Magsjuka

Skriv ut (ca 14 sidor)

Magsjuka kommer ofta snabbt med kräkningar, diarréer och illamående. Trots att du kan må mycket dåligt brukar magsjuka sällan vara allvarlig. Oftast räcker det med att vila och att dricka mycket.

Skriv ut

Den här texten handlar om magsjuka hos vuxna och barn över sex år. Du kan läsa om barn under sex år i texten Magsjuka hos små barn.

Symtom

Symtom

Typiskt för magsjuka är att du blir sjuk snabbt och att du oftast blir bättre inom några dagar. De vanligaste symtomen på magsjuka är följande:

  • illamående
  • kräkningar
  • diarré
  • ont i magen.

Ibland kan du även få feber och ont i kroppen.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som har magsjuka behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över efter några dagar.

Ring en vårdcentral eller telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning om något av följande stämmer in på dig:

  • Du känner dig mycket trött och svag.
  • Du har haft diarré i mer än en vecka.
  • Du kräks mer än ett dygn utan att det avtar.
  • Du är magsjuk och använder läkemedel mot hjärtsvikt, diabetes eller en annan allvarlig sjukdom.
  • Du är torr i munnen, törstig, kissar lite och har mörk urin. Det kan vara tecken på att du har vätskebrist.
  • Du har fått diarré efter att ha varit utomlands.

Sjuksköterskorna som svarar på telefonnummer 1177 kan hjälpa dig med att bedöma symtom eller med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom:

  • Du har blodiga diarréer.
  • Du har hög feber och frossa.
  • Du har svåra magsmärtor som inte går över trots att du har kräkts eller har haft diarré.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring mottagningen innan du åker dit

En del virus är mycket smittsamma. Ring därför alltid mottagningen innan du åker dit. Då kan mottagningen förbereda ditt besök och se till att du inte smittar andra.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

De flesta som får magsjuka kan klara av sjukdomen hemma. Men det finns några saker som är viktiga att tänka på.

Drick lite och ofta

Du behöver dricka mer vätska än vanligt när du är magsjuk. Det gäller framför allt om du har feber eller om det är varmt väder.

Att inte dricka tillräckligt vid magsjuka kan leda till vätskebrist och uttorkning. Äldre personer och barn är extra känsliga. Här kan du läsa mer om vätskebrist och uttorkning hos barn. 

Här är några tips för att minska risken för vätskebrist:

  • Drick lite i taget. Använd en matsked om du har svårt att få i dig vätskan.
  • Drick vätskeersättning. Vätskeersättning finns att köpa på ett apotek, eller så kan du blanda till den själv.
  • Undvik att dricka mycket söta drycker och lightdrycker. De kan ge mer diarré.

Ät mat när du känner dig bättre

Pröva att äta vanlig mat så snart du känner dig bättre och kan börja äta igen. Börja gärna med små portioner.

Ibland kan det kännas bra att börja med lättare mat, till exempel något av följande:

  • soppor som buljongsoppa, morotsoppa, nyponsoppa eller blåbärssoppa
  • vitt bröd
  • kokt fisk
  • ris.

Undvik fiberrik mat och kaffe, det kan ge dig mer diarré igen.

Lindra sveda

Att ha diarré kan leda till att det svider och gör ont i rumpan. Du kan då pröva följande för att lindra:

  • Tvätta eller duscha rumpan i stället för att torka med papper. Klapptorka dig efteråt, gnid inte.
  • Smörj runt ändtarmsöppningen med en fet kräm eller salva.

Använd läkemedel om du behöver stoppa diarrén tillfälligt

Det finns läkemedel du kan använda om du behöver stoppa diarrén tillfälligt, till exempel inför en flygresa. Exempel på sådana läkemedel är läkemedel som innehåller det verksamma ämnet loperamid.

Fäll ihop

Hur smittar magsjuka?

Hur smittar magsjuka?

Magsjuka kan spridas på olika sätt, beroende på om magsjukan orsakats av virus eller bakterier.

De vanligaste sätten som du kan smittas på är följande:

  • Genom dricksvatten eller mat som sköljts i förorenat vatten och sedan inte kokats, till exempel frysta bär och grönsaker.
  • Genom kontakt med smittade personer.
  • Genom mat och dryck som hanterats av en person som är sjuk. 
  • Genom infekterade matprodukter, till exempel nötkött, svinkött, kycklingkött, äggprodukter och opastöriserad mjölk.
Fäll ihop

Hur kan jag förebygga magsjuka?

Hur kan jag förebygga magsjuka?

Du kan minska risken att själv bli magsjuk genom att göra följande:

  • Använd olika knivar och skärbrädor för kött och grönsaker.
  • Diska knivar och skärbrädor noggrant mellan varje användning.
  • Kyl varm mat snabbt och förvara den sedan kallt.
  • Hetta upp maten ordentligt när den ska värmas igen.
  • Tvätta händerna. Du kan läsa mer i kapitlet Så här tvättar du händerna längre ner i texten.

När du blir magsjuk

Det finns en del du kan göra för att minska risken att smitta andra, om du är magsjuk:

  • Stanna hemma från skola eller arbete i minst ett dygn efter att du senast kräktes eller hade diarré. För barn i förskolan gäller minst två dygn.
  • Tvätta händerna med flytande tvål och vatten före varje måltid och efter varje toalettbesök. Det räcker inte att bara använda handsprit.
  • Använd en egen handduk eller pappershanddukar.
  • Undvik att laga mat så länge du har symtom på magsjuka, eller om du har variga sår på fingrarna. Sådana sår är ofta infekterade av bakterier som kan ge matförgiftning.

Hur länge ska barn stanna hemma?

Barn som går på förskola eller familjedaghem kan komma tillbaka när de äter som vanligt och det har gått två dygn utan att de har kräkts eller har haft diarré.

Barn som går i skolan ska stanna hemma i minst ett dygn efter att de har blivit friska.

Hur länge barnet ska vara hemma beror på barnets ålder och mognad. Risken att smitta minskar om barnet kan ta hand om sin egen hygien, till exempel gå på toaletten själv och tvätta händerna efteråt. Det är därför rekommendationerna ibland skiljer sig åt.

Personer i samma hushåll som är friska behöver inte stanna hemma i förebyggande syfte.

Fäll ihop

Så här tvättar du händerna

Så här tvättar du händerna

Tvätta alltid händerna när du kommer hem. Att tvätta händerna är effektivt för att få bort både virus och bakterier. Tvätta också händerna i samband med följande aktiviteter:

  • Efter att du har varit på toaletten.
  • Efter att du har hjälpt någon på toaletten.
  • Innan du börjar laga mat.
  • Efter att du har hanterat rått kött.
  • Efter att du har varit i kontakt med djur och djurs närmiljö, till exempel på en bondgård eller i en djurpark.

Skölj händerna ...

Använd flytande tvål ...

Arbeta upp ett lödder och täck alla ytor ...

... till exempel ovansidorna ...

... mellan fingrarna ...

... och tummarna.

Skölj och torka noggrant.

Använd engångshandduk om många är sjuka i din omgivning. Stäng gärna av kranen med den också.

Sen är dina händer säkra!

Fäll ihop

Behandling

Behandling

De allra flesta klarar av en magsjuka själva. Men om du till exempel har en allvarlig vätskebrist kan du behöva bli inlagd på sjukhus, för att få vätska och salter direkt in i blodet via dropp.

Antibiotika kan göra att det tar längre tid att bli frisk

En magsjuka som orsakas av bakterier behöver sällan behandlas med antibiotika. Ibland kan antibiotika till och med göra att det tar längre tid innan du blir frisk.

Bakterierna kan dessutom bli motståndskraftiga mot antibiotika om det används i onödan.

Prata med din läkare om du använder vissa läkemedel

Prata med din läkare om du har en kronisk sjukdom och använder läkemedel, till exempel något av följande:

  • Läkemedel mot högt blodtryck eller hjärtsvikt.
  • Läkemedel mot typ 2-diabetes som innehåller metformin. Har du diabetes är det viktigt att du kontrollerar blodsockernivån regelbundet. Det gäller oavsett om du har diabetes typ 1 eller typ 2.

Använder du p-piller och blir magsjuk är det inte säkert att pillret skyddar mot en graviditet.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Vid magsjuka skadas cellerna i tarmens slemhinna. Tarmen kan då inte ta upp lika mycket vätska som den brukar göra. Kroppen gör sig av med överskottsvätskan genom att du kräks och får diarréer.

En frisk tarm tar upp ungefär två till tre liter vätska per dygn från det du äter och dricker.

Fäll ihop

Om du är gravid

Om du är gravid

En graviditet kan göra att kroppen blir mer mottaglig för infektioner, men fostret kan inte få magsjuka. Däremot kan uttorkning påverka, så se till att dricka tillräckligt med vätska.

Det kan vara tryggt att veta att nyfödda barn sällan blir magsjuka, om du får magsjuka med diarréer precis när du har fött.

Fäll ihop

Vad beror magsjuka på?

Vad beror magsjuka på?

Magsjuka orsakas av bakterier, virus eller parasiter. Symtomen är ungefär desamma, oavsett vad du smittats av. Det som kan skilja sig är bland annat hur du smittats och hur lång tid det tar innan du blir sjuk.

Virus som orsakar magsjuka

Virus smittar direkt mellan personer och väldigt lätt. Det är därför vanligt att flera blir magsjuka under samma period, till exempel på en förskola, skola eller på en arbetsplats.

Virus kan också smitta genom mat, till exempel om en person som är sjuk lagar mat åt andra.

Vanliga virus som orsakar magsjuka är följande:

Bakterier som orsakar magsjuka

Magsjuka som orsakas av bakterier beror ofta på något av följande:

  • Bristande hygien när maten tillagats. Det kan till exempel vara att maten inte hettats upp tillräckligt, eller att knivar och skärbrädor använts till både kött och grönsaker utan att ha diskats ordentligt däremellan.
  • Infekterade matprodukter, till exempel kött, kyckling, äggprodukter eller opastöriserad mjölk.
  • Grönsaker som har gödslats eller som har bevattnats med förorenat vatten.

Läkare ska rapportera de flesta sådana magsjukdomar till en smittskyddsläkare. Du kan ibland behöva följa vissa förhållningsregler om du har blivit smittad på något av ovanstående sätt. Du får då mer information från din läkare.

Många som blir magsjuka av bakterier har blivit smittade utomlands. Du kan minska risken att bli sjuk på olika sätt, beroende på vilket land du reser till. Ibland kan vård utomlands behövas.

Exempel på bakterier som du kan bli magsjuk av

Några bakterier som kan göra dig magsjuk är följande:

  • Campylobakter är den bakterie som orsakar magsjuka hos flest personer.
  • Salmonellabakterier, som orsakar salmonella.
  • Shigella, som orsakar dysenteri.
  • Olika typer av coli-bakterier som orsakar turistdiarré. Det kan till exempel vara EHEC eller ETEC.

Du kan läsa mer om de olika bakterierna på Smittskyddsläkarföreningens webbplats

Bakterier kan bilda gift som orsakar magsjuka

Vissa bakterier kan bilda ett gift i mat som gör att du blir magsjuk. Det kan hända om mat har förvarats vid en felaktig temperatur en längre tid, till exempel varmt istället för hett. Giftet finns sedan kvar i maten, även om maten hettas upp så att bakterierna dör.

Exempel på sådana bakterier är gula stafylokocker. De är vanliga vid variga sår. Det är därför du ska undvika att laga mat om du har variga sår på händerna.

Tarmparasiter

Tarmparasiter kan orsaka magsjuka, vanligast är Giardia. Du kan läsa mer om giardiainfektion på Smittskyddsläkarnas webbplats.

Fäll ihop

Annat som kan orsaka diarré och kräkningar

Annat som kan orsaka diarré och kräkningar

Antibiotika

Antibiotika kan göra att du får ont i magen, lös avföring och att du mår illa. Du får oftast symtomen i slutet av en behandling, eller de närmaste dagarna efter att du avslutat behandlingen. Besvären brukar gå över ett par dagar efter att du slutat med läkemedlet.

Symtomen beror ofta på att de bakterier som finns i tarmen minskar i mängd. Bakterierna skyddar normalt mot bland annat tarminfektioner. Det är därför antibiotika ibland kan göra att det tar längre tid att bli frisk från en magsjuka.

Clostridium difficile är en bakterie som kan ge diarréer i samband med antibiotikabehandling.

Sjukdomar

Ont i magen, diarréer eller kräkningar kan även bero på någon av följande:

Läkemedel kan också göra att du mår illa, får ont i magen och lös avföring. Tala med din läkare om du använder ett läkemedel och är osäker om du blivit magsjuk eller om det är en biverkning av läkemedlet.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

De flesta behöver inte söka vård när de blir magsjuka, men ibland kan du behöva bli undersökt av läkare.

Du får berätta

Hos läkaren är din berättelse viktig, om vad du gjort innan du blev sjuk. Det behövs för att få fram orsaken till magsjukan. Läkaren eller sjuksköterska kan till exempel fråga följande:

  • Har andra i din omgivning haft samma symtom?
  • Vad åt du innan du blev dålig?
  • Har du varit utomlands nyligen, och i sådana fall var?

Du får också berätta om dina symtom, till exempel hur ofta du har diarréer och hur de ser ut.

Du blir undersökt

Läkaren undersöker dig genom att bland annat känna på magen, mäta ditt blodtryck och mäta din puls. Din hud och slemhinnorna i munnen undersöks också, för att se om du har vätskebrist.

Du kan behöva lämna prover

Du kan få lämna både blodprov och urinprov.

Du kan också få lämna avföringsprov, om läkaren misstänker att du blivit magsjuk av virus, bakterier eller tarmparasiter.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 14 sidor)
Publicerad:
2018-04-18
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Bo Svenungsson, infektionsläkare, Smittskydd Stockholm, Stockholms läns landsting