Att få hjälpmedel för kognitivt stöd

Skriv ut (ca 7 sidor)
Skriv ut

Om man har en kognitiv funktionsnedsättning kan man ha svårt med sådant som handlar om minne och koncentration. Man kan till exempel ha svårt att komma ihåg saker, planera sin tid eller hitta i sin omgivning.

Då kan hjälpmedel vara ett bra stöd. Det finns många olika slags hjälpmedel för kognitivt stöd som kan göra så man blir mer självständig, delaktig och trygg. Hjälpmedel kan också vara en del av en rehabilitering.

Bland mycket annat finns till exempel klockor som ger påminnelser, små fickminnen där man själv kan spela in röstmeddelanden, trygghetslarm med GPS och särskilt anpassade smarta telefoner.

Vart vänder man sig?

Vart vänder man sig?

För att få hjälpmedel för kognitivt stöd behöver man komma till någon som kan skriva ut det, en förskrivare, som oftast är en arbetsterapeut. Man kan börja med att ta kontakt med till exempel en vårdcentral, en minnesmottagning, psykiatrimottagning, barn och ungdomsmottagning eller habilitering. Finns det inte någon arbetsterapeut där, blir man hänvisad vidare. Ofta kan man också vända sig direkt till sin kommun.

Ibland behöver man en remiss från en läkare för att komma till arbetsterapeuten. Då börjar man med att ta kontakt med en läkare.

Innan man träffar arbetsterapeuten kan det vara bra att tänka igenom sin situation och vilka behov och problem man har.

Om man behöver särskilda hjälpmedel för sitt arbete kan man ansöka om det hos Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Skolhjälpmedel är ett delat ansvar mellan varje skola och hälso- och sjukvården.

Västra Götaland

I Västra Götaland behövs ingen remiss för att få en bedömning av hjälpmedelsbehov. Bedömning kan göras av arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast och de finns på rehabenheter inom vårdval rehab.  Du kan också vända dig till kommunens rehabenhet om du bor  i ett särskilt boende eller har hemsjukvård.

Fäll ihop

Hur bedöms om man ska få hjälpmedel för kognitivt stöd?

Hur bedöms om man ska få hjälpmedel för kognitivt stöd?

När man träffar den som skriver ut hjälpmedlet görs först en behovsbedömning. Arbetsterapeuten tar reda på hur de nedsatta funktionerna påverkar situationer i vardagen, och man själv eller någon närstående beskriver vilka behov och önskemål man har. Bedömningen visar om man har en kognitiv funktionsnedsättning och om man kan bli hjälpt av hjälpmedel.  Det kan också visa sig att man behöver något annat än hjälpmedel. I så fall hänvisas man vidare.

För att få en så rättvis behovsbedömning som möjligt kan förskrivaren använda särskilt framtagna metoder.

Ibland finns så kallade behovstrappor, där olika behov prioriteras. Först kommer basbehov som att äta själv eller klä på sig. Därefter kommer behov av att fungera i vardagen, som att handla mat, och sist behov som gäller fritiden.

Västra Götaland

Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna har en gemensam politiskt beslutad Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Handboken innehåller riktlinjer med utgångspunkter för förskrivning och produktanvisningar som anger vad som är förskrivningsbart.

Fäll ihop

Hur går utprovningen till?

Hur går utprovningen till?

Om behovsbedömingen visar att man behöver hjälpmedel börjar sedan utprovningen. Arbetsterapeuten föreslår hjälpmedel som man får prova och lära sig att använda. Hjälpmedel för kognitivt stöd kan ofta provas ut i hemmet eller i den situation som hjälpmedlet ska användas. Det är viktigt att närstående och andra, som till exempel boendestödjare, är med när hjälpmedlet provas ut.

Ett utprovningstillfälle tar olika lång tid beroende på vad det handlar om, men det är vanligt med ungefär en timme. Man kan behöva prova flera olika sorters hjälpmedel utifrån funktionsnedsättningen och situationen. 

Hjälpmedlet följs sedan upp för att man ska lära sig använda det och för att utvärdera att det fungerar som det är tänkt. Det görs vid ett eller flera tillfällen, när man antingen träffar eller talar i telefon med arbetsterapeuten. Vid utprovning av kognitivt stödjande hjälpmedel är det extra viktigt att det följs upp hur hjälpmedlet fungerar och används, eftersom man kan ha problem med inlärning.

Efter uppföljningen och utvärderingen brukar utprovningen vara färdig. Om det visar sig att hjälpmedlet inte fungerar som det ska, är det viktigt att man kontaktar den som skrev ut det.

Att börja använda ett kognitivt stödjande hjälpmedel kan vara ansträngande. Man får vara beredd på att det kan ta tid innan man har vant sig och lärt sig att använda det och det börjar fungera bra.

Fäll ihop

Kan man själv välja hjälpmedel?

Kan man själv välja hjälpmedel?

Även om arbetsterapeuten ger förslag på vilka som är mest lämpliga kan man själv vara delaktig i valet av hjälpmedel. Förutom att det finns olika typer av hjälpmedel kan det finnas olika varianter och varumärken.

Det finns alltid ett upphandlat utbud av hjälpmedel, och det brukar finnas flera som kan passa till ungefär samma behov. I första hand väljer förskrivaren ur det utbudet. Men om behovsbedömningen visar att de hjälpmedlen inte tillgodoser behoven, kan förskrivaren ansöka om att skriva ut andra hjälpmedel i stället, utanför det upphandlade utbudet. Man lånar eller hyr oftast hjälpmedlet.

I några landsting, regioner och kommuner finns också möjlighet till det som kallas fritt val av hjälpmedel. Det innebär att man får en så kallad rekvisition på en viss summa att själv köpa hjälpmedel för. Sedan ansvarar man för dem på samma sätt som vilka andra saker som helst som man köpt. Man kan också lägga till pengar och köpa ett dyrare hjälpmedel än man annars skulle kunna få.

Västra Götaland

Västra Götaland tillämpas inte fritt val av hjälpmedel. När det finns flera specifika produkter tillgängliga inom sortimentet ska du ges möjlighet att välja det alternativ som du föredrar. Du ska få det valda hjälpmedlet, om det med hänsyn till ditt behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat.

Fäll ihop

Vad kostar det att få hjälpmedel för kognitivt stöd?

Vad kostar det att få hjälpmedel för kognitivt stöd?

Den avgift man får betala för att få ett kognitivt stödjande hjälpmedel varierar i olika landsting, regioner och kommuner. Ibland är det helt utan kostnad och ibland finns en så kallad förskrivningsavgift eller utprovningsavgift. Om man tappar bort hjälpmedlet eller om det skadas på annat sätt än genom vanlig användning kan man bli ersättningsskyldig.

Om fritt val av hjälpmedel tillämpas där man bor, och man har valt att använda det, köper man hjälpmedlet själv. Man får en rekvisition på en summa som motsvarar kostnaden för ett liknande hjälpmedel från landstingets, regionens eller kommunens eget utbud. Vill man ha ett dyrare hjälpmedel kan man själv lägga till pengar.

Västra Götaland

Inom Västra Götalandsregionen betalar du en patientavgift vid utprovning, träning och utlämning av hjälpmedel. Avgiften ingår i högkostnadsskyddet för öppenvård. Barn och ungdomar till och med 19 år betalar ingen patientavgift. Själva hjälpmedlet är ett lån som är avgiftsfritt. Läs mer om patientavgifter.

Kommunernas avgifter kan variera och de ingår inte i högkostnadsskyddet för öppen vård.

Fäll ihop

Kan man köpa ett hjälpmedel själv?

Kan man köpa ett hjälpmedel själv?

Om man skulle vilja köpa hjälpmedel själv utan att ha kontakt med vården kan man vända sig direkt till en butik eller leverantör. Det kan man göra vilket landsting, region eller kommun man än tillhör.

Ibland rekommenderas man att köpa ett hjälpmedel själv. Det kan till exempel vara om behovsbedömningen visar att behoven inte motsvarar kraven för att ett hjälpmedel ska förskrivas, eller om man vill ha ett extra hjälpmedel. Det kan också gälla ett hjälpmedel som räknas som en egenansvarsprodukt.

Fäll ihop

Vad händer sedan med hjälpmedlet?

Vad händer sedan med hjälpmedlet?

I samband med att man får hjälpmedlet får man också information om vart man ska vända sig om hjälpmedlet behöver repareras eller underhållas. För ett hjälpmedel som man fått förskrivet behöver man oftast inte betala något själv för reparation och service.

Om hjälpmedlet inte ger det stöd som var tänkt trots service och nödvändigt underhåll, ska man vända sig till den som skrev ut hjälpmedlet. Kanske kan hjälpmedlet justeras eller bytas ut. Kanske har behoven ändrats så att en ny bedömning behöver göras.

Västra Götaland

Ett personligt hjälpmedel som har förskrivits av vårdgivare inom Västra Götaland är ett personligt lån. När hjälpmedel förskrivs till barn är vårdnadshavaren ansvarig.

I förskrivarens ansvar ingår att göra uppföljning och ny behovsbedömning. Det kan vara aktuellt om ditt hälsotillstånd eller dina bostadsförhållanden förändras, om du inte använder hjälpmedlet enligt instruktion och anvisning eller om gällande regelverk ändras.

Hjälpmedlet ska lämnas tillbaka när det inte längre används.

Du ansvarar själv för hjälpmedlet under lånetiden.

Det egna ansvaret innebär att du ska:

  • följa de instruktioner och anvisningar som ges av förskrivaren samt i bruksanvisningen
  • hålla hjälpmedlet rent samt vårda det
  • själv bekosta förbrukningsartiklar som batterier
  • ta kontakt med förskrivare eller anvisad enhet vid driftstörning och/eller behov av reparation
  • ta kontakt med förskrivare vid tillbud eller olycka
  • återlämna hjälpmedlet väl rengjort och med alla tillbehör om ditt behov har upphört eller lånetiden har gått ut
  • Kontakta din vårdgivare om du ska flytta eller vara bortrest en längre period.

Läs mer om patientens ansvar.

Om du har frågor om hur du ska sköta ditt hjälpmedel, exempelvis förvaring, reparation, eller om behovet förändras ska du kontakta din förskrivare.

Om hjälpmedlet behöver repareras eller återlämnas kan du kontakta din förskrivare  eller Hjälpmedelscentralen 

Gäller det ett synhjälpmedel tar du kontakt med synverksamheten.

Gäller det ett hörhjälpmedel tar du kontakt med en hörselverksamhet.

Gäller det ortopedtekniska hjälpmedel kontakta den  ortopedteknisk avdelning där hjälpmedlet förskrevs

Om du har varit oaktsam och ett hjälpmedel kommer bort, blir förstört eller inte lämnas tillbaka, kan du bli ersättningsskyldig

Fäll ihop

Om man inte är nöjd?

Om man inte är nöjd?

Om man inte är nöjd med det hjälpmedel som man har fått, ska man vända sig till den som skrev ut det.  Man kan behöva få information, stöd och utbildning för att bättre kunna använda sitt hjälpmedel. Det kan ofta ta tid att lära sig använda ett nytt hjälpmedel, även om man har haft hjälpmedel tidigare.

Det kan också vara så att behovet har förändrats och att det därför behöver göras en ny behovsbedömning.

Är man inte nöjd med den förskrivare man träffat, kan man kontakta chefen för enheten och fråga om det är möjligt att få träffa någon annan.

Om man anser att man inte fått rätt hjälpmedel eller inte kommer vidare i kontakten med arbetsterapeuten, kan man vända sig till patientnämnden, som finns i varje landsting och region, ibland även i kommunerna.
Läs mer: Om man inte är nöjd med vården

Västra Götaland

Det finns ingen formell överklagansrätt vid avslag eftersom bedömning och beslut sker utifrån Hälso- och sjukvårdslagen. Om du inte är nöjd ska du ta kontakt med berörd verksamhetschef. Om det gäller handläggning och bemötande går det också bra att kontakta Patientnämnden.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Publicerad:
2014-05-22
Skribent och redaktör:

Katti Björklund, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ingela Månsson, arbetsterapeut, Hjälpmedelsinstitutet, Stockholm


Västra Götaland
Tillägg uppdaterade:
2016-07-01
Redaktör:
Jan Kallenberg
Granskare:
Mia Isacson, utvecklingsledare och samordnare för hjälpmedelsfrågor, Koncernstab hälso- och sjukvård, Västra Götalandsregionen