Långa telefonköer till 1177.Det här meddelandet avser Västra Götaland

Det är många som ringer 1177 på grund av förkylning.
Har du förkylningssymtom ska du stanna hemma. Det finns mycket du kan göra själv. Läs om förkylning på 1177.se.
Läs om vad du kan göra om du har covid-19

Fler behandlingar

Röda Korset: Här får krigsskadade och torterade hjälp

Innehållet gäller Västra Götaland

Att vara flykting innebär inte bara att behöva lära sig ett nytt språk och förstå det nya landet. Man behöver också läka djupa själsliga och kroppsliga sår. Röda Korset har därför sex behandlingscenter för krigsskadade och torterade. Tre finns i Skövde, Vänersborg och Göteborg.

Ung kvinna med sorgsen blick tittar ned
Tanken med Röda Korsets verksamhet är att erbjuda traumaspecialiserad psykologisk behandling. Det ska också vara enkelt att få vård. Foto: Xusenro/Pixabay

Röda Korsets behandlingscenter hjälper personer som lider av trauman från krig, tortyr och/eller svåra flyktupplevelser. Många har till exempel PTSD (posttraumatiskt stressyndrom), depression och ångest. Patienterna erbjuds högspecialiserad behandling inklusive psykosocial rådgivning, fysioterapi och psykologisk behandling. Deras barn har möjlighet att delta i barnverksamhet.

Enkelt att få vård hos Röda Korset

Röda Korsets behandlingscenter är ett komplement till Västra Götalandsregionens vårdutbud. Tanken med verksamheten är att erbjuda traumaspecialiserad psykologisk behandling. Det ska också vara enkelt att få vård. Alla är välkomna oavsett om man är papperslös flykting, asylsökande eller svensk medborgare.  Inga krav ställs och många kommer via egenremiss eller blir remitterade av primärvården.
Röda Korset har också en nationell vårdförmedling till den som behöver vård men saknar tillstånd att vistas i Sverige.

Smärta kan vara psykisk ohälsa

Vårdplanen hos Röda Korset utformas i samråd med patienten och innehållet kan variera beroende på ursprungshälsa, utbildning, socialt nätverk, social status, kön och så vidare men också vilken tilltro som patienten sätter till psykisk behandling.

Psykisk ohälsa kan i många kulturer vara stigmatiserande och är inte något man pratar om. Det kan uppfattas som skamfyllt att träffa en psykolog. Därför yttrar sig problemen ofta som exempelvis ospecifik smärta eller ryggont. Läkaren måste med andra förstå vad som gömmer sig bakom de kroppsliga symtomen.

Alla kan heller inte förklara sina problem. Inte minst kvinnor är i många fall ovana att bli lyssnade på och har därför svårt att hitta rätt ord.
En del flyktingar med erfarenheter av tortyr har också misstro mot psykologer och psykiatriker då man träffat på dessa yrkesgrupper i samband med att de har hjälpt förövare med tortyr.

Dröjer innan man söker hjälp

Ofta tar det ett halvår innan en person söker hjälp hos Röda Korset. Den första tiden i Sverige handlar om att överleva, hjälpa barnen och integreras i samhället. Den traumafokuserade behandlingen får därmed vänta. Såvida symtomen inte är mycket svåra. Den långsamma asylprocessen kan också förlänga tiden till att man söker vård. Om man inte vet om man får stanna så vågar man heller inte lägga ned tid och kraft på en behandling.

Vill inte söka hjälp

Vissa patienter har gått med psykisk ohälsa i 20-30 år innan de kommer i kontakt med Röda Korsets behandlingscenter. Att inte vilja söka hjälp beror på ett undvikande beteende. Genom att undvika situationer och samtal om sina upplevelser, hoppas man att den själsliga smärtan ska försvinna. Det innebär samtidigt att livsutrymmet minskar och minskar. Det är inte ovanligt att dessa patienter återkommande söker hjälp på vårdcentraler utan att få rätt behandling.
Andra kan ha gått åratal utan att veta att det faktiskt finns hjälp att få hos primärvården, speciella PTSD-team, psykiatriska mottagningar eller hos Röda Korset.

Socialt stöd bidrar i läkningen

Även om många flyktingar har en stor självläkningsförmåga, är det svårt att läka i exil och utan socialt nätverk. Det sociala stödet är viktigt i en läkningsprocess. Därför är det så förödande för flyktingar som av olika anledningar tvingats kapa banden till närstående i hemlandet. Den ständiga oron över vad som har hänt sina kära tär också på krafterna.

Kvinnor utsätts

De som har överlevt tortyr drabbas ofta av PTSD, plågsamma minnen, flashbacks, skräck, mardrömmar, ångest med mera. Det är vanligt att ha problem med sömnlöshet och tillit till andra människor. Bristande tillit skapar social isolering. Många som drabbats av tortyr berättar att det kan vara svårt att känna positiva känslor överhuvudtaget. Livet förlorar sin mening.
Enligt Amnesty International förekommer tortyr i 140 länder. I minst 50 länder utsätts kvinnliga fångar för systematiska våldtäkter och sexuella övergrepp. Kvinnor är tillsammans med olika minoriteter särskilt utsatta.

Anpassad fysioterapi

Röda Korsets behandlingscenter erbjuder fysioterapi speciellt anpassad för personer med traumatiska upplevelser. En del av behandlingen går ut på att förklara hur det fysiska och det psykiska hänger ihop. Frågan är också hur får man en människa att börja röra på sig om minsta aktivitet kan väcka traumatiska minnen från tortyr och krig? En enkel sak som att sträcka på armarna kan till exempel påminna om en upphängning.

Den hjärtklappning och andfåddhet som uppstår vid fysisk ansträngning kan också trigga i gång ångest och hemska minnen. Att få en människa med sådana erfarenheter att frivilligt röra på sig kräver professionell och varsam ledning. Samtidigt är behovet stort. Det finns studier som visar att människor med PTSD, generellt är mindre aktiva, både fysiskt och socialt.

Till toppen av sidan