Elkonvertering
Elkonvertering är en behandling som ibland kan användas när hjärtat inte slår som det ska. Du får en elektrisk stöt för att ändra hjärtats rytm så att det slår som vanligt igen. Under elkonverteringen är du sövd med narkos.
Behandlingen kan användas vid tillstånd då hjärtats rytm har förändrats. Sådana tillstånd kan kallas arytmier. Den vanligaste arytmin är förmaksflimmer.
Förberedelser
Berätta för läkaren om du använder några läkemedel. En del läkemedel kan påverka hjärtats aktivitet.
Före en elkonvertering får du ta blodförtunnande läkemedel i minst tre till fyra veckor. Det är läkemedel som minskar risken för blodpropp.
En del får göra elkonvertering utan att ta blodförtunnande läkemedel före. Det kan vara om du haft förmaksflimmer i mindre än 48 timmar eller om du mår mycket dåligt.
Eftersom du ska sövas får du inte äta eller dricka något, vanligen från midnatt kvällen före behandlingen. Undantaget är om du på morgonen före behandlingen behöver ta läkemedel med ett halvt glas vatten.
Undersökning med ultraljud
En del kan behöva bli undersökta med ultraljud innan elkonverteringen. En ultraljudsgivare förs då ner i matstrupen. Då kan läkaren kontrollera att allt ser bra ut inför elkonverteringen.
Så går behandlingen till
Först får du en venkateter i armen eller handen. Det är en liten plastslang som du kan få läkemedel genom.
Läkaren kollar ditt blodtryck.
Under hela behandlingen tar läkaren EKG. Ett EKG visar hjärtats rytm.
Under själva elkonverteringen blir du sövd med narkos. Då sover du djupt och märker inte av elstötarna.
Läkaren sätter två plattor på din bröstkorg. Hen tittar hela tiden på EKG:et för att se hjärtats rytm. Du får en stöt med ström och hjärtat ska då komma tillbaka till sin vanliga rytm. Det händer att läkaren får ge upp till tre eller fyra elstötar.
Behandlingen tar cirka fem till tio minuter.
Så mår du efteråt
När du vaknar ur narkosen får du vila en stund, kanske upp till en halvtimme. Sedan är det vanligt att få något att äta och dricka.
Du får stanna kvar på mottagningen i några timmar. Läkaren kan ta ett EKG för att se att allt ser bra ut. De flesta får lämna mottagningen och åka hem samma dag.
Din reaktionsförmåga kan vara nedsatt av narkosen, även om du känner dig pigg. Undvik att köra bil, cykla eller annat som kräver koncentration.
Du behöver ta blodförtunnande läkemedel i minst fyra till sex veckor efter en elkonvertering.
En del får fortsätta att ta blodförtunnande läkemedel längre än så. Läkaren har en tabell och beräknar risken för att du ska få en blodpropp. Du behöver fortsätta med läkemedel om du beräknas ha en hög risk för att få en blodpropp.
Komplikationer
Det är mycket ovanligt med komplikationer i samband med elkonvertering.
Det kan bli lite rött eller svida på bröstkorgen där plattorna har suttit. Några timmar efter behandlingen kan du få ont i musklerna i kroppen, men det går över.
Varför görs behandlingen?
Det finns ett elektriskt system i hjärtat. Hjärtat pumpar med en regelbunden rytm som kallas hjärtslag. Vid en del tillstånd blir det störningar i hjärtats rytm.
Elkonvertering är en bra behandling när hjärtats rytm rubbas. Den har använts länge. Det går bra att göra behandlingen vid flera tillfällen om det behövs.
När är behandlingen olämplig?
Det passar inte med elkonvertering om du har mycket höga nivåer av läkemedlet digitalis i blodet. Behandlingen passar inte heller om du har en allvarlig rubbning av saltbalansen i blodet. Innan behandlingen kan du få lämna blodprover som visar detta.
Det går bra att behandlas med elkonvertering om du har en pacemaker eller en inopererad hjärtstartare, en så kallad defibrillator.
Det går också att behandlas med elkonvertering under graviditet, men det är ovanligt att det behövs.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.