Återhämtning från psykisk ohälsa

Skriv ut (ca 7 sidor)

De allra flesta som får besvär med psykisk ohälsa återhämtar sig med tiden. Återhämtning handlar om att ha en vardag som du trivs med. Det är aldrig för sent att återhämta sig, oavsett om du har haft besvär under en längre eller en kortare period.

Skriv ut

Den här texten riktar sig till dig är över 18 år och som har haft psykisk ohälsa som har påverkat din vardag i mycket stor utsträckning. Den riktar sig också till dig som närstående och är äldre än 18 år. Du som är under 18 år kan läsa mer om att vara närstående till någon som mår psykiskt dåligt här.

Vad är återhämtning?

Vad är återhämtning?

Om du har levt med psykiska besvär under en längre tid kan det kännas som att du har förlorat makten över ditt liv. Att återhämta sig handlar om att ta tillbaka den makten och börja må bättre.

Återhämtning är en process som innebär att du steg för steg upptäcker vad du är bra på och kan ta beslut som är viktiga i ditt liv. Återhämtning är individuellt och hur processen går till varierar från person till person.

Du behöver inte vara fri från symtom

Du behöver inte vara fri från symtom för att återhämta dig. Återhämtning handlar om att kunna leva ett liv som du trivs med, även om några av symtomen är kvar.

Det är bara du själv som kan återhämta dig. Ingen annan kan göra det åt dig, varken någon närstående eller personal inom vården. Däremot kan du behöva hjälp och stöd från din omgivning och ibland även vård och behandling.

De flesta återhämtar sig med tiden

Det är aldrig för sent att återhämta sig från psykisk ohälsa. Du kan återhämta dig om du har haft besvär en kort period men också om du har haft besvär i flera år.

Så många som två tredjedelar av dem med diagnosen schizofreni återhämtar sig med tiden. Sannolikheten att återhämta sig från andra diagnoser som till exempel depression eller personlighetsstörning är ännu större. 

En förutsättning för återhämtning är lust att sträva efter personliga mål. Det kan ge dig ökad självkänsla, vilket kan ge dig ny styrka i din återhämtning även om du har kvar vissa symtom eller svårigheter. 

Fäll ihop

Hopp och stöd bidrar till återhämtning

Hopp och stöd bidrar till återhämtning

En av de viktigaste drivkrafterna är hoppet om att tillvaron kan förändras till det bättre. Insikten att förändring är möjlig kan ge dig den kraft som du behöver. Utan hopp om förändring är det lätt att bli passiv och låta andra ta över och styra över ens tillvaro.

Närstående kan ersätta det hopp som du tillfälligt har förlorat

Ibland tar kraften och orken att känna hopp slut. Då kan stöd från till exempel närstående, vårdpersonal, eller en person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa vara till hjälp.

Det kan handla om att ha någon som märker dina framsteg och påminner dig om att du är en betydelsefull person. Bara genom att finnas där och visa att de bryr sig om dig kan de ersätta det hopp som du tillfälligt har förlorat.

Att ta tillbaka makten kan öka din känsla av hopp

Att ta tillbaka kontroll och ta ansvar över livet kan öka din känsla av hopp och att du har betydelse. Även ett litet beslut eller en mindre förändring kan göra att du känner att du har större kontroll.

Många som återhämtar sig beskriver det som att de har hittat tillbaka till sig själva igen. Men återhämtning leder inte tillbaka till det som var innan. Det blir på ett annat sätt, vi påverkas av våra erfarenheter. 

Fäll ihop

Vad påverkar återhämtningen?

Vad påverkar återhämtningen?

Det finns inte bara ett sätt att återhämta sig på, utan många. Återhämtning är en process som tar tid. Det handlar om att hitta ett sätt som fungerar för dig, utifrån dina egna förutsättningar.

Återhämtningsprocessen skiljer sig åt från person till person. Några delar som är viktiga är

  • hur du tänker om dig själv
  • hur dina relationer till andra är
  • om du är trygg
  • hur du hanterar dina symtom
  • om du gör sådant som känns meningsfullt för dig. 
Fäll ihop

Den egna självbilden

Den egna självbilden

Den egna självbilden handlar om hur du ser på dig själv och hur du upplever din situation.

Den psykiska ohälsan är bara en del av din person, du har många andra delar

Ett första steg i återhämtningen kan vara att tänka att de symtom som du upplever bara är en del av din person, och att du även har många andra delar. Det är bra att tänka att du själv har möjlighet att förändra din situation. Även ett litet beslut kan göra att du känner att du har större kontroll och ökad självkänsla.

Det är bra att försöka sätta dina upplevelser i ett sammanhang, även om de har varit mycket negativa. Det kan leda till att du kan börja acceptera och börja förstå det som har hänt.

Att dela dina erfarenheter kan stärka din självbild

Det kan stärka din självbild och hjälpa dig vidare att dela dina erfarenheter med närstående, en eller andra som har liknande erfarenheter. Det kan du till exempel göra genom träfflokaler i kommunen, patientföreningar eller forum på nätet. 

Fäll ihop

Relationer med andra

Relationer med andra

Det är viktigt att få ingå i en social gemenskap och ha betydelse för andra.

Det kan kännas bra att ha kontakt med andra personer som har erfarenhet av psykisk ohälsa och återhämtning. De kan fungera som förebilder och inspirera dig att känna att återhämtningen är möjlig.

Relationer då båda parter får ett utbyte av varandra är bra

Relationer då båda parter har ett utbyte av varandra är bra för återhämtningen. Det handlar både om att uppleva ett förtroende för någon, och att känna att du betyder någonting för någon. Det kan till exempel kännas skönt att vara ett stöd för någon annan efter att själv ha varit i behov av hjälp.

Fäll ihop

Social trygghet

Social trygghet

För att du ska kunna återhämta dig behöver du känna dig trygg. En grund för det är att ha någonstans att bo och tillräckligt med pengar.

Om du upplever att du saknar den tryggheten kan du prata med en kurator på en vårdcentral eller på en psykiatrisk mottagning. Du kan också kontakta en socialsekreterare eller en biståndshandläggare i kommunen där du bor. Hen kan berätta om vilka möjligheter till stöd som du kan få. Det kan till exempel vara boendestöd, ekonomisk hjälp eller hjälp med sysselsättning.

Hjälp med boende

Socialtjänsten i din kommun kan hjälpa dig om du har svårt att bo ensam eller känner dig otrygg i din bostad. Vilket stöd du kan få beror på vad du har för behov.

Du kan till exempel få en boendestödjare. Det är en person som kommer hem till dig och hjälper dig med det du har svårt att orka eller klara av själv. Det kan till exempel vara att handla, städa eller gå till apoteket. Hen kan också hjälpa till att betala räkningar och sköta kontakter med myndigheter.

Om du har svårt att bo ensam kan du bli erbjuden en plats i ett kommunalt boende. Det kan till exempel vara en servicebostad eller en gruppbostad.

Ekonomisk hjälp

Ekonomin är en viktig del av tryggheten. Att kunna umgås med andra och kunna göra saker du vill och behöver är en förutsättning för det.

Om du upplever att du behöver hjälp med din ekonomi kan du boka tid med en kurator eller med kommunens budgetrådgivare.

Stöd från socialtjänsten

Kontakta socialtjänsten i din hemkommun om du behöver försörjningsstöd. Socialtjänsten prövar då om du har rätt till det. Vissa personer med funktionsnedsättningar omfattas av lagen om stöd och service och kan då få särskilt stöd från socialtjänsten.

Fäll ihop

Att hantera sina symtom

Att hantera sina symtom

Du behöver inte vara fri från symtom för att kunna återhämta dig. Däremot är det viktigt att kunna hantera dem. Dels genom att ta del av vård och stöd, men också genom att hitta egna strategier.

Bra att känna sig delaktig

Det är viktigt att du känner dig informerad och delaktig i din vård. Då kan det bli lättare för dig att hantera dina symtom och må bättre. 

För att du ska kunna vara delaktig är det viktigt att du förstår information du får av vårdpersonalen. Informationen ska vara anpassad så att den passar dig. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be om att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Prata med din kontaktperson, din läkare eller ditt personliga ombud om du vill vara mer delaktig i din vård. Du kan även ta hjälp av en närstående. Om du har en god man kan hen hjälpa till.

Läkemedel kan lindra och dämpa

Läkemedel i sig leder inte till återhämtning. Men de kan lindra och dämpa symtomen, och innebära att du får ork att påbörja din återhämtning. Hur man reagerar på olika läkemedel är individuellt, och det som hjälper för en person hjälper inte alltid en annan.

Vad kan jag göra själv?

Det finns många olika sätt att finna lindring vid psykiska besvär. Det kan hjälpa att få ordentligt med sömn på natten. Försök att röra på dig och hitta en form för det som du gillar. Det kan vara att promenera, cykla eller syssla med någon form av träning. Det kan också hjälpa att syssla med yoga, meditera, vara i naturen eller hålla på med trädgårdsarbete.

Ibland kan det hjälpa att skriva eller uttrycka sig på något sätt utifrån sina erfarenheter. Det kan göra att du får nya perspektiv. En del mår bättre av att skapa eller hålla på med hantverk.

Det kan också hjälpa att läsa böcker skrivna av personer med egen erfarenhet av återhämtning, om vad som bidragit till deras återhämtning.

Fäll ihop

Att hitta en meningsfull sysselsättning

Att hitta en meningsfull sysselsättning

En viktig del i återhämtningen är att hitta meningsfulla aktiviteter och sammanhang med andra. Det kan handla om att till exempel börja arbeta igen, utbilda dig eller ägna dig åt ett intresse som du har.

Känslan av vara aktiv och samtidigt behövd bidrar till återhämtningen. Att delta i en verksamhet kan vara utvecklande och skapa gemenskap och tillhörighet med andra.

Det finns ofta kommunala verksamheter eller fristående, så kallade sociala företag, som erbjuder sysselsättning. För att få veta vilka verksamheter som finns i din kommun kan du kontakta socialtjänsten eller arbetsförmedlingen.

Det finns flera olika föreningar för dig med erfarenhet av psykisk ohälsa och dina närstående. Lokala föreningar finns i alla län. För att hitta din närmaste förening kan du gå in på www.nsph.se. Förkortningen står för nationell samverkan för psykisk hälsa och är ett nätverk av patientorganisationer, brukarorganisationer och anhörigorganisationer.

Sociala medier kan ge gemenskap

Det finns även möjligheter till gemenskap genom sociala medier och internet. Du kan till exempel få kontakt med andra som har liknande erfarenheter. 

Fäll ihop

Att vara närstående

Att vara närstående

Det här kapitlet riktar sig till dig som är över 18 år och är närstående till någon som har mått psykiskt dåligt. Du kan vara en förälder, ett syskon, ett barn, en släkting eller en vän.

Du som är under 18 kan läsa mer om att närstående till någon som mår psykiskt dåligt här.  Du kan också läsa mer om det är på UMO. UMO är ungdomsmottagningen på nätet. Här kan du bland annat läsa om att ha en förälder eller annan närstående som är deprimerad eller har en annan psykisk sjukdom.

Vad kan jag som närstående göra för att hjälpa?

Det finns många saker du kan göra för att underlätta för din närstående, och för dig själv:

  • Stanna kvar. Du som finns kvar och håller kontakten med den som mår dåligt visar med din närvaro att du fortfarande accepterar personen som den är.
  • Ha tålamod. Vissa dagar kanske hen mår mycket bättre, medan andra dagar kan påminna om hur det var förut. Genom att fortsätta finnas kvar blir du också ett konkret tecken på ett fortsatt hopp om att hen kan återhämta sig.
  • Ställ lagom stora krav. En viktig del i återhämtningen är att den som återhämtar sig är aktiv och tar ansvar för praktiska saker. Du som närstående kanske tidigare har haft ett stort ansvar för sådant.  Våga lita på att den som återhämtar sig klarar av det som förut var svårt. 

Att känna att man är ett stöd för någon annan, efter att själv ha varit i behov av hjälp, är också stärkande för den som har mått dåligt under en lång tid. Du kan uppmuntra din närstående att engagera sig i någon förening eller liknande.

Du som närstående kan få stöd

Förmodligen är du glad för att din närstående håller på att återhämta sig från sin psykiska ohälsa, men det kan också kännas svårt. Kanske kommer det nu upp känslor som du inte har haft tid att känna under tiden som din närstående har mått dåligt. Du kan ha haft en stor oro som du har försökt dölja, och kan nu slappna av. Du kanske till och med blir arg på den som har mått dåligt.

Du har rätt att känna som du känner och inga känslor är fel eller konstiga.

Ibland kan du som närstående behöva mer konkreta råd och samtalsstöd för att kunna vara ett bra stöd. Då kan du kontakta en anhörig- eller brukarförening.

Ta hand om dig själv, för att du ska orka vara ett bra stöd behöver du tänka på din egen hälsa. Gör saker som du tycker är roligt.

Genom anhörigföreningar eller genom en vårdcentral kan du som närstående få hjälp och stöd. 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-03-08
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ulla-Karin Schön, socionom, filosofie doktor i socialt arbete, Högskolan Dalarna