TRANSPLANTATIONER

Njurtransplantation

Du kan få en njurtransplantation när dina egna njurar inte längre fungerar som de ska. En transplantation innebär att du får en ny njure inopererad. Du kan få njuren från en levande person eller från en person som nyligen dött.

Det är vanligt att vara kvar på sjukhuset i ungefär en vecka efter operationen. Du kan leva som vanligt efteråt, men du behöver ta läkemedel. Du behöver också besöka läkaren för regelbundna kontroller.

Läs om hur det är att leva med en transplanterad njure och vilka behandlingar du kan få om det blir komplikationer.

Varför görs behandlingen?

Du kan få en njurtransplantation när dina egna njurar inte längre fungerar som de ska.

Ny njure ersätter de egna njurarna

En njurtransplantation innebär att du får en ny njure inopererad som ersätter de du själv har och som inte längre fungerar. Du som har den mest allvarliga formen av njursvikt som kallas uremi, måste antingen få behandling regelbundet med dialys, eller få en ny njure för att överleva. En njurtransplantation är oftast det bästa alternativet eftersom du efteråt inte är beroende av dialysbehandling och i de flesta fall mår bättre. Du kan också leva ett friare liv även om du måste ta läkemedel och gå på läkarkontroller.

Barn som behöver transplantation

Barn kan också få olika njursjukdomar och behöva dialys och transplantation, men det är ovanligt. Barn kan få dialys redan från det att de föds. Barnet kan få en njurtransplantation först när hen väger cirka 12 kilo.

Läs mer om njurar och urinvägar, bloddialys och bukhinnedialys.

Så fungerar transplantation

För att kunna få en ny njure måste det finnas en givare, en så kallad donator. Läs mer om organdonation.

Njure från en levande person

En frisk person får donera en njure om beslutet är väl genomtänkt och att viljan att donera är stark. Det är oftast en nära släkting, en partner eller en vän som blir njurdonator. Men det finns också personer som kan donera en njure anonymt. Då vet givare och mottagare inte vem den andra personen är.

Oftast kort väntetid

Den som ger en njure måste vara helt frisk och får därför genomgå en noggrann medicinsk utredning. Ibland kan givaren också genomgå en psykologisk bedömning.

Väntetiden för en njurtransplantation med en levande givare är oftast kort, från några veckor till två till tre månader. Det är den tid det tar att utreda om njuren passar för mottagaren och om givaren är frisk nog för att donera.

Förebyggande behandling vid olika blodgrupp

Du som tar emot njuren måste ibland genomgå en speciell behandling innan den planerade transplantationen kan genomföras. Det gäller om givarens och mottagarens blodgrupper inte passar ihop.

Väntelista om ingen levande donator finns

Du som behöver en ny njure kan också få en njure från en avliden givare, om ingen levande givare finns. Då skrivs ditt namn in på en väntelista. Hur lång väntetiden blir för att få en njure från en donator som nyligen har dött beror bland annat på vilken blodgrupp du har.

Väntetiden är oftast cirka två år

Det är vanligt att vänta cirka två till tre år, men den kan gå snabbare. Under väntetiden är det vanligt att ha kontakt med en transplantationskoordinator som kan svara på frågor och ge råd och stöd.

Du får komma till sjukhuset direkt när en njure finns

Du blir uppringd när det finns en njure som passar dig. Då får du besked om att du ska komma till transplantationsavdelningen så snart som möjligt. Du får också veta hur du ska förbereda dig. Läs mer om organdonation.

Blodgrupp och vävnadstyp

Donator och mottagare behöver inte ha samma blodgrupp. Med en speciell behandling kan antikroppar mot donatorns blodgrupp tas bort.

Varje människa har också sin egen individuella vävnadstyp, som är som en slags id-bricka. Det kan ha betydelse hur vävnadstypen ser ut hos den som ska njurtransplanteras. Därför får du lämna prov för blodgrupp och prov för vävnadstyp.

Immunförsvaret behöver dämpas

Kroppens immunförsvar kan skilja på sina egna och andra människors celler. Därför uppfattar immunsystemet först en annan människas njure som något främmande och försöker stöta bort den. För att förhindra det måste du efter en transplantation ta läkemedel som dämpar kroppens immunförsvar.

Läs mer under rubriken Första tiden efter operationen.

Undersökningar och utredning

Utredningen inför en transplantation kan se olika ut för olika personer. Allvarlig njursvikt kan bero på andra sjukdomar och läkaren vill ta reda på vilka de är.

Utredningen består av olika prover och undersökningar

Du får därför lämna vissa prover och göra olika undersökningar. Det kan till exempel vara några av de här:  

  • Du får lämna blodprover. Då får du veta vilken blodgrupp och vävnadstyp du har. Läkaren använder sedan proverna för att göra ett så kallat korstest. Det gäller när du ska få en njure från en levande donator. Ett korstest innebär att celler från donatorn blandas med ett blodprov från dig.
  • Du får också lämna blodprover för att kontrollera ditt blodvärde, din saltbalans, kalkbalans, leverfunktion och blodlevringsfunktion.
  • Du får lämna urinprov för att läkaren ska kunna undersöka urinen och hur njuren fungerar.
  • Du får lämna olika virusprover.
  • Du får en genomgång av vilka vaccinationer du har fått. Du får en påfyllnadsdos om du saknar något vaccin.

Fler undersökningar och prover är till exempel de här:

  • Du brukar få göra ett vilo-EKG och ofta ett arbets-EKG
  • Du får göra en röntgenundersökning av hjärtat och lungorna.
  • Du får göra en ultraljudsundersökningav hjärtat.
  • Du får göra en undersökning där urinblåsans funktion kontrolleras. Då mäts tiden det tar för dig att kissa. Ibland blir du också undersökt med cystoskopi.
  • Du får också göra en kroppsundersökning hos en läkare.
  • Du får besöka en sjukhustandläkare och göra en noggrann undersökning av dina tänder med röntgen.
  • Du blir undersökt med datortomografi som visar blodkärlen i magen. Det är för att se att det finns friska blodkärl att ansluta den nya njuren till.

Utredningen visar om din kropp klarar av en transplantation

Det är läkaren på njurmottagningen som gör utredningen inför en njurtransplantation. Läkaren sammanfattar den information som redan står i din journal och som är viktigt för beslutet om transplantation. Hen skickar sedan resultatet av utredningen till mottagningen för transplantationskirurgi som tar beslut om du kan klara en njurtransplantation. Du blir också kallad till ett läkarbesök på mottagningen för transplantation.

Viktigt att träna muskler och kondition inför transplantationen

En njurtransplantation och den behandling som följer efteråt är ansträngande för kroppen. Därför är det bra om du försöker förbättra din kondition och din muskelstyrka inför operationen. Då kommer du lättare kunna vara uppe och röra dig den första tiden efter operationen. Risken för att du ska få komplikationer minskar också, som till exempel blodpropp och lunginflammation.

Ta hjälp av fysioterapeut

Du behöver oftast ta ett läkemedel som heter kortison efter en transplantation. Kortisonet har som biverkan att musklerna blir svagare. Därför att det extra viktigt att ha bra muskelstyrka från början. En fysioterapeut kan tipsa om lämplig träning före njurtransplantationen.

Du kan få hjälp av dietist

Det är också viktigt att äta hälsosamt, eftersom näringsbrist kan göra att din kropps motståndskraft blir sämre. Näringsbristen kan också göra att musklerna blir svaga. Du kan få hjälp av en dietist om du mår illa och har svårt att äta tillräckligt på grund av din njursvikt.

Du behöver gå ner i vikt innan du kan göra en transplantation om du har stor övervikt. Det är för att övervikt innebär det en ökad risk vid operationen. Då kan du också få råd och stöd av en dietist.

Bra att sluta röka och undvika alkohol inför operationen

Det finns många vinster med att sluta röka inför transplantationen, om du röker. Till exempel läker dina sår bättre, din blodcirkulation blir bättre och du återhämtar dig fortare efteråt. Din läkare kan berätta om vilket stöd som finns att få om du behöver hjälp att sluta röka.

Det är också viktigt att helt från att dricka alkohol både före och efter operationen. Det finns stöd och hjälp att få om du har svårt att sluta dricka alkohol.

Du och dina närstående kan få stöd och samtal

Det är vanligt att ha många känslor inför en stor operation. Därför kan det vara bra att tala med en kurator. Det kan till exempel gälla oro för vad som ska hända, eller kring relationer, arbete och ekonomi. Kuratorn kan också ha stödjande samtal med närstående.

Kuratorn kan hjälpa till med kontakter med andra delar av vården och med Försäkringskassan.

Förberedelser inför transplantationen

Njurtransplantationen sker på en kirurgmottagning för transplantationer på ett sjukhus.

Du behöver ha slutat röka innan du kan få en ny njure. Du behöver också ha fyra till sex månaders alkoholstopp före operationen. Du får information om detta av läkaren som vanligtvis behandlar dina njurar, eller när du besöker mottagningen som planerar din transplantation. Läs om levandsvanor i samband med en operation.

Förberedelserna före operationen kan se olika ut

Du behöver förbereda dig på olika sätt inför transplantationen. Hur du ska förbereda dig beror på om du ska få en njure från en person som nyss har dött, eller om du ska få en njure från en person som lever. Den person som du får en njure från kallas donator.

Förberedelser om njuren kommer från en levande donator

Du får oftast komma till sjukhuset en till två dagar före den planerade operationen när du ska få en njure från en levande donator. Då finns det gott om tid för undersökningar och information inför operationen.

Du kan ibland behöva få en extra förbehandling före operationen. Det är om din blodgrupp inte riktigt passar med donatorns blodgrupp. Då behöver du vara några extra dagar på sjukhuset.

Förberedelser om njuren kommer från donator som nyss dött

Du kan bli kallad till sjukhuset bara några timmar före transplantationen när du ska få en njure från en donator som nyligen dött. Tiden är kort eftersom den nya njuren måste opereras in så snart som möjligt.

Det första som görs när du kommer till sjukhuset är att du får lämna ett så kallat korstest. Det är ett speciellt blodprov som visar om den nya njuren kan opereras in i din kropp utan att stötas bort. Det går inte att göra operationen om korstestet är positivt, det vill säga att den nya njuren skulle stötas bort direkt. Då kallar läkaren snabbt in en annan person som finns på väntelistan.

Fasta inför operationen

Du ska inte äta eller dricka från kvällen före operationen. Det kallas för att fasta. Du får information av vårdpersonalen hur många timmars fasta som gäller för dig. Du får också veta om du kan ta dina vanliga läkemedel innan operationen, eller om du behöver göra ett uppehåll.

Prover och undersökningar före operationen

Du får en venkateter insatt i handen eller armen så att du kan lämna blodprover inför transplantationen. Läs mer om hur det går till att lämna blod.

Du träffar transplantationskirurgen som ska utföra själva operation i samband med att du blir inskriven på avdelningen.

Du blir också undersökt med EKG och lungröntgen. Du får träffa en narkosläkare som berättar hur sövningen vid operationen går till.

Duscha och tvätta håret med bakteriedödande tvål

Före operationen får du hjälp av personalen med att duscha och tvätta dig med en speciell tvål som är bakteriedödande. Du får också tvätta håret. Det är för att minska risken för att få en infektion i operationssåret efteråt.

Du ska göra förberedelserna både på kvällen innan och på operationsdagens morgon om operationen är planerad och du ska få en njure från en levande donator. Du kan behöva göra förberedelserna på en annan tid om du ska få en njure från en avliden givare. Det beror på att operationen är akut och därför kan behöva göras under alla tider på dygnet.

Du får lugnande läkemedel och en kateter

Du får ligga i en säng på avdelningen. Där får du lugnande läkemedel innan du skjutsas till operationsavdelningen i din säng. Läkemedlen gör att du är avslappnad inför transplantationen.

Du kommer vara sövd under operationen, så kallad narkos. I förberedelserummet till operationssalen träffar du narkosläkaren och narkossköterskan som ger dig sömnmedel. När du har somnat får du en tunn plastslang nedförd i luftstrupen. Sedan kopplas slangen till en respirator som hjälper till med andningen under operationen.

Du får också en urinkateter. Det är en tunn och böjlig plastslang som förs in i urinröret in till urinblåsan. Katetern ska sitta kvar i några dagar efter transplantationen.

En förälder kan vara med barnet under förberedelserna

Du som är förälder eller närstående till ett barn som ska få en ny njure, kan vara med barnet ända fram till dess att barnet sövs.

Så går behandlingen till

En njurtransplantation tar två till tre timmar.

Nya njuren opereras in

Vid operationen gör läkaren ett ungefär tjugo centimeter långt snitt strax ovanför din ena ljumske. Där ska den nya njuren opereras in. Den nya njuren placeras alltså inte där de gamla njurarna sitter, utan de får vara kvar.

Läkaren sätter ihop den nya njurens blodkärl med de blodkärl i bäckenet som går ner till ditt ben. Hen fäster också urinledaren från den nya njuren till din urinblåsa. Blodkärlen till och från dina gamla njurar och din gamla urinledare lämnas kvar.

Läkaren som opererar lägger också in en särskild slang i den nya urinledaren mellan njuren och urinblåsan. Slangen kommer att tas bort inom någon vecka efter operationen på ett enkelt sätt. Den nya njuren börjar ofta producera urin på en gång när blodcirkulationen släpps på i slutet av operationen. Såret sys ihop och du får bandage.

Direkt efter operationen

Du väcks ur narkosen och slangen i halsen tas bort. Efter transplantationen flyttas du till en uppvakningsavdelning där sjukvårdspersonalen bland annat kontrollerar din andning och ditt blodtryck. Personalen kontrollerar också att den nya njuren producerar en förväntad mängd urin. Det gör de via katetern.

Barn får ha närstående hos sig efteråt

Föräldrar eller närstående till mindre barn kan oftast vara med barnet på sjukhuset.

Så mår du efteråt

Du ligger på en uppvakningsavdelning de första timmarna efter operationen. På avdelningen finns personal hela tiden, till exempel sjuksköterskor och narkosläkare. De kontrollerar hur du mår och kan ge dig hjälp direkt om det behövs.

Så mår du direkt efter att du vaknar

Direkt efter att du har vaknat kan du känna dig illamående och vara törstig. Du får vätska genom dropp, eftersom du inte får du inte äta och dricka de första timmarna.

Du kan ha ont i halsen av slangen som har legat i luftstrupen under narkosen.

Det brukar göra ont i huden kring operationssåret. Därför får du smärtstillande läkemedel. Målet med behandlingen är att du inte ska ha ont. Du kan också få läkemedel mot illamående om du behöver det. Dessa läkemedel får du genom den venkateter du har.

Du får komma tillbaka till vårdavdelningen när allting ser bra ut med din andning, ditt blodtryck, din puls och om du mår bra för övrigt. Njuren ska också ha börjat producera urin. Då kan du oftast dricka och äta igen.

Första tiden efter operationen

Det är vanligt att vara på vårdavdelningen i ungefär en vecka efter transplantationen. Det är viktigt att du dricker minst 2,5 liter vatten dagligen för att den nya njuren ska fungera bra.

Barn får ha sin förälder eller närstående hos sig på sjukhuset. Ibland kan ni bo på ett patienthotell.

Du får smärtstillande läkemedel

Det tar oftast en till tre dagar innan det slutar göra ont kring operationssåret. Det gör oftast mindre ont för varje dag. Efter en eller två dagar kan du ta smärtstillande läkemedel, om du har ont i operationsområdet.

Viktigt att du rör på dig

Det är viktigt att du kan vara uppe och röra dig utan att känna alltför stort obehag. Därför får du smärtstillande läkemedel så att det inte gör så ont. Att du rör på dig är viktigt för att undvika komplikationer som till exempel blodpropp.

Du kan få förstoppning

Både operationen och de smärtstillande läkemedlen minskar tarmarnas rörelser. Det gör att du kan få förstoppning. Gaser i tarmarna kan ofta ge magknip. Det är bra att vara uppe och röra dig eftersom tarmen lättare kan fungera som den ska. Oftast behöver du laxerande läkemedel.

Operationsförbandet behöver bytas

Det förband du får över såret tittas till av vårdpersonalen varje dag. Förbandet läggs om när det behövs. Ibland kan det läcka sårvätska och då måste förbandet bytas ofta.

Stygnen tas bort efter två veckor

Stygnen brukar få sitta kvar i ungefär två veckor. En sjuksköterska tar bort stygnen när du är på återbesök på sjukhuset.

Ibland kan du behöva dialys en kort tid

Du behöver inte längre någon dialysbehandling om den nya njuren fungerar direkt. Då brukar njuren genast börja bilda urin.

Ibland kan det dröja flera dagar innan den nya njuren börjar fungera. Du kan då behöva få tillfällig bloddialys. Bloddialys kallas också hemodialys.

Du kan behöva en CDK

Du kan behöva få en tunn plastslang som opereras in i ett blodkärl vid sidan av halsen eller i ena ljumsken. En sådan plastslang kallas central dialyskateter eller CDK. Det gäller om du inte haft bloddialys innan och inte redan har en dialysfistel eller en CDK.

Efterkontroller och prover

Du får komma på efterkontroller på en särskild mottagning för njurtransplantationer. De första en till två månaderna efter operationen behöver du lämna prover och besöka din läkare för kontroll två gånger i veckan. Det är för att läkaren ska kunna följa hur den nya njuren fungerar.

Efter två månader räcker det med kontroller en gång i veckan. Efter tre månader räcker det med kontroller varannan vecka. Efter sex månader räcker det med var fjärde vecka. Efter det första året räcker det med tre till fyra läkarbesök per år, om njuren fungerar som den ska.

Läkemedel som dämpar ditt immunförsvar efter operationen

Kroppens immunförsvar kan skilja på sina egna och andra människors celler. Därför uppfattar immunförsvaret en annan människas njure som något främmande och försöker stöta bort den. För att förhindra det måste du efter en njurtransplantation ta läkemedel som dämpar kroppens immunförsvar.

Behandlingen du får är oftast en kombination av tre olika sorters läkemedel. Direkt efter transplantationen får du ganska höga doser. Därefter minskas doserna stegvis. Den lägre dosen fortsätter du att ta hela livet eller så länge njuren fungerar.

Viktigt att ta rätt mängd läkemedel och vid rätt tid

Risken för att få olika infektioner ökar om du tar mycket immundämpande läkemedel. Och om du tar för lite ökar i stället risken för att njuren ska stötas bort. Därför är det viktigt att du följer läkarens anvisningar om hur och när du ska ta läkemedlen och vilken dos du ska ta.

Det varierar vilka läkemedel som passar

Det finns flera sorters immundämpande läkemedel. Det varierar från person till person vilka sorter som ska användas och i vilka doser. Läkaren bedömer vad som är lämpligt för dig.

Efter ett tag kan du ta lägre doser av läkemedlen och då brukar eventuella biverkningar minska eller försvinna. Ibland måste du byta till något annat läkemedel som kan fungera bättre.

Läkemedlen gör att du blir mer känslig för infektioner

Du blir mer mottaglig för infektioner eftersom den här typen av läkemedel dämpar immunförsvaret. Det är inte ovanligt att du till exempel får något av följande:

Du får förebyggande läkemedel mot infektioner

Du får förebyggande läkemedel för att minska risken för infektioner upp till sex månader efter transplantationen. Det gäller infektioner orsakade av både bakterier, svamp och virus.

Sök vård om du får feber eller infektion

Det är viktigt att du får behandling så snart som möjligt om du får feber. Då kan du ha fått en infektion. Ring genast 112 om du mår mycket dåligt.

Läs mer om komplikationer efter transplantationen.

När är behandlingen inte lämplig?

Ibland kan det vara för ansträngande för kroppen att genomgå en njurtransplantation. Det kan vara om du har andra sjukdomar som belastar kroppen. Det kan till exempel vara någon av det här:

Då kan det vara bättre för dig att få dialysbehandling.

Du ska också kunna klara både den långa behandlingen efteråt och kunna följa alla föreskrifter du får av sjukvårdspersonalen. Allt det här utreds noga innan du blir föreslagen en transplantation.

Läs mer under rubriken Utredningar och undersökningar.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Barn ska också vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Till toppen av sidan