PSA-prov

Skriv ut (ca 4 sidor)

Ett blodprov som mäter halten PSA i blodet kan göras i samband med att du har sökt vård för besvär med urinvägarna och läkaren tror att det kan bero på prostatan. PSA kan också mätas för att undersöka hur du reagerar på en viss behandling.

Skriv ut

När får jag lämna ett blodprov för PSA?

När får jag lämna ett blodprov för PSA?

Du kan få lämna blodprov för PSA om du har besvär med urinvägarna och läkaren tror att det kan bero på prostatan. Det kan till exempel vara om du behöver kissa ofta samtidigt som strålen är svag.

Du kan också få lämna provet om läkaren har känt några förändringar av prostatan vid en undersökning.

PSA-prov kan tas av flera anledningar

PSA-prov används för att bedöma risken för prostatacancer. Det används också för att följa utvecklingen av prostatacancer.

PSA-värdet följs också om du får behandling mot prostatacancer. Efter en framgångsrik behandling har du oftast låga PSA-nivåer. Om PSA-värdet så småningom ökar igen kan det vara tecken på att sjukdomen har kommit tillbaka.

Ett högt värde beror oftast inte på cancer

Det är viktigt att veta att en förhöjning av PSA-värdet oftast inte beror på prostatacancer. Till exempel kan godartad förstoring av prostatan också orsaka en förhöjning av PSA. Ett normalt värde kan inte heller helt och hållet utesluta prostatacancer.

Vissa behöver lämna prov oftare än andra

Vissa personer rekommenderas att lämna prov regelbundet. Till exempel om du har minst två nära släktingar som har haft prostatacancer. Du kan då rekommenderas att lämna PSA-prov varje år eller vartannat år. 

Fäll ihop

Vad är PSA och var finns det?

Vad är PSA och var finns det?

PSA är en förkortning för prostataspecifikt antigen. Det är ett protein som tillverkas i prostatakörteln och som följer med sädesvätskan när du får utlösning. PSA gör att spermierna blir rörligare.

En liten mängd PSA finns också i blodet och det är den halten som mäts med ett PSA-prov.

Större delen av det PSA som finns i blodet är bundet till olika proteiner. Det finns också obundet PSA i blodet, så kallat fritt PSA. Andelen fritt PSA kan ge läkaren viss vägledning till om en förhöjning av PSA-värdet beror på godartad prostataförstoring eller prostatacancer.

Fäll ihop

Fördelar och nackdelar med PSA-prov

Fördelar och nackdelar med PSA-prov

PSA-prov görs inte rutinmässigt som en allmän hälsokontroll. Det beror på att det inte alltid är en fördel att upptäcka och behandla de tidiga formerna av prostatacancer.

En cancertumör i prostatan kan växa långsamt utan att ge några besvär eller sprida sig till andra delar av kroppen. Därför finns det en risk att du behandlas för en tumör som aldrig skulle ha gett dig några problem. Behandling innebär alltid en risk och kan ibland ge bestående biverkningar som impotens och inkontinens.

Om du vill genomgå en undersökning av prostata med PSA-prov kan du kontakta en vårdcentral. Det kan vara bra att innan dess ta reda på mer om fördelar och nackdelar med PSA-provtagning.

Information från Socialstyrelsen om PSA-test och cancer

Socialstyrelsen har tagit fram en broschyr som heter Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - fördelar och nackdelar. Den riktar sig till dig som funderar på att göra ett PSA-prov. 

Läs mer i broschyren här.

Fäll ihop

Hur tas provet?

Hur tas provet?

Provet tas oftast i armen med hjälp av en nål som sticks in i ett ytligt blodkärl, en ven. Därför kallas den här typen av blodprov för ett venöst prov.

Innan du lämnar provet brukar du få sitta ner en stund. Mängden vätska i blodbanan ändras beroende på om du står, sitter eller ligger ner.

Provet kan tas när som helst under dygnet.

Fäll ihop

När får jag svar?

När får jag svar?

Du får lämna provet på en vårdcentral eller på ett sjukhus. Provet skickas sedan till ett laboratorium för undersökning. Svaret kommer vanligen till läkaren inom en eller två dagar. 

Fäll ihop

Hur mäts halten av PSA i blodet?

Hur mäts halten av PSA i blodet?

PSA-halten mäts i blodets plasma. När blodkropparna har tagits bort från ett blodprov kallas vätskan som är kvar för plasma. Provet kallas därför ibland P-PSA.

Fäll ihop

Hur tolkas provsvaret?

Hur tolkas provsvaret?

Ett enstaka blodprov ger i de flesta fall inte något säkert svar på om du har en sjukdom eller inte. Svaret på provet vägs därför ihop med hur du mår och med andra prover som du kan ha lämnat.

PSA-halten i blodet ökar normalt något med åldern.

Nationella gränsvärden

Provet tolkas utifrån gränsvärden som är gemensamma för hela landet.

Om du inte har haft prostatacancer tidigare och om läkaren inte finner något anmärkningsvärt vid en undersökning brukar följande värden inte leda till någon åtgärd:

Ålder PSA-värde 
Under 50 år Lägre än 2,0 µg/L
50 till 69 år Lägre än 3,0 µg/L
70 till 80 år Lägre än 5,0 µg/L
Över 80 år Lägre än 7,0 µg/L

Värdet anges i µg/L vilket står för mikrogram per liter

Ibland kan gränsvärdena inte användas

Bedömningen görs på annat sätt om du behandlas med läkemedel för prostataförstoring eller om du har behandlats för prostatacancer. Då kan dessa gränsvärden inte användas.

Efter behandling för prostatacancer kan även små förändringar av PSA-värdet vara av intresse. Då är det viktigt att ditt resultat jämförs med andra prov som har analyserats vid samma laboratorium. 

Fäll ihop

Höga värden, vad kan det bero på?

Höga värden, vad kan det bero på?

En vanlig orsak till lätt förhöjda värden är godartad prostataförstoring. Du kan också få förhöjda värden av en prostatainflammation, så kallad kronisk prostatit.

En urinvägsinfektion kan också leda till en övergående men kraftig höjning av PSA. Det kan ta veckor till månader innan PSA-värdet har blivit normalt igen efter kraftig urinvägsinfektion.

Även svårigheter att tömma urinblåsan kan ge en övergående höjning av PSA-halten.

Förhöjda värden kan också bero på prostatacancer. Om det är en möjlig förklaring kommer du att få en remiss till en urolog.

Fäll ihop

Texten finns översatt - Other languages

Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-05-09
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Britta Landin, läkare, specialist inom klinisk kemi, Karolinska Universitetslaboratoriet, Stockholm