Blodtransfusion
Vid en blodtransfusion förs nytt blod in i kroppen. Det kan behövas om du har förlorat mycket blod vid till exempel en olycka eller i samband med en operation. Blodtransfusioner kan också vara en del i en behandling av en sjukdom.
Blod som används vid blodtransfusioner kommer från personer som har gett blod vid blodcentraler runt om i Sverige. Blodet kontrolleras enligt Socialstyrelsens regler så att blod från en person med en smittsam sjukdom inte ges till någon annan.
Både barn, vuxna och äldre kan få blodtransfusion.
Förberedelser
Du behöver inte förbereda dig om du ska få en blodtransfusion.
Du får lämna ett blodprov som kontrollerar din blodgrupp
Du får lämna ett blodprov för att ta reda på vilken blodgrupp du har innan du får blodtransfusionen. Samtidigt tas också prov för att se att ditt blod passar med givarens.
Det går att få lokalbedövning
Du kan få lokalbedövning i huden innan en blodtransfusion om du tycker att det är obehagligt med stick.
Berätta om du känner dig orolig
Det är bra att berätta för sjukvårdspersonalen om du känner dig orolig eller har frågor inför behandlingen. Det finns stöd att få.
Bra att förbereda barn inför vårdbesöket
Barn har större möjligheter att samarbeta om de i förväg får veta vad som ska hända. Läs om hur du kan förbereda barn inför besök i vården.
Så går det till
Du får oftast ligga ner under behandlingen, på en säng eller en brits.
Du får en venkateter
En sjuksköterska tvättar huden noggrant på den plats där du ska få en så kallad venkater innan du får blodtransfusionen. En venkateter består av en liten tunn och böjlig plastslang som förs in i blodkärlet och tejpas fast på handen eller armen.
Vilket blodkärl som används beror på vad som är mest lämpligt för just dig. Det kan vara ett blodkärl i armvecket, handen, ljumsken eller på halsen.
Det brukar inte göra ont att få en blodtransfusion, men det kan sticka till när venkatetern sätts på plats. Själva transfusionen brukar inte kännas.
Du som har en subkutan venport eller en central venkateter kan få blod i den.
Blodet leds in genom ett blodkärl
Blodet finns i en blodpåse som sjuksköterskan hänger upp på en ställning. Från blodpåsen rinner blodet genom en tunn slang till venkatetern. Blodet leds sedan in i kroppen genom blodkärlet i armvecket, handen, ljumsken eller på halsen.
Transfusioner kan ta olika lång tid
Blodet består av flera delar, till exempel röda blodkroppar, blodplättar och blodplasma. Vid en blodtransfusion kan du få en eller flera av dessa delar. Vilka delar du får beror på anledningen till att du behöver en blodtransfusion.
Du kan få blodtransfusioner med blodplasma om du har förlorat mycket blod eller har brännskador. Du som får transfusioner för leukemi får ofta både röda blodkroppar och blodplättar, så kallade trombocyter.
Hur lång tid en blodtransfusion tar beror på vilka delar av blodet som du får. En transfusion med blodplättar tar oftast 30 minuter att få. Transfusion med röda blodkroppar varierar i tid och beror på hur du mår och anledningen till att du får blodet.
Barn som får transfusion
Ett barn som behöver transfusion får oftast ha med sig en förälder under behandlingen.
Så mår du efteråt
Efter en blodtransfusion är det vanligt att du känner dig piggare och att du har mer ork. Det gäller både barn, vuxna och äldre.
Komplikationer
Det är ovanligt att få en komplikation efter en blodtransfusion.
Överkänslighet
En komplikation kan vara en så kallad överkänslighetsreaktion. Det kan innebära lindriga hudutslag eller illamående som går över av sig själv.
Ibland kan det vara kraftigare reaktioner med andningsbesvär. Den kraftigare reaktionen är vanligare efter en plasmatransfusion. Reaktionen kommer oftast under pågående transfusion eller minuterna efter. Då får man behandling som stoppar reaktionen.
Förebyggande behandling mot överkänslighet
Du som har reagerat med en lindrig överkänslighetsreaktion kan få nytt blod igen. Då sker det med extra övervakning av personal.
Vid en kraftigare reaktion finns det förebyggande behandling att få före nästa transfusion.
Utredning efter misstänkt komplikation efter blodtransfusion
Det är vanligen svårt att veta vad som orsakar överkänslighet. Många gånger händer det bara en gång.
Du kan ibland behöva lämna nya prover, men det är ovanligt. Det beror på vilken typ av komplikation det gäller och vilken typ av transfusion du fått. Oftast finns prov kvar på blodcentralen för undersökning tillsammans med den påse som misstänks ha orsakat reaktionen. Blodcentralen informeras alltid och en utredning görs. Den som har lämnat blodet får ibland också lämna nya prover. Läs mer om blodgivning.
Fråga om råd
Du kan alltid kontakta mottagningen som ska ge transfusionen om du undrar över något inför blodtransfusionen. Du kan också kontakta den läkare som har skrivit remissen.
Påverka och delta i din vård
För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.
Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.