Att få hörapparat och andra hörhjälpmedel

Skriv ut (ca 9 sidor)
Skriv ut

Om man har bestående problem med nedsatt hörsel blir man ofta hjälpt av hörapparater, oavsett vad som orsakar besvären. Det finns också andra hörhjälpmedel som kan vara till hjälp. Många av dem används kombinerat med hörapparat, medan andra används fristående. Men att prova ut en hörapparat brukar vara det första man får hjälp med när man börjat höra sämre.

Att få hörapparat och andra hörhjälpmedel är en del av vad som kallas hörselrehabilitering. Med det menas även utredning av hörselnedsättningen, utprovning och anpassning av hörhjälpmedel, och vid behov stöd av exempelvis hörselpedagog eller kurator.

Här kan du söka fram en lista över vilka hörapparater och hörhjälpmedel som finns att få.

Vart vänder man sig?

Vart vänder man sig?

För att få hörapparat behöver man komma till en audionom, som är specialist på utredning av hörsel och hur man kan få hjälp att höra bättre samt provar ut hörhjälpmedel. I flera landsting och regioner behöver man få en remiss för att komma till audionomen. Då börjar man med att ta kontakt med en läkare på en vårdcentral eller en öronmottagning. Sedan blir man remitterad till audionomen, som finns inom landstingets eller regionens hörselvård, ofta på en så kallad hörcentral. Det kan också vara på en audionommottagning eller hörselmottagning. Ibland kan man själv direkt ta kontakt med hörselvården utan remiss.

Vissa landsting och regioner har infört vårdval för hörselvården. Där kan man själv vända sig direkt till en godkänd mottagning.

Innan man träffar audionomen kan det vara bra att tänka igenom sin situation och gå igenom vilka behov och önskemål man har. Det kommer att underlätta utprovningen.

För utprovning av hörapparater gäller den så kallade vårdgarantin. Det innebär att från att man tagit kontakt med vården ska det ta högst 90 dagar innan man får komma till en audionom för en bedömning.

Om man behöver särskilda hjälpmedel för sitt arbete kan man ansöka om det hos Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Audionomen kan ge information om hur det går till. Skolhjälpmedel är ett delat ansvar mellan varje skola och hälso- och sjukvården.

Västra Götaland

Hörselverksamheten rekommenderar att du vänder dig till primärvården för en första bedömning. Det är viktigt att få med aktuellt öronstatus och att öronen är helt fria från vax. 

Fäll ihop

Hur bedöms om man ska få hörapparat?

Hur bedöms om man ska få hörapparat?

När man kommit till audionomen görs först en hörselundersökning, och resultatet registreras i ett så kallat audiogram. Det visar om man har en hörselnedsättning och om man skulle bli hjälpt av hörapparater eller andra hörhjälpmedel. Audionomen bedömer vilket behov man har. Det kan också visa sig att man behöver annan behandling eller rehabilitering än hörapparater. I så fall hänvisas man vidare.

I några landsting och regioner finns fasta riktlinjer för hur stor hörselnedsättningen ska vara för att man ska kunna få hörapparat. Ett så kallat tonmedelvärde räknas fram som mått på hörselnedsättningen. Ju högre värde, desto större hörselnedsättning. Om värdet är för lågt, alltså om man inte hör tillräckligt dåligt, får man inget hjälpmedel.

På andra håll kan man istället, om tonmedelvärdet inte är tillräckligt, bli remitterad till en specialistklinik som bedömer om man ändå kan få hörapparater.

Men även om hörselnedsättningen inte är så stor kanske man själv tycker att den är besvärande. Oftast tas stor hänsyn till hur man upplever sin situation. Grunden för behovsbedömningen är då att man själv tycker att det är svårt att höra samtal i olika situationer; enskilt, i grupp eller till exempel på tv. Man diskuterar med audionomen och kommer i samråd fram till vilket hjälpmedel som kan passa.

Några landsting och regioner använder sig av en så kallad behovstrappa för bedömningen.

Västra Götaland

Hörapparat förskrivs efter behovsbedömning. Det är din audionom som tillsammans med dig väljer det hjälpmedel som är bäst lämpat för din hörselnedsättning, dina behov och förutsättningar. Ibland kan behovet vara information eller stödinsatser istället för eller tillsammans med hörapparat.

Fäll ihop

Hur går utprovningen till?

Hur går utprovningen till?

Om behovsbedömningen har visat att man behöver hörapparater, brukar de provas ut under flera besök hos audionomen. Varje besök tar mellan 30 och 60 minuter. Audionomen föreslår lämpliga hörapparater utifrån hörselnedsättningen, vilken livssituation man har och hur man själv beskriver sina problem och behov. Olika typer av hörapparater passar olika behov.

Man tar oftast hem den apparat eller det par apparater som audionomen föreslagit för att prova hemma och använda dem så mycket som möjligt. Sedan kommer man på återbesök. Då får man berätta hur det fungerat med hörapparaterna i vardagen, och audionomen finjusterar dem så att de passar så bra som möjligt.

Efter några besök brukar utprovandet vara färdigt. Audionomen gör en utvärdering för att följa upp att hörapparaterna fungerar som de ska. Antingen görs olika mätningar eller så fyller man i ett frågeformulär. Ibland kan man behöva byta till en annan sort om apparaten inte tillgodoser behoven, och då bokar man in ytterligare besök hos audionomen.

Audionomen kommer också att ta reda på om man har behov som inte hörapparaten täcker. Då kan man även få andra hörhjälpmedel utskrivna. Det kan till exempel vara hjälpmedel för att lyssna på TV, ljus- eller ljudsignaler för att uppfatta dörr, telefon och brandsignaler eller hjälpmedel för telefonering.

Att börja använda hörapparater kan vara ansträngande. Man får vara beredd på att det tar några månader innan man har vant sig och det börjar fungera riktigt bra.

Västra Götaland

Hörselverksamheten erbjuder dig hörselundersökning och rehabilitering där utprovning och anpassning av hörhjälpmedel ingår.

Först testas din hörsel och du får berätta om dina hörselproblem och hur kommunikationen fungerar i vardagslivet.
Därefter får du tillsammans med en audionom gå igenom resultatet. Om du behöver träffa en öronläkare får du en remiss.

Efter hörseltestet inbjuds du till förinformation, individuellt eller i grupp. Eftersom hörselnedsättning påverkar hela familjen är närstående varmt välkomna. Vid informationstillfället får du veta mer om vilka konsekvenser en hörselnedsättning faktiskt medför, vilka hjälpmedel det finns och vad man kan göra för att underlätta kommunikationen.

Du och audionomen väljer det hörhjälpmedel som är bäst för just dig.

Utprovning och anpassning av hörhjälpmedel är en del i rehabiliteringen. Som patient är du delaktig i varje steg i processen: behandling, rehabilitering, stöd och vägledning. Du kan få stöd och teknisk anpassning för att vardagen, jobb eller studier ska fungera.

Eftersom man jobbar tvärprofessionellt erbjuds pedagogiska, sociala, psykologiska och tekniska insatser utifrån dina behov. Ofta behöver hela familjen hjälp för att hantera den nya situationen.

Läs mer på Hörselverksamhetens webbplats.

Fäll ihop

Kan man själv välja hörapparat eller andra hörhjälpmedel?

Kan man själv välja hörapparat eller andra hörhjälpmedel?

Även om audionomen ger förslag på vilka som är mest lämpliga kan man själv vara delaktig i valet av hörapparater och andra hörhjälpmedel. Förutom att det finns olika typer av hörapparater finns det många varianter och olika varumärken. Det gäller också en del andra hörhjälpmedel. Be gärna audionomen att visa olika sorter och berätta om dem.

I alla landsting och regioner finns ett upphandlat utbud, och det brukar finnas flera olika hörapparater som kan passa ungefär samma behov. Oftast lånar eller hyr man hörapparaten.

I några landsting och regioner finns också möjlighet till det som kallas fritt val av hjälpmedel. Det innebär att man får en rekvisition på en viss summa att själv köpa hörapparater eller andra hörhjälpmedel för. Sedan ansvarar man för dem på samma sätt som vilka andra saker som helst som man köpt. Man kan också lägga till pengar och köpa en dyrare apparat än man annars skulle kunna få.

Bra att veta:

Även om man lånar eller hyr hjälpmedlen av landstinget kan audionomen gå utanför det upphandlade utbudet, om det visar sig att man behöver något som inte finns i utbudet.

Västra Götaland

Du som bor i Västra Götaland lånar din hörapparat eller ditt hörhjälpmedel av Västra Götalands region, som upphandlat ett sortiment med produkter av hög kvalitet. Tillsammans med din audionom väljer du den hörapparat eller det hörhjälpmedel som passar för dina specifika behov. Om hörapparaten blir utsliten eller om ditt behov förändras får du byta hörapparat eller hörhjälpmedel. Fritt val av hjälpmedel tillämpas inte i Västra Götaland.

Fäll ihop

Vad kostar det att få hörapparat och andra hörhjälpmedel?

Vad kostar det att få hörapparat och andra hörhjälpmedel?

Den avgift man får betala för att få hörapparat och andra hörhjälpmedel varierar i olika landsting och regioner. Ibland är det helt utan kostnad och ibland finns en så kallad förskrivningsavgift eller utprovningsavgift. Om man tappar bort hjälpmedlet eller om det skadas på annat sätt än genom vanlig användning kan man bli ersättningsskyldig.

Ibland finns också ett kostnadstak, vilket innebär att patienten betalar den kostnad som överstiger en viss bestämd summa. Ibland betalar man även en besöksavgift hos audionomen.

Om fritt val av hjälpmedel för hörapparat och andra hörhjälpmedel tillämpas där man bor, och man har valt att använda det, köper man hjälpmedlet själv. Man får då en rekvisition på ett belopp som motsvarar kostnaden för likvärdiga hjälpmedel inom landstinget eller regionens upphandlade utbud. Det brukar vara några tusen kronor för en hörapparat. Priset för hörapparater varierar kraftigt. Rekvisitionen kan täcka kostnaden helt eller så kan det saknas tiotusentals kronor för de dyraste apparaterna. Vill man ha en dyrare apparat betalar man mellanskillnaden själv.

Västra Götaland

Inom Västra Götaland betalar du som patient gällande patientavgift. Hörapparater och övriga hörhjälpmedel är ett lån, när de inte längre används ska de lämnas tillbaka till Hörselverksamheten.

Går din hörapparat eller hjälpmedel sönder, repareras det kostnadsfritt av Hörselverksamheten. Har du varit oaktsam får du själv betala reparationen. Om du tappar din hörapparat eller ditt hörhjälpmedel kan du bli ersättningsskyldig. Läs mer om skyldigheter och kostnader för hörhjälpmedel

Fäll ihop

Kan man köpa en hörapparat eller andra hörhjälpmedel själv?

Kan man köpa en hörapparat eller andra hörhjälpmedel själv?

Om man skulle vilja köpa hörapparater eller andra hörhjälpmedel utan att låna, hyra eller få en rekvisition av landstinget, kan man vända sig direkt till en privat audionommottagning eller leverantör. Det kan man göra vilket landsting eller region man än tillhör.

Ibland rekommenderas man att köpa ett hjälpmedel själv. Det kan till exempel vara om behovsbedömningen visar att behoven inte motsvarar kraven för att ett hörhjälpmedel ska skrivas ut, eller om man vill ha ett extra hjälpmedel. Det kan också gälla ett hjälpmedel som räknas som en egenansvarsprodukt.

Västra Götaland

Om man vill köpa ett hörhjälpmedel själv kan man vända sig till en privat audionommottagning, kostnaden får du stå för själv. Gäller även service och underhåll av hörhjälpmedlet.

Fäll ihop

Vad händer sedan med hjälpmedlen?

Vad händer sedan med hjälpmedlen?

Om det efter ett tag fungerar sämre med hörapparater eller andra hörhjälpmedel trots service och nödvändigt underhåll, ska man vända sig till den mottagning som provade ut dem för justering och optimering.

Livslängden på en hörapparat är cirka fem år. Den kan vara både kortare och längre, beroende på om apparaten fortfarande täcker behoven och om den är i gott skick. För andra hörhjälpmedel går det inte att ange någon generell livslängd.

Har man fått sämre hörsel eller om behoven ändrats på annat sätt görs en ny behovsbedömning.

Västra Götaland

Byte av en fungerande hörapparat eller ett hörhjälpmedel kan endast ske om patientens behov har förändrats eller om en ny modell eller teknik innebär väsentlig förbättring av funktion och/eller aktivitetsförmågan för den enskilde patienten. Det är audionomen som bedömer om hjälpmedlet ska bytas ut. Läs mer om skyldigheter och kostnader för hörhjälpmedel

Fäll ihop

Om man inte är nöjd?

Om man inte är nöjd?

Om man inte är nöjd med de hörapparater eller andra hörhjälpmedel som man fått ska man vända sig tillbaka till mottagningen som skrev ut dem. Om utprovningsperioden är avslutad kan hjälpmedlen inte bytas ut, men de kan justeras.

Man kan också behöva få mer information, stöd och utbildning för att bättre kunna handskas med sina hörapparater eller andra hörhjälpmedel. Det kan ofta vara en lång invänjningsprocess när man får en ny hörapparat, även om man har haft hörapparater tidigare.

Det kan också vara så att man inte fått rätt behovsbedömning från början, och då behöver det göras en ny. Är man inte nöjd med den audionom man träffat, kan man be att få träffa någon annan.

Om man anser att man inte fått rätt behandling, hörapparat eller annat hörhjälpmedel, eller inte kommer vidare i kontakten med audionomen, kan man vända sig till patientnämnden, som finns i varje landsting och region.
Läs mer: Om man inte är nöjd med vården

Västra Götaland

Om du inte är nöjd med hur din hörselutredning har skötts eller mottagningens bemötande, kontaktar du Hörselverksamheten.

Om ett problem inte går att lösa och du anser dig vara felbehandlad kan du kontakta Patientnämnden.
Mer om synpunkter och klagomål.

Läs mer om Hörselverksamheten

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Publicerad:
2014-05-13
Skribent och redaktör:

Katti Björklund, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Andreas Richter, civilingenjör, Hjälpmedelsinstitutet, Stockholm

Lena Pihl Dahl, audionom, Hörsel- och Balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm


Västra Götaland
Tillägg uppdaterade:
2017-07-03
Granskare:
Anette Marberg, verksamhetsutvecklare, hörsel-, syn-, och tolkverksamheten,Västra Götalandsregionen.