Fler behandlingar

Musikterapi ger tillgång till ett eget språk

Innehållet gäller Västra Götaland

Musik är inte bara till glädje. Den kan också användas inom vården. – Tack vare musik kan patienten träna fysisk förmåga, uttrycka sig, känna hopp, kommunicera, bli sedd och bekräftad men också och få en möjlighet att berätta sin egen historia, säger musikterapeut Anna-Karin Kuuse.

Anna-Karin tittar in i kameran. Hon har en gitarr.
Musikterapeut Anna-Karin Kuuse vill att hennes terapi ska vara prestigelös och patienten ska känna sig helt trygg.

Musikterapi är när musik används i behandlande syfte och som en hjälp att förmedla känslor och hitta nya uttrycksmöjligheter.
– Musikterapi är ett sätt att använda sig av musiken som en resurs för ett möte där patienten kan få hjälp att hantera sin livssituation, säger Anna-Karin Kuuse som arbetar som musikterapeut inom barn- och ungdomspsykiatrin, en tjänst som finansieras av stiftelsen MusikBojen. Denna välgörenhetsorganisation verkar för att barn och unga ska få en chans att bearbeta olika svårigheter med hjälp av musik.

Anna-Karin Kuuse har hade en bred vårderfarenhet och en gedigen musikutbildning bakom sig innan hon vidareutbildade sig till musikterapeut. Hon har tidigare arbetat med musikterapi inom psykosvården och kommunala demensvården. Dessutom forskar hon inom området barnsjukvård och musikterapi.

Musiken ger den tysta patienten ett språk

Musikterapi botar inte sjukdom men kan förbättra hälsa och välbefinnande fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Musik kan lugna, stimulera, avleda och lindra. Det musikaliska mötet kan ge glädje och hopp. Musikterapeuten blir som en ledsagare med målet att stärka patientens egna resurser, detta oavsett sjukdomssymtom.

Patienter med psykiska problem har ofta lätt att uttrycka sig via musik och egenskrivna sångtexter. Man får tillgång till ett språk och därmed kan självkänsla och självförtroende stärkas.

Tummar knäpper på tunna metallstavar
Många tycker om tumpiano för att det är enkelt att få fram vackra toner.

Enligt Anna-Karin Kuuse krävs det en stark närvaro av henne under musikterapin. Patientens berättelse och identitet är viktig. Den kommer fram när patienten får välja sin egen musik eller får möjlighet att uttrycka sig via musiken. Anna-Karin vill ta vara på det friska, få patienten att komma ihåg vem hen egentligen är.
– Jag strävar efter ett möte i ord och ton. Jag intresserar mig mer för personen än diagnosen och ställer frågan: Vem är du? Vi möts i nuet, jag följer patienten och speglar det som sker, förklarar Anna-Karin.

Musik skapar samhörighet

Musikterapi bedrivs också i grupp. Musik som skapas eller upplevs samtidigt hos flera deltagare skapar samhörighet, gemenskap och underlag för diskussioner. Känslan av ensamhet minskar. Anna-Karin Kuuse har märkt att dementa deltagare aktiveras, öppnar upp sig och plötsligt söker kontakt med varandra.

Olika sätt att jobba med musikterapi

Anna-Karin Kuuse jobbar på lite olika sätt med musikterapi:

  • Lyssna tillsammans på musik för att på så sätt får tag i berättelser. Där kan en patient få beskriva sitt liv med hjälp av egenvald musik.
  • Skapa musik tillsammans. Man gör någonting nytt av olika musikaliska idéer och jobbar med dynamik, form, kraft och rytm. Patienten får en chans till att påverka slutresultatet.
  • Spela och utforska färdiga låtar i sång och spel som patienten själv väljer.

Bilder inspirerar

Ofta visar Anna-Karin bilder som sedan stimulerar till att ”måla” med klanger. Hon låter också patienter välja ut ”bilden för dagen” som inspirationskälla. Valet kan avslöja mycket om hur en person mår just för tillfället.

Musikterapi kan också vara mycket fysisk där muskelstyrka och koordination tränas.
– Jag jobbar mycket med enkla ackord och slagverk. Då kan vi jobba med starkt och svagt och med olika bilder och idéer Vi kan härma varandra, skapa rytm till en text. Det är också musik, poängterar Anna-Karin Kuuse.
Har en person svårt att använda händerna på grund av problem med finmotorik och muskelstyrka så finns klubbor att tillgå.

Tryggt och utan prestationskrav

Det finns inga dåliga sätt att skapa musik på. Alla tankar på prestation måste släppa. Det ska vara enkelt, prestigelöst och kännas tryggt. Anna-Karin har instrument som är stämda i samma skalor, som hon och patienten kan spela tillsammans med. De kan också använda endast två ackord och sedan skapa en text tillsammans och bara få låta.
– Det får inte vara en hög tröskel. Man ska snabbt kunna skapa musik utan ha några förkunskaper, säger hon.

Anna-Karin Kuuse visar ett så kallat tumpiano, en liten låda med metallstavar som man knäpper på. Det har sitt ursprung i Afrika och vem som helst kan få fram ett vackert ljud och en glad känsla. Det är lätt att bli helt förtrollad av ljudet. Det är stämt i en tonart och är lätt att spela tillsammans med andra instrument.
– Jag har haft personer med svåra psykiatriska diagnoser som  fastnat i just det här ljudet. Det är så skönt att bara få vara där en stund.

Kompletterande behandling

Anna-Karin Kuuse är noga med att betona att musikterapi inte är ett botande piller. Den kompletterar annan behandling och ska inte bedrivas av vem som helst. Man måste kunna ta hänsyn till olika diagnoser och anpassa efter varje individs unika behov.

Som musikterapeut behöver man själv kunna spela och använda sig av musik för att hålla, spegla och följa varje situation och varje patients  sinnesstämning.
– Musikterapi passar inte alla patienter. Musik kan väcka svåra minnen och vara ångestframkallande.  En musikterapeut är tränad på att göra bedömningar och hela tiden individanpassa och modifiera, understryker Anna-Karin Kuuse.

FOTNOT: Vill du komma i kontakt med en musikterapeut kan du vända dig till FMS, Förbundet för musikterapi i Sverige.

Till toppen av sidan