Att gå i terapi

Skriv ut (ca 4 sidor)

Anledningen till att gå i terapi kan vara att man vill må bättre, att man vill lära känna sig själv, arbeta med något problem man har eller lösa en akut kris. Kanske man behöver hjälp för att komma vidare i livet och det kanske inte längre räcker att prata med familj, vänner eller andra närstående. För många kan det också vara svårt att prata öppet om problem med människor man känner.

Skriv ut

Det kan ha hänt saker som gör att man är ångestfylld eller deprimerad. Om man till exempel har problem på jobbet eller i en relation kan det leda till att man hamnar i en långvarig depression eller i en akut kris. Man kan ha funderingar kring meningen med livet eller något annat som känns svårt. Ibland kan man också känna rädsla för saker utan att det finns någon logisk förklaring till det och man mår dåligt utan att veta precis varför.

Att gå i terapi kan vara ett sätt att fördjupa kunskapen om hur man tänker, känner och handlar. Att lära sig mer om sig själv gör ofta att man får bättre självkänsla och känner sig tryggare. Det kan också bidra till att man kan förändra ett beteende eller att man får distans till negativa och destruktiva tankemönster.

Hur går terapi till?

Hur går terapi till?

Det är vanligast att man träffar en terapeut i så kallad individualterapi. Såväl vuxna som barn och ungdomar kan gå i individualterapi. Man kan också gå i terapi tillsammans med sin familj eller med sin partner. I gruppterapi träffas vanligen sex-åtta deltagare en gång i veckan. Man kan gå i gruppterapi för att man söker behandling för liknande problem, till exempel ätstörningar eller ångestproblematik. Det finns också grupper som sätts samman utifrån att deltagarna har gemensam bakgrund, exempelvis unga vuxna som haft föräldrar med allvarliga psykiska besvär.

Fäll ihop

Vem ska man gå till?

Vem ska man gå till?

Vem som helst kan kalla sig terapeut, samtalsterapeut eller coach. För att få kalla sig psykolog eller psykoterapeut krävs legitimation. Innan man bestämmer sig för att gå till en terapeut kan det vara bra att ta reda på vad den personen har för utbildning och om han eller hon är legitimerad.

En legitimerad psykolog har gått psykologutbildningen och gjort ett års praktisk tjänstgöring.

En legitimerad psykoterapeut har en grundläggande psykoterapiutbildning i botten och har sedan gått ytterligare en godkänd vidareutbildning i psykoterapi. Psykoterapeutens grundutbildning kan finnas inom yrkesutbildningarna till sjuksköterska, socionom, psykiater, psykolog eller präst. Om man vill veta om en psykolog eller psykoterapeut är legitimerad kan man ringa eller mejla Socialstyrelsen.

Om man går till en psykolog eller psykoterapeut har man vissa rättigheter. En psykolog eller psykoterapeut är skyldig att följa hälso- och sjukvårdslagen, utgå ifrån vetenskap i sin behandling och föra journal. De har också tystnadsplikt. Om man känner sig felbehandlad av en psykolog eller en psykoterapeut kan man anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Om man går till en terapeut som inte är legitimerad kan man inte göra en anmälan om man känner sig felbehandlad. Man kan inte heller vara säker på att terapeuten arbetar under tystnadsplikt. En auktoriserad, certifierad, diplomerad eller ackrediterad terapeut är inte samma sak som legitimerad. Det kan vara bra att tänka efter noga innan man bestämmer sig för att gå till en terapeut som inte är legitimerad. Om man inte mår bra i samband med behandlingen kan det vara svårt att få hjälp att gå vidare. Därför kan det vara viktigt att hitta en terapeut med grundläggande terapiutbildning och tillräcklig kunskap för att bearbeta det som kommer fram under terapin.

Fäll ihop

Vad är skillnaden mellan olika terapier?

Vad är skillnaden mellan olika terapier?

Psykoterapi bygger på olika psykologiska teorier, och olika behandlingar kan ha olika syften och se olika ut.

I psykodynamisk terapi träffar man en terapeut för samtal en gång i veckan eller oftare. Terapeutens roll är att uppmuntra en att tala öppet om sitt liv och att reflektera över sina reaktionsmönster, ofta utifrån nuvarande och tidigare relationer. Med större förståelse för sig själv blir man bättre på att hantera sina svårigheter. Korttidsterapi brukar vara mellan 12 och 40 samtal. Långtidsterapi pågår som regel i flera år.

Kognitiv beteendeterapi, KBT, går ut på att man ska må och fungera bättre genom att förändra sitt beteende och förhållningssättet till sig själv och sin omgivning. I KBT är terapeuten mer aktiv än i psykodynamisk terapi. Man får också olika uppgifter som man själv ska arbeta med mellan terapisamtalen. Vanligtvis träffar man terapeuten mellan fem och tjugo gånger i en KBT-behandling.

I en del landsting finns möjlighet att få KBT-behandling via internet. En internetbehandling pågår åtta till femton veckor. Under hela behandlingen har man kontakt med en psykolog eller psykoterapeut via e-post eller telefon.

Det finns också legitimerade psykoterapeuter som vidareutbildar sig i till exempel psykodrama, symboldrama, bildterapi, musik- eller dansterapi, eller kroppsterapi.

I psykodrama får man i en mindre grupp spela upp scener som gestaltar konfliktfyllda situationer och relationer. I symboldrama får man med handledning av en terapeut föreställa sig en situation och berättar vad man ser, känner och vad som händer. Scenerna används som underlag för samtal om konflikter och problem i livet.

I terapiformer med bild, musik och dans används bilder som man oftast målar själv, musik eller dans för att uttrycka problem och spänningar. Det som uttryckts kan sedan diskuteras i grupp eller enskilda samtal.

I kroppsterapi undersöker terapeuten muskelspänningar och kroppshållningar som uttryck för psykologiska problem. Man får hjälp att närma sig sina problem genom att arbeta med kroppen eller till exempel med andning.

Vilken terapi ska man välja?

Vilken terapi som passar bäst beror på vilka problem man vill jobba med och vem man är som person. För att nå bra resultat har forskningen visat att det är nästan lika viktigt att känna förtroende för sin terapeut, som vilken metod som används. Oavsett vilken terapi man väljer är det alltså bra om man känner tillit till sin terapeut. Man kan be att få boka ett par besök till att börja med för att känna efter om det är något som passar.

Fäll ihop

Vart kan man vända sig?

Vart kan man vända sig?

Man kan boka tid på en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Där får man prata med en läkare som kan skriva en remiss till en kurator, psykoterapeut eller psykolog.

Om man är under 18 år kan man vända sig till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Vissa ungdomsmottagningar som har legitimerade psykoterapeuter kan också erbjuda terapi. På en del håll i landet finns så kallade unga vuxna-mottagningar som ibland erbjuder terapi till lägre priser.

Fäll ihop

Vilka krav kan man ställa?

Vilka krav kan man ställa?

Man har rätt att veta villkoren för terapin. Det är bra att ha några frågor besvarade innan man börjar:

  • Hur mycket kommer behandlingen att kosta?
  • Vad är målsättning med terapin?
  • Hur kommer terapin att gå till?
  • Hur lång tid tar varje träff?
  • Hur många gånger man ska träffas?
  • Var ska man träffas?

Man kan också fråga om det finns något annat som har med terapin att göra som man behöver känna till. Ofta gör man upp en plan tillsammans med terapeuten efter en eller ett par träffar. Man har alltid rätt att fråga vilken utbildning och bakgrund terapeuten har.

Vad krävs av en själv?

Att gå i psykoterapi innebär att man vill arbeta med sig själv och möta tankar och känslor som man kanske tycker är svåra. Att gå i terapi kan väcka känslor och motstånd mot tankar och problem som känns obehagliga. Därför är det bra att i förväg fundera på vad man vill ha ut av att gå i terapi och berätta det för sin terapeut. Det ökar också chansen att terapin ska ge det man önskar. Ibland kan man vara i behov av stöd men psykoterapi kanske inte är rätt behandlingsform. Det avgör man själv tillsammans med sin terapeut som kan ge råd för att komma vidare.

Fäll ihop

Vad kostar det?

Vad kostar det?

Kostnaden för att gå i terapi varierar. Går man hos en psykolog eller psykoterapeut som är ansluten till landstinget betalar man som för ett läkarbesök och högkostnadsskyddet gäller. Detsamma gäller om man går hos en läkare som är terapeut och ansluten till försäkringskassan. För privat terapi får man betala hela kostnaden själv. Ibland kan man få rabatt om man är student eller arbetslös. Om man är under 18 år och går till BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, betalar man ingenting.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Publicerad:
2016-11-16
Redaktör:

Emma Holmér, 1177 Vårdguiden

 
Manusunderlag:

UMO
1177.se

Granskare:

Marina Järvinen, psykolog

Fotograf:

Ulf Huett