Magsjuka hos barn

Skriv ut (ca 6 sidor)

Kräkningar och diarréer är de vanligaste symtomen när barn har magsjuka. Sjukdomen är nästan alltid ofarlig och går över inom ett par dagar. Det är viktigt att barnet får i sig vätska, särskilt om barnet samtidigt har kraftiga diarréer. Det gäller framför allt barn under ett år.

Skriv ut

Både barn och vuxna kan få magsjuka. Den här texten handlar om magsjuka hos barn som är cirka sex år eller yngre. För vuxna om barn som är äldre än ungefär sex år kan du läsa här.

Symtom på magsjuka

Symtom på magsjuka

När barn är magsjuka är det vanligt att de

  • kräks
  • har diarréer
  • mår illa
  • har ont i magen
  • har feber
  • blir trötta och orkeslösa
  • inte vill äta.

Symtomen kommer ofta snabbt ett par dagar efter att barnet har smittats. Kräkningarna upphör ofta inom ett eller ett par dygn. Diarréerna kan pågå längre, ibland upp till en vecka.

Magsjuka är vanligast under vinterhalvåret, när man lever tätare tillsammans inomhus. Man kan också bli magsjuk av kranvatten som innehåller bakterier, parasiter eller virus, och av dåligt tillagad mat, ofta efter att ha varit utomlands.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Ring en vårdcentral eller telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning om barnet har ett eller flera av följande symtom:

  • Barnet är under sex månader och får kräkningar och diarréer.
  • Barnet inte har blivit bättre inom ett dygn.
  • Barnet verkar friskt, men bajset fortsätter att vara löst i mer än två veckor efter en magsjuka.
  • Barnet har en kronisk sjukdom och du är osäker om barnet behöver vård.

Om barnet kräks och inte kan behålla någon vätska, och samtidigt har kraftiga diarréer ökar risken för vätskebrist. Det kan leda till att hen blir uttorkad. Det är ett allvarligt tillstånd. Ju yngre barnet är, desto känsligare är barnet för vätskebrist och uttorkning.

Sök vård genast om barnet har diarréer, kräks och samtidigt har ett eller flera av följande symtom:

  • Barnet får inte i sig någon vätska eller kissar mycket mindre än vanligt.
  • Barnet är trött, orkar inte leka och är ointresserad av omgivningen.
  • Barnet har mycket ont i magen och det går inte över eller blir värre.
  • Det finns blod i kräkningarna eller i bajset.

Sök vård på en vårdcentral eller jouröppen mottagning. Om det inte går, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om ditt barn har andra symtom eller om du är osäker om du ska söka vård.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Vuxen ger barn vätska med sked. Foto.

Barnet behöver vätska. Ge små mängder ofta. Ibland kan det vara lättast att ge dryck med sked. Fotograf/Illustratör: Emma Hasselgren

Ge barnet att dricka ofta

Barn som är magsjuka behöver få i sig mer vätska än vanligt. Erbjud därför barnet att dricka, gärna så snart barnet blivit magsjuk. Ge barnet lite vätska i taget, men ofta. Dricker barnet för mycket vätska på en gång kan hen kräkas igen.

Du kan försöka att ge vätska med en tesked om barnet har svårt att dricka själv.

Undvik lightprodukter

Ge inte lightdrycker. De innehåller ämnen som kan ge diarré.

Försök med isglass

Om barnet inte vill dricka kan du försöka med isglass. Men fortsätt att erbjuda barnet vätska och vätskeersättning. Även om barnet äter upp isglassen behöver hen fortfarande vätska eller vätskeersättning.

Fortsätt amma eller mata med flaska

Om du ammar eller ger barnet bröstmjölk med flaska ska du fortsätta med det, men oftare än vanligt och även om barnet fortsätter att kräkas. Om du ammar kan du försöka att mjölka eller pumpa ur bröstet, för att därefter ge mjölken med sked om barnet inte vill ta bröstet.

Droppa vätska i munnen

Du kan också använda en särskild plastspruta som används för att ge läkemedel till barn. Spruta eller droppa vätskeersättningen eller bröstmjölken mot insidan av kinden, så rinner vätskan ner i halsen. Undvik att spruta direkt mot gommen, då det kan ge barnet kväljningar. Sprutor i olika storlekar finns på apotek.

Två teskedar vätska var femte minut

Barn som kräks mycket behöver få två teskedar vätska ungefär var femte minut. Två teskedar är ungefär 10 milliliter, om du i stället ger vätskan med spruta. Ofta behöver barn mer vätska än vad man tror. En ettåring kan till exempel behöva drygt en liter vätska under ett dygn.

Vätskeersättning kan behövas

Om barnet kräks mycket eller har kraftiga diarréer är det bästa att ge vätskeersättning, oavsett barnets ålder. Vätskeersättningen innehåller lämpliga mängder av salter och socker, som hjälper till att återställa kroppens vätskebalans.

Ibland kanske barnet inte vill dricka vätskeersättningen. Du kan då försöka att smaksätta den med juice eller lite koncentrerad saft.

Äldre barn är inte lika känsliga för vätskebrist och uttorkning som yngre barn. Du kan därför ge ett äldre barn det som barnet vill dricka.

Vätskeersättning för barn finns att köpa på apotek. Du kan också blanda egen vätskeersättning till barnet.

När kräkningarna slutar men diarréerna fortsätter

Det är vanligt att barnet slutar kräkas men fortsätter att ha diarréer ett tag till. Ammade barn kan fortsätta ammas som tidigare. Barn som flaskmatas kan få modersmjölksersättning, risvälling eller majsvälling beroende på hur gammalt barnet är. Börja med att ge små mängder åt gången.

Är barnet över sex månader kan du pröva att ge morotssoppa som kan ha en stoppande effekt på diarréer. Du kan göra soppan själv genom att blanda morotspuré och vatten.

När barnet vill börja äta är det bra att ge vanlig mat. Ge gärna barnet små mängder mat åt gången. Det kan vara bra att undvika frukt eftersom barnet kan bli lös i magen av frukten. Undvik också fullkornsvälling och fiberrika livsmedel tills barnet mår bra igen.

Om kräkningarna kommer tillbaka

Var uppmärksam på hur barnet mår, till exempel om barnet blir tröttare än vanligt, inte orkar leka eller bry sig om omgivningen. Sök vård om barnet blir väldigt trött, slapp och orkeslös.

Fäll ihop

Så kan du förebygga magsjuka

Så kan du förebygga magsjuka

Magsjukan beror oftast på en virusinfektion. Magsjuka smittar lätt och ofta är flera personer sjuka samtidigt i familjen eller på förskolan.

Eftersom magsjuka är så smittsamt är det bra att

  • tvätta händerna med flytande tvål före måltider och efter toalettbesök
  • ha egen handduk eller använda engångshandduk
  • hålla toaletten avtorkad och ren.

Om barnet har magsjuka och använder blöja kan du lägga de använda blöjorna i en plastpåse innan de slängs i soptunnan. Gör rent skötbordet och tvätta händerna noggrant efter att du har bytt blöja.

Hemma två dygn efter sista symtomet

Barn ska vara hemma när de kräks eller har diarré. De kan gå tillbaka till förskola eller familjedaghem när de äter som vanligt och inte har kräkts eller haft vattentunn diarré under minst två dygn. Barn som går i skolan ska stanna hemma i ett till två dygn efter att de har blivit friska.

Friska syskon och andra närstående behöver inte vara hemma i förebyggande syfte.

Fäll ihop

Undersökning och utredning

Undersökning och utredning

Om ni behöver söka vård brukar du och barnet få berätta om besvären.

Läkaren eller sjuksköterskan brukar till exempel fråga hur länge barnet har varit sjukt, hur ofta eller mycket som barnet kräks eller har diarré och om barnet orkar äta och dricka själv. Frågorna kan också handla om ni nyligen har varit utomlands eller om barnet ätit eller druckit något som kan misstänkas ha orsakat besvären.

Barnet undersöks

Läkaren undersöker magen genom att känna och klämma försiktigt på den. Blodtrycket, temperaturen och pulsen mäts. Läkaren undersöker också huden och slemhinnorna i munnen genom att titta och känna. Barnet vägs.

Ibland får barnet lämna prover. De vanligaste proven är blodprov och urinprov, men ibland behövs även prov på bajset.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det är allra vanligast att kunna behandla magsjuka själv, hemma. Men om barnet till exempel har allvarlig vätskebrist kan du behöva bli inlagd på sjukhus för att få vätska och salter direkt in i blodet via dropp. Ibland får barnet också annan behandling på sjukhus.
Är det en magbakterie som har orsakat infektionen kan barnet behöva behandling med antibiotika, men det är ovanligt.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Vid en magsjuka skadas cellerna i tarmens slemhinna av viruset, parasiten eller bakterien. Tarmens slemhinna tar vanligtvis upp vätska, men när den skadas kan tarmen inte ta upp vätska lika bra. Istället förlorar kroppen vätskan genom kräkningar eller diarréer.

När man har diarré förlorar kroppen både vätska och salter. Barn är mycket känsligare för vätskeförluster än vuxna. Ju yngre barnet är desto snabbare får barnet vätskebrist.

Kräkningar kan leda till att barnet har svårt att behålla den vätskan som hen dricker. Ett litet barn kan snabbt bli sämre om barnet förlorar mer vätska än hen får i sig. Hög feber gör att barnet förlorar ännu mer vätska. Det är därför viktigt att ge dryck redan från allra första början av maginfektionen.

Fäll ihop

Texten finns översatt - Other languages

Skriv ut (ca 6 sidor)
Publicerad:
2017-05-10
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Henrik Arnell, barnläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Fotograf:

Emma Hasselgren, 1177 Vårdguiden