läs mer om barn och unga som lätt får utbrott

Sök hjälp: Vårdcentral.

Exempel på stöd

Riksförbundet Ungdom för Social hälsa

Barnens hjälptelefon, BRIS,  tel 116 111

Jourhavande kompis, Röda Korset Ungdomsförbundet (chatt)

BRIS vuxentelefon om barn, tel 077-150 50 50

Kris

Barn och ungdomar reagerar väldigt olika i krissituationer. Det finns de som inte klarar att vara ensamma, andra drar sig undan allt sällskap. Många vill prata om det som hänt om och om igen, andra blir helt tysta och svåra att få kontakt med. Ångest och oro är vanliga symtom hos de flesta men vissa känner en total tomhet på känslor.

Läs mer om att hamna i kris

Sök hjälp: Vårdcentral eller ungdomsmottagning.

Exempel på stöd

Hjälplinjen – tillfälligt psykologiskt stöd tel 0771-22 00 60

Mer på andra webbplatser

Att vara i kris, Umo.se

Jourhavande medmänniska

Jourhavande kompis, Röda korset ungdomsförbundet (chatt)

Barnens hjälptelefon, BRIS tel 116 111

BRIS - för vuxna om barn tel 077-150 50 50

Rädda barnens föräldratelefon tel 020-786 786

Koncentrationssvårigheter

För en del barn innebär koncentrationssvårigheterna att ha svårt att fokusera på rätt sak, lätt att bli distraherad eller att ha svårt att behålla fokus på mindre stimulerande uppgifter. Orsaken kan till exempel vara sociala problem i hemmet, oro för till en närstående, sjukdom, social fobi, förväntans- eller prestationsångest.

Läs mer om koncentrationssvårigheter

Sök hjälp: Barnhälsovården, elevhälsa, vårdcentral eller ungdomsmottagning.

Exempel på stöd

Barnens hjälptelefon BRIS  tel 116 111

BRIS för vuxna om barn tel 077-150 50 50

Jourhavande kompis, Röda Korset ungdomsförbundet (chatt)

Ledsen och nedstämd

Att ibland känna sig nedstämd, ledsen, orolig eller att känna hopplöshet är en naturlig del av livet. Oftast går känslorna över efter ett tag. Det finns saker man kan göra själv för att må bättre, och det finns hjälp att få om man behöver.

Läs mer om att vara ledsen

Läs mer om nedstämdhet

Sök hjälp: Vårdcentral, elevhälsa eller ungdomsmottagning.

Exempel på stöd

Riksförbundet Ungdom för Social hälsa

Barnens hjälptelefon, BRIS tel 116 111

Jourhavande kompis, Röda Korset ungdomsförbundet (chatt)

BRIS vuxentelefon om barn tel 077-150 50 50

Mer på andra webbplatser

Nedstämdhet, Umo.se

Oro

Att känna sig orolig ibland hör till livet, oavsett hur gammal man är. Olika saker oroar olika människor och en del oroar sig mer än andra. Ibland vet man orsaken till att man är orolig men ibland finns oron där utan att man riktigt vet varför.

Sök hjälp: Elevhälsan, vårdcentral eller ungdomsmottagning.

Läs mer om att vara orolig

Exempel på stöd

Barnens hjälptelefon BRIS tel 116 111

Jourhavande kompis, (chatt)

BRIS vuxentelefon om barn tel 077-150 50 50

Mer på andra webbplatser

Ångest, Umo.se

Problem i skolan

Skolan ska vara en trygg plats där man får utvecklas som person, lära sig saker och ha viktiga vuxenkontakter utanför hemmet. När du inte mår bra märks det också i skolan.

Läs mer om problem i skolan

Sök hjälp: Om du är barn eller ungdom kan du vända dig till lärare, skolsköterska, skolkurator eller någon i skolpersonalen som du har förtroende för. Du kan också vända dig till ungdomsmottagningen eller tala med någon i en telefonjour.

Exempel på stöd

Barnens hjälptelefon BRIS,  tel 116 111

BRIS vuxentelefon om barn, tel 077-150 50 50

Jourhavande kompis Röda Korset ungdomsförbundet (chatt)

Mer på andra webbplatser

Tips för att trivas i skolan, Umo.se

Psykotiska symtom

Vid psykotiska symtom är det inte ovanligt att barnet eller ungdomen säger sig höra röster. Hen kan också ha känslor av överdriven skuld eller skam. Det kan finnas många orsaker till att man har vanföreställningar och en förändrad verklighetsuppfattning, det kan exempelvis bero på en depression eller en psykos som håller på att utvecklas.

Läs mer om psykos

Sök hjälp: Vårdcentral.

Exempel på stöd

Schizofreniförbundet Även för anhöriga.

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Om någon vuxen i din närhet blir sjuk.

Sjukvårdsrådgivningen tel 1177.

Sexuella övergrepp

Sexuella övergrepp är namnet på olika handlingar där någon eller några kränker en annan person på ett sexuellt sätt. Alla sexuella handlingar som görs mot någon, inför någon eller som en person får någon annan att göra mot sin vilja, är sexuella övergrepp.

Sök hjälp: Akutmottagning på barnklinik (upp till 18 år) eller kvinnoklinik. En gynmottagning, kan också hjälpa dig. Anmäl hos polis och kommunens socialtjänst.

I Göteborg finns Bup Barnahuset som vänder sig till dig under 18 år som misstänks vara/har varit utsatt för sexuella övergrepp eller fysisk misshandel.

Läs mer om sexuella övergrepp mot barn och unga

Sexuella övergrepp på nätet

När barn far illa

Exempel på stöd

Brottsofferjouren för unga

Kvinnofridslinjen

RFSL brottsofferjour

Föreningen Storasyster

Sjukvårdsrådgivningen tel 1177

Mer på andra webbplatser

Våldtäkt och andra sexuella övergrepp, Umo.se

Sexualbrott, Polisen 

Självmordstankar

Det är vanligt att ungdomar tänker på döden. Vilken ung människa som helst kan hamna i situationer när tankar på att ge upp infinner sig och då kan döden kännas som en möjlig utväg. Det kan exempelvis handla om att inte leva upp till egna eller andras förväntningar eller att man drabbas av något svårt som känns omöjligt att ta sig igenom.

Läs mer om självmordstankar

Sök hjälp: I första hand ungdomsmottagning, elevhälsa eller vårdcentral.

Exempel på stöd

Hjälplinjen – tillfälligt psykologiskt stöd tel 020-22 00 60

Barnens hjälptelefon BRIS tel 116 111

Jourhavande kompis, Röda Korset ungdomsförbundet (chatt)

Självmordslinjen Mind

SPES Ungdom (för närstående till någon som tagit sitt liv)

Sjukvårdsrådgivningen tel 1177

Suicide Zero

Mer på andra webbplatser

Självmordstankar, Umo.se

Självskadebeteende

Att vara självdestruktiv, att göra sig själv illa, kan vara ett av många sätt att försöka hantera känslor som känns smärtsamma. Den kroppsliga smärtan kan ibland vara lättare att hantera. Ibland är skadandet ett sätt att lugna eller straffa sig själv. Det kan också vara ett sätt att visa andra att något är fel och att man behöver hjälp.

Sök hjälp: Vårdcentral

Läs mer om självskadebeteende

Att vara förälder eller närstående till någon som skadar sig själv

Exempel på stöd

SHEDO (även för närstående)

Barnens hjälptelefon BRIS tel 116 111

Jourhavande kompis, Röda Korset ungdomsförbundet (chatt)

Nationella självskadeprojektet

Sjukvårdsrådgivningen tel 1177

Mer på andra webbplatser

Skada sig själv, Umo.se

Stress

Stress är en naturlig reaktion i kroppen, som är bra när man behöver göra något snabbt eller har bråttom. Men om kroppen inte hinner återhämta sig efter att ha stressat eller om man är stressad fast man inte har bråttom, kan stressen bli ett problem.

Läs mer om stress

Sök hjälp: Elevhälsa, ungdomsmottagning eller vårdcentral.

Exempel på stöd

Barnens hjälptelefon BRIS tel 116 111

Jourhavande kompis, Röda Korset ungdomsförbundet (chatt)

BRIS vuxentelefon om barn tel 077-150 50 50

Mer på andra webbplatser

Stress, Umo.se

Sömnsvårigheter

Har man svårt att sova är det viktigt att tänka igenom sina levnads- och sovvanor och fråga sig om man behöver ändra på något. Har sömnbesvären varat länge kan man behöva hjälp att komma till rätta med problemen.

Sök hjälp: Barnhälsovården, vårdcentral, elevhälsa eller ungdomsmottagning.

Läs mer om barn och sömn 

Läs mer om sömnsvårigheter 

Exempel på stöd

Barnens hjälptelefon BRIS tel 116 111

BRIS vuxentelefon om barn tel 077-150 50 50

Jourhavande kompis, Röda Korset ungdomsförbundet (chatt)

Sjukvårdsrådgivningen tel 1177

Mer på andra webbplatser

Sömn, Umo.se

Tourettes syndrom (tics) hos barn

Tourettes syndrom, TS, hos barn innebär att barnet har tics. Det vill säga barnet gör ofrivilliga, plötsliga och återkommande rörelser och ger ifrån sig ljud. De flesta barn med TS har också svårt att koncentrera sig, är överaktiva, har svårt att kontrollera sina impulser eller tvångsrelaterade symtom.

Sök hjälp: Barnhälsovården eller vårdcentral.

Läs mer om Tourettes syndrom

Exempel på stöd

Riksförbundet Attention

OCD-förbundet (även för närstående)

Mer på andra webbplatser

Tourettes syndrom, Umo.se

Tvångssyndrom

Med tvång menas att man känner en stark impuls att tänka på ett visst sätt eller utföra vissa handlingar, och att det ger ångest att avstå när impulsen väl kommer. Vanliga tvångstankar börjar ofta "tänk om". Till exempel "tänk om jag har glömt spisen på". Tvångshandlingar kan till exempel vara att tvätta händerna väldigt ofta.

Läs mer om tvångssyndrom (OCD)

Sök hjälp: Vårdcentral.

Exempel på stöd

OCD-förbundet (även för närstående)

Riksförbundet Attention

Mer på andra webbplatser

Tvångssyndrom (OCD), Umo.se

Våld och övergrepp

Som barn har man rätt att bli väl omhändertagen och bemött med kärlek och respekt. Som barn är man beroende av att de vuxna i ens närhet skyddar och tar hand om en på ett sätt som gör att man kan utvecklas på ett bra sätt. Det kan gälla allt ifrån känslomässigt stöd till att man får mat och rena kläder.

Läs mer om när barn far illa

Våldtäkt och andra sexuella övergrepp

Sök hjälp: Elevhälsa, ungdomsmottagning eller vårdcentral. Anmäl till polis och kommunens socialtjänst.

I Göteborg finns Bup Barnahuset som vänder sig till dig under 18 år som misstänks vara/har varit utsatt för sexuella övergrepp eller fysisk misshandel.

Exempel på stöd

Brottsofferjouren - Unga brottsoffer

Barnens hjälptelefon, BRIS tel 116 111

Friends

Kvinnofridslinjen

Polisen tel 114 14

Sjukvårdsrådgivningen tel 1177

Mer på andra webbplatser

Våld och kränkningar, Umo.se

Misshandel, Polisen

Ångest

Ångest är starka känslor av oro och rädsla. För många är ångesten knuten till något obehagligt som har hänt tidigare eller till något man tror skulle kunna hända framöver och som väcker oro. Men man kan också få intensiv ångest utan att man riktigt förstår varför man mår så dåligt.

Läs mer om ångest och fobier hos barn och tonåringar

Ångest – starka känslor av oro

Sök hjälp: Elevhälsa, ungdomsmottagning eller vårdcentral.

Läs mer om ångest, fobier och tvångstankar hos barn

Ångest

Exempel på stöd

Ångestförbundet (även för närstående)

Sjukvårdsrådgivningen tel 1177

Barnens hjälptelefon BRIS tel 116 11

Jourhavande kompis Röda Korset ungdomsförbundet (chatt)

Mer på andra webbplatser

Ångest, Umo.se

Ätstörningar

Det finns många som tänker mycket på mat och på sin kropp. Det är vanligt att man vill ha kontroll över vad man äter och att man är rädd för att gå upp i vikt. Om tankarna på mat och vikt tar så stor del av uppmärksamheten att man kan ha svårt att klara av sitt vanliga liv så kan man ha en ätstörning.

Sök hjälp: Elevhälsa, ungdomsmottagning eller vårdcentral.

Läs mer om ätstörningar

Exempel på stöd

Frisk & Fri - Riksföreningen mot ätstörningar (även för närstående)

Ätstörning.se (även för närstående)

Jourhavande kompis Röda korset ungdomsförbundet (chatt)

BRIS vuxentelefon om barn tel 077-150 50 50

Rädda Barnens föräldratelefon tel 020-786 786

Mer på andra webbplatser

Ätstörningar, Umo.se

När en vuxen i familjen inte mår bra

Om en vuxen som tar hand om en och som man kanske bor tillsammans med inte mår bra påverkas man av det på olika sätt. Man kan till exempel känna sig rädd, orolig eller ledsen. Kanske tänker man mycket på hur det ska gå eller undrar om den som är sjuk någonsin kommer att må bra igen.

Läs mer om när en vuxen i familjen inte mår bra

Om du är förälder och har en allvarlig sjukdom eller skada

Sök hjälp: Ungdomsmottagning, elevhälsan, familjecentral eller kommunens familjeenhet.

Exempel på stöd

Livlinan

Kuling

Maskrosbarn

Trygga barnen

Barnens hjälptelefon BRIS tel 116 111

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Om någon vuxen i din närhet blir sjuk.

Mer på andra webbplatser

När en förälder mår psykiskt dåligt, Umo.se

Till toppen av sidan