Biblioterapi utnyttjar litteraturens läkande kraft

Inom biblioterapin kan man lyfta fram böcker vars berättelser och livsöden kan ge en möjlighet till identifikation. Läsandet kan därmed ge känsla av samhörighet och leda till nya insikter. Böcker föder nya tankar som underlättar samtal och diskussioner om upplevelser och känslor. Fokus kan flyttas från sjukdom till samtal om litteratur.
En bok kan ge distans till den egna livssituationen samt en välbehövlig verklighetsflykt. Att få fly bort en stund från sina problem och sin trassliga vardag, kan hjälpa till i ett tillfrisknande.

I en studie tillsammans med Lena Mårtensson, forskare i socialmedicin, intervjuade Cecilia Pettersson kvinnor om deras erfarenheter av skönlitterär läsning under deras tid som sjukskrivna. Läsningens effekt på välbefinnandet var mycket tydlig.
– En kvinna i vår studie berättade att när hon hade läst en stund så försvann hennes smärta. Läsandet hade en direkt koppling till symtomlindring, antagligen för att kvinnan började slappna av när hon kom in i läsandet.
– En annan kvinna som hade utmattningssyndrom och som inte orkade utföra enkla vardagssysslor i hemmet, berättade att hon lyckades klara av dem när hon fick lyssna på en ljudbok, säger Cecilia Petersson.

Biblioterapi handlar mer om vad en bok gör med sin läsare än vad berättelsen egentligen handlar om. Cecilia Pettersson tror att vad man läser inte spelar så stor roll som att man läser. Det finns också en risk att man lägger ett felaktigt fokus på antalet sidor man läser.
– Det finns fördomar om att det ska vara klassiker och ”fin” litteratur, för att den ska ha terapeutisk verkan, påpekar hon.

Cecilia Pettersson tror att svensk sjukvård har varit skeptisk till biblioterapi då det är svårt att mäta effekten av den. Dessutom ger böcker olika effekter på olika läsare. Upplevelsen kan även skifta över tid eftersom vi påverkas olika beroende på i vilket skede av livet vi läser en viss bok. Hon menar att läsarna måste tillåtas att hitta olika saker i litteraturen.

Kvinnorna i intervjugruppen orkade inte att läsa när de mådde som allra sämst. När de väl klarade av att ta tag i läsandet, sökte flera deltagare sig till mer lättläst litteratur än de var vana vid, till exempel fantasy och så kallad chicklit. I takt med att kvinnorna blev friskare återgick de till sina tidigare läsvanor. Läsandet kunde till och med kännas mer lustfyllt än innan sjukskrivningen och inte så prestationsinriktat.

I en annan studie intervjuade Cecilia Petersson fyra deltagare i en läsecirkel. De hade bland annat depression, ångest och oro.
– Intervjuerna visade ett ökat socialt välbefinnande; bättre självförtroende, en bättre kommunikation och förmåga att umgås med andra människor.

I läsecirkeln var själva samtalet det viktigaste; att få prata om sin läsning och dela med sig av tankar och känslor som den skapade. Läsecirkeln innebar gruppsamhörighet, minskad social isolering och gav ökad energi.

Mot bakgrund av läsningens läkande effekt är Cecilia Petterson motståndare till att lägga ned sjukhusbibliotek.
– Då tar man ifrån patienterna en möjlighet till enkel avkoppling och förströelse. Senare tids forskning om biblioterapi har ju visat att läsande kan påverka välmåendet positivt. Jag tror att det är bättre med förnyelse. Sjukhusbibliotekarierna skulle kunna arbeta mer uppsökande eller anordna läsgrupper som patienterna kan delta i.

Biblioterapi syftar alltid till att öka det psykiska välmåendet. Metoden kan användas inom många diagnoser och sammanhang: vård, rehabilitering, sociala problem, anhörigstöd och så vidare.
Det finns olika former av biblioterapi. Man kan inrikta sig på allt från självhjälpslitteratur till poesi. Man kan läsa ensam eller i grupp. Biblioterapi kan också ha inslag av eget skrivande.

Läsbiblioterapin sätter själva läsningen i centrum. Den interaktiva biblioterapin har mer formen av en bokcirkel fast med ledare. Den kreativa biblioterapin inriktar sig enbart på skönlitteratur och självhjälpsbiblioterapi på självhjälpsböcker. Man kan här fokusera kring livsteman: kärlek, relationer, föräldraskap, åldrande, död, ensamhet och så vidare.  

I den kliniska biblioterapin är läsandet en del av ett behandlingsprogram. Utvecklande biblioterapi vänder sig i sin tur till friska människor som vill nå ökad självinsikt eller få hjälp med att bearbeta känslor som sorg eller nedstämdhet.
Biblioterapi används i många länder, till exempel USA, England, Finland, Ungern, Tyskland, Polen och Frankrike. Sverige har hamnat på efterkälken men intresset för terapiformen har ökat mycket.