Musikterapi kan stärka självkänslan

Musik kan vara användbart i vården, inte minst som terapi inom psykiatrin.
– För den som har ångest kan musiken ge ett lugn. Musikterapi kan göra att man känner sig mer värd, att man blir synlig. Det kan ha en helande funktion, säger musikterapeuten Anci Sandell.

Musikterapi är musik som används i behandlande syfte för att man ska få hjälp att uttrycka känslor och hitta nya uttrycksmöjligheter. Musiken kan också underlätta samspelet mellan terapeuten och deltagaren eller mellan personer i en terapigrupp.

Anci Sandells intresse för musikterapi väcktes när hon som ung och nyutbildad musiklärare arbetade med barn med autism och upptäckte musikens kraft. Plötsligt kunde hon nå barn som tidigare hade varit inneslutna i sig själva.

- Man kan få kontakt även med de barn som inte har ett verbalt språk. De kan vara med och spela och uttrycka sig genom musiken.

Lugnar och stimulerar

Anci Sandells 40 års erfarenheter av musikterapi visar att den kan hjälpa människor att öppna sig. Musiken framkallar inre bilder som gör att den som har psykiska problem kan få ett eget uttryckssätt genom musiken. Musiken blir ett eget språk som kan hjälpa till att stärka självkänslan.

I många år har hon arbetat med ungdomar på behandlingshem. Då har hon ofta märkt att musikterapi kan få ungdomarna att våga berätta om sina tankar och känslor. I flera fall har de inte enbart skapat musik utan också skrivit texter till egenkomponerade sånger. Det har stärkt deras självkänsla och gett dem framtidshopp. 

Anci Sandell menar att musik kan lugna, stimulera, avleda och lindra. Musik som upplevs samtidigt hos alla i en grupp människor kan skapa samhörighet, gemenskap och leda till nya samtalsämnen.

Två former av musikterapi

Det finns två vanliga former av musikterapi; receptiv och expressiv. I det första fallet räcker det med att lyssna, i det andra fallet är man aktivt med och spelar. Anci Sandell brukar arbeta både individuellt och i grupp. Terapin kan skräddarsys om den är för en person.

Kreativ musikterapi

I kreativ musikterapi kanske någon eller några deltagare kan spela eller sjunga sedan tidigare. Andra kan slå en fast rytm på en trumma eller improvisera på piano. Eftersom musikaliska förkunskaper inte krävs kan alla vara med under en terapitimme. Musiken leks och improviseras fram. Deltagaren får själv möjlighet att styra musiken, dess styrka och rytm. Plötsligt är man inte bara medskapare utan ”kompositör och dirigent”. Man får en känsla av att återigen kunna ha kontroll över sitt liv, något man kanske har saknat sedan länge.

Receptiv musikterapi

I receptiv musikterapi brukar Anci låta sin deltagare välja musik själva. Hon är noga med att individanpassa musiken till de behov som finns hos den person som söker hjälp. En ångestfylld patient inom psykiatrin kanske får lindring av en viss sorts musik, men känner sig sämre av en annan.

Musik kombineras med bild

Ofta låter Anci sina deltagare först lyssna på musik och sedan kanske få prova på att måla med akvarellfärger på papper eller kanske skriva en dikt, med utgångspunkt från de associationer som musiken väckte.

Bildskapandet tar fasta på känslor och måste inte vara föreställande. Det kan räcka med att man målar en enda färg som man tycker sig upptäcka i musiken.

Ancis erfarenheter från psykiatrin är att patienterna blir stärkta i sin självkänsla av skapandet.

Även barn med olika funktionsnedsättningar tycker mycket om att måla i samband med musik. Tillsammans sätter man namn på bilderna man skapar. Plötsligt är man inte vem som helst – man är en konstnär.

Att måla eller skriva en dikt eller en text till musik gör att man blir synlig, man visar att man finns. Det man skapar ger dessutom nya samtalsämnen mellan deltagare, personal och närstående.

Passar de flesta

Anci har arbetat med både barn och vuxna, med psykiska och fysiska besvär. De allra flesta mår bättre av musik.

– Jag upplever att livskvaliteten höjs och att även det fysiska välmåendet kan påverkas i positiv riktning. Musik kan sänka pulsen, blodtrycket och nivåerna av stresshormoner, dessutom kan andningen förbättras. 

Stressforskaren Töres Theorell har visat att barn kan få sänkt nivå av stresshormoner i kroppen genom musicerande och körsång.

Musik och sång kan användas för att bättre kunna kommunicera med strokepatienter. Har man fått en stroke kan man få problem med språket, däremot fungerar oftast sången. Det gör att man kan utnyttja sång och musik för talträning och för att kanske få fram ett budskap.

Musik med en tydlig puls underlättar dessutom för människor med neurologiska problem att röra sig, till exempel hos dem som har Parkinsons sjukdom.

För personer med smärta kan musikterapi ha en avledande funktion. Musiken gör att man kan gå bortom sig själv och utanför tid och rum.

Anci Sandell disputerade våren 2013 på Nordic School of Public Health i Göteborg med avhandlingen Musik för kropp och själ - modell för interaktiv musikterapi.

Läs mer: Att gå i terapi

Läs mer: Psykoterapi

Senast uppdaterad:
2015-06-29
Skribent:

Jan Kallenberg, Vårdredaktionen Västra Götalandsregionen.

Granskare:

Anci Sandell, musikterapeut och doktorand på Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.