BEHANDLINGAR VID PSYKISKA SJUKDOMAR OCH BESVÄR

Psykoterapi är verksamt för äldre

Innehållet gäller Västra Götaland

Det är mycket vanligt med depression och ångest hos äldre. Eftersom symtomen ofta är kroppsliga, kan det vara svårt för såväl patient och närstående som läkare att förstå att det är psykiska problem som ligger bakom. Det menar psykologerna Britt Johansson och Kerstin Wilhelmsson på äldrepsykiatriska mottagningen i Mölndal.

Kerstin Wilhelmsson och Britt Johansson
Psykologerna Kerstin Wilhelmsson och Britt Johansson menar att det är viktigt att vara aktiv och vårda sina relationer - något som har visat sig vara skyddande mot depression. Isolation är en stor riskfaktor.

Till äldrepsykiatriska mottagningen kommer patienter från Göteborg och dess kranskommuner. Som patient ska man vara över 70 år och inte ha en pågående vårdkedja inom den övriga psykiatrin. De flesta patienter har remitterats från någon vårdcentral.

Måste se hela livssituationen

Britt Johansson och Kerstin Wilhelmsson tror att man med lite mer tid till undersökning, bättre kunskap och rätt slags frågor, skulle kunna fånga upp många äldre personer med depression och ångest på vårdcentralerna.
– Man kanske som läkare måste betona frågor som: Hur ser ditt liv ut? Och inte bara fokusera på kroppsliga symtom, föreslår Britt.

Det är viktigt att lyssna mellan raderna och förstå det outsagda. Då är det lättare att hitta tidiga symtom på depression och annan psykisk ohälsa.

Läkemedel

Många gånger erbjuds mediciner som enda behandling. Att kombinera läkemedel med psykoterapi ger oftast det bästa resultatet.

Äldre kan också ha en ökad läkemedelskänslighet. Därför är det viktigt att ha regelbundna läkemedelsgenomgångar. Det finns nämligen risk för förvirringstillstånd om många olika mediciner används samtidigt.

Psykisk ohälsa ger kroppsliga symtom

Psykisk ohälsa visar sig ofta som kroppsliga symtom. Sjukvården missar därför ofta att ställa rätt diagnos.
– En deprimerad äldre person säger kanske inte att ”jag är deprimerad” utan kan söka för ont i magen eller sömnproblem, påpekar Britt.

Det är viktigt att ställa rätt diagnos i tid annars ökar risken att patienten går in i en djup depression eller till och med försöker ta sitt liv. Män över 80 år är den enskilt största gruppen som begår självmord i Sverige.

Lika vanligt som förkylning

Inte alla vill erkänna att de har psykiska problem. Det finns ett tabu kring att ha ont i själen.
– För en del äldre är det fortfarande skamligt att vara psykiskt sjuk. Vi försöker normalisera sjukdomstillstånd som exempelvis depression, att det är lika vanligt som förkylning, att man inte är ensam, säger Kerstin.

Farligt att isolera sig

Att vara aktiv och vårda sina relationer har visat sig vara skyddande mot depression.
– En stor riskfaktorer är att man isolerar sig. Tidiga varningssignaler är då man inte längre vill hänga med på aktiviteter eller träffa folk. Man kanske också äter och sover sämre, säger Britt.
– Sociala nätverk är väldigt skyddande långt upp i åren, tillägger Kerstin.

Många förluster skapar problem

Bakgrunden till att depression är vanligt hos äldre är bland annat ensamhet samt de många förluster man varit med om. Det kan vara partner och vänner som har dött men förlusterna kan också bestå av identitet, yrkesstolthet eller kroppsliga funktioner. Man känner sig kanske onyttig och som en belastning. Relationerna och banden till barn och vänner kan ha blivit allt svagare med åren.
Samtidigt som man känner sig nere och man verkligen skulle behöva prata med någon, vill många inte störa sina barn med privata bekymmer. Man tycker att barnen har nog med sitt.

Grubblar över alla livsval

Som gammal kan man börja rannsaka sig själv och alla val man har gjort. Man kanske börjar ifrågasätta hela sitt liv, att det inte blev som man hade tänkt sig, att man inte lyckades att uppnå de mål man hade satt upp. Det är lätt att börja älta och ställa frågan: Varför blev livet så här?

I en terapisituation försöker Britt och Kerstin få patienten att på något sätt försona sig med sitt liv och fokusera på åren som finns kvar. Man kan sätta upp livsmål och bestämma vilken riktning man vill gå. Ibland handlar det om försoning med syskon, barn, partner och så vidare.

KBT fungerar bra

Britt Johansson och Kerstin Wilhelmsson jobbar framförallt med kognitiv beteendeterapi, KBT.  Mycket av fokus riktas mot nuet och att sätta upp konkreta mål för behandlingen. Man arbetar bland annat med strategier och problemlösning för att hjälpa patienten med nödvändig förändring. Existentiella frågor om livet och åldrandet är ofta centrala.

Britt och Kerstin vill inte på något sätt förringa betydelsen av tidiga upplevelser i livet men de behöver inte per automatik ge depression eller ångest på äldre dar. Under terapin vill de båda psykologerna att patienten ska försöka återta kontrollen över sitt liv och sina fysiska och psykiska funktioner. Man får öva sig i kommunikation, lära känna sina sårbarheter och komma i balans. Först därefter kan man vara mogen att titta tillbaka på sina tidiga erfarenheter – om man känner ett sådant behov.

Lära sig mer om sig själv

I terapin ställs krav på patienten. Patienten får hjälp att analysera sig själv och sitt handlande, till exempel efter ett självmordsförsök, och tillsammans med terapeuten svara på frågan: varför blev det så här?
Man blir lite av sin egen terapeut och lär känna sig själv och sina egna reaktioner och känslor. På så sätt kan man bemästra situationer som man tidigare har undvikit. Sedan gäller det att lära sig att se tidiga varningssignaler på depression och när man faktiskt behöver söka hjälp eller bryta en social isolering.

Sätt ord på känslorna

Att gå i terapi och sätta ord på sina känslor kan kännas främmande och ovant för många äldre människor. Samtidigt kan det vara förlösande och till och med livsnödvändigt.
 – Att vara avstängd från sina känslor kan vara farligt och öka risken för självmord, poängterar Kerstin Wilhelmsson.

Stort behov av äldrepsykiatri

Behovet av äldrepsykiatriska mottagningar är mycket stort. Uppskattningsvis har 20-30 procent av de äldre i Sverige en psykisk sjukdom som behöver behandlas men endast några få procent får rätt slags hjälp, se SBU:s rapport om behandling av depression hos äldre.
Problemet med psykisk ohälsa kommer troligtvis att öka ytterligare på grund av att Sverige har en ökande andel äldre. Samtidigt har bara nio av 21 landsting äldrepsykiatriska mottagningar.

Samhällsekonomisk vinst

Bristen på psykologisk hjälp till äldre är ett slags åldersdiskriminering enligt Britt och Kerstin. Samtidigt har samhället mycket att vinna på att erbjuda psykoterapi åt äldre. De svarar ofta bra på behandlingen. Dessutom ger den mycket för pengarna. Om fler kunde undvika att hamna i depressioner skulle många äldre orka leva aktiva och friska liv.

____________________________________________________

Telefonjourer

Det är viktigt att få prata med någon. Det är inte alltid att vården räcker till. Då finns det olika telefonjourer man kan vända sig till.

Äldrelinjen
Den är öppen vardagar kl. 10-15. Den vänder sig i första hand till dig som är 60 år eller mer och som mår psykiskt dåligt. Den är även till för dig som är närstående. Telefonnumret är 020-22 22 33.

Hjälplinjen
Den är öppen kl. 13-22 alla dagar. Hjälplinjens telefonjour erbjuder psykologisk hjälp till människor i kris. Du får ett första stödsamtal, men ingen behandling eller upprepad kontakt.
Telefonnumret är: 020-22 00 60
Om du vill använda texttelefon finns förmedlingstjänsten textelefoni.

Jourhavande medmänniska
Ibland behöver man dela sina upplevelser, sina tankar och känslor med någon som lyssnar. Jourhavande Medmänniska är en telefonjour i Stockholm. Den är öppen alla dagar kl. 21-06. Telefonnumret är 08-702 16 80.

Jourhavande präst
Jourhavande präst är öppen för alla som behöver en medmänniska att prata med. Den som svarar har tystnadsplikt. Du når telefonjouren via 112, alla dagar kl. 21-06.

Läkemedelsupplysningen
Ibland kan mediciner ger konstiga biverkningar på psyket. Om du vill fråga om mediciner kan du ringa till läkemedelsupplysningen på Läkemedelsverket. Den är öppen helgfria vardagar kl. 08.00–20.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Till toppen av sidan