Kunskap om drunkning räddar liv

Allmänheten kan spela en mycket viktig roll i att ge tidig hjälp med hjärt-lungräddning, HLR.
– Det är vansinne när ungdomar drunknar och människor på stranden kanske inte gör någonting, menar Andreas Claesson, ambulanssjuksköterska och forskare med drunkningsolyckor som specialområde.
Drunkning innebär i praktiken att få ned stora mängder vatten i lungorna. Ett tillstånd som kan vara livshotande, även många timmar efter händelsen.

Andreas Claesson älskar vatten. Och varnar samtidigt för det. Han har varit livräddare i Tylösand, Sydafrika och Australien. Han är aktiv inom Svenska rådet för hjärt-lungräddning. 

Andreas Claesson har en vision och en mission:

– Jag vill att människor ska kunna hjärt-lungräddning i väntan på att ambulansen är på väg. Hjärt-lungräddning är nyckeln till överlevnad.

I snitt tar det 14 minuter för ambulansen att nå fram till olycksfallsplatsen. Det är också dessa minuter som är viktigast att HLR-insatser sätts in för att undvika dödsfall eller svåra hjärnskador. Statistik visar att det är ca 70 % av de drunknade som faktiskt får hjärt-lungräddning.

Krävs inblåsningar vid drunkning

Hjärt-lungräddning består av upprepad behandling med 30 hjärtkompressioner och två inblåsningar. Vid drunknings- och kvävningstillbud är det dock viktigt med inblåsningar. Det är syrebristen som har gjort att hjärtat stannat.

Inblåsningarna fyller dessutom en annan funktion. De skapar ett övertryck i lungorna och vatten pressas då ut. Därför behöver man inte tänka på att försöka få ut vatten ur den medvetslösa personen innan konstgjord andning sätts in. Vid drunkning rekommenderas att man ger 5 st. tidiga inblåsningar mun – till – mun redan i vattnet där räddaren kan stå på botten. Dessa tillför syre och kan förhindra att hjärtat stannar.

Använd kraft vid hjärtkompression

Hjärtkompressioner kan de flesta göra. Andreas Claesson tycker dock att de flesta lägger för lite kraft när bröstkorgen ska pressas samman.

– Man ska trycka djupare än vad man tror. Idag är rekommendationen att trycka ned minst 5 centimeter på vuxna personer och 4-5 centimeter på barn, säger han.

Att revbenen går sönder vid hjärtkompression är vanligt. Andreas Claesson menar att man inte ska bli avskräckt om det knakar till utan fortsätta ändå. Det är lätt att bli trött när man utför hjärtkompressioner. Kraften i trycken kan då minska. Därför rekommenderar Andreas att man byter av hjälparen efter två minuter.

Nedkyld har störst överlevnad

Tiden under vattnet men även vattentemperaturen styr utgången. Har drunkningen skett i kallt vatten kan chansen till överlevnad vara större. En nedkyld kropp förbrukar inte så mycket syre och hjärnan tar inte skada så snabbt.  Därför är det alltid idé att påbörja och fortsätta hjärt-lungräddning även om personen är iskall, blek och verkar död.

Det finns fall där personen helt saknat livstecken men där man med hjälp av timmeslång hjärt-lungräddning och flera timmars professionell behandling lyckats väcka liv i patienten.

Sök vård vid vatten i lungorna

Vatten i lungorna kan vara livsfarligt även om personen överlevde drunkningen. Vattnet sköljer bort ytspänningen i lungblåsorna, alveolerna och ett akut tillstånd med lungödem kan uppstå. Lungorna skadas och kan helt eller delvis få försämrat gasutbyte. En annan komplikation kan vara lunginflammation.
– Om man har andats in vatten och är allmänpåverkad efteråt så ska man söka vård. De finns personer som har åkt hem och drabbats av lungödem med livshotande komplikationer, berättar Andreas Claesson.

Hosta, ångest, yrsel, utmattning, allmänpåverkan och andnöd kan vara symtom som kan signalera om behov av professionell sjukvård. Man läggs då in på observation på sjukhus, ofta intensivvårdsavdelning. Lungröntgen, EKG-övervakning, kontroll av blodgaser och inandning av syrgas brukar behövas.

Kallt vatten kan utlösa andningsreflex

Många människor är heller inte medvetna om de risker som är förknippade med kallt vatten. Dels finns en inandningsreflex som kan utlösas när ansiktet plötsligt hamnar under kallt vatten. Det kan förklara de fall där människor hamnat i kallt vatten och direkt sjunkit utan minsta försök till simtag.
Om man faller ned i mycket kallt vatten börjar man ofta hyperventilera vilket kan leda till att blodcirkulationen till hjärnan minskar med risk för medvetslöshet och drunkning som följd.

250 personer drunknar årligen

Enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister omkommer ungefär 200 personer varje år i Sverige på grund av drunkning varav en tredjedel består av självmord. En sjättedel beror på våld.
Ytterligare ca 400 personer vårdas inom sjukvården för symptom och komplikationer relaterade till drunkningstillbud. Om hjärnan har skadats krävs ofta långvarig och  högspecialiserad vård.

Drunkning är den tredje vanligaste dödsorsaken bland barn. Ofta beror drunkningen på brist på tillsyn. Ett växande problem är alla pooler som idag finns i var och varannan trädgård. 
– Undersökningar i USA visar att om man hägnar i poolerna med staket så kan antalet drunknade barn minska med 95 procent, säger Andreas Claesson.

Alkohol orsakar många drunkningsfall

Det är sällan drunkningar sker i bassänger. Vanligast är i sjöar.
– Det klassiska offret är en man över 50 år som har druckit alkohol, som drabbas av sjukdom i vattnet eller som befinner sig i en fritidsbåt utan flytväst, säger Andreas.
Drunkning beror inte sällan på dumdristighet. Dålig simkunnighet, överskattning av den egna förmågan. Sjukdomar som epilepsi och hjärt-kärlsjukdom är andra bidragande orsaker.

Försök att livrädda från land

Att agera livräddare är en svår uppgift. Bäst är om man har en livboj (linpaketet läggs under foten när man med tvåhandsgrepp kastar ut bojen). Andreas Claesson tycker att man först och främst ska se till att larma 112.

– Sedan är det bäst att livrädda från land eller från båt. Den bästa livräddaren är en torr livräddare. Om man inte är en mycket duktig simmare ska man inte ge sig ut till en nödställd utan livboj, åra, planka eller något annat man kan ha emellan sig och den nödställde. Risken är annars extremt stor att personen börjar klättar på dig i panik och drar med sig dig ned under vattenytan, varnar Andreas Claesson.

FOTNOT: Andreas Claesson är forskare vid Centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska institutet /Södersjukhuset. I sin forskning försöker han klarlägga faktorer som påverkar utgången och samla vetenskapliga bevis som kan understödja medicinska rekommendationer.

Publicerad:
2015-06-18
Redaktör:

Jan Kallenberg, Vårdredaktionen Västra Götalandsregionen.

Granskare:

Andreas Claesson, ambulanssjuksköterska, Västra Götalandsregionen, styrelsledamot i Svenska HLR-rådet.