Du behandlas på en psykiatrisk mottagning. Det finns många orter i landet som har specialiserade psykiatriska mottagningar för personer med bipolär sjukdom. Syftet med behandlingen är att skydda dig mot att få återfall i sjukdomen.
Det är viktigt att du får behandling tidigt, eftersom sjukdomen annars kan leda till svåra konsekvenser. Ditt beteende under en manisk period kan förstöra både dina relationer och din ekonomi. Vid en depression är risken för självmordsförsök och självmord mycket hög.
Flera sorters behandling behövs
Du behöver ofta flera sorters behandling:
- Förebyggande behandling med läkemedel.
- Psykoedukation - kunskap om sjukdomen och tidiga tecken på återfall
- Samtalsstöd för dig eller dina närstående.
- Eventuellt ytterligare psykologisk behandling.
Du kan behöva hjälp med tidig sjukskrivning. Du kan även behöva stöd i att göra förändringar i din planering, som att exempelvis att inte ta på dig för många aktiviteter samtidigt. Du behöver gå på regelbundna kontroller av din medicinering.
Det är viktigt att du har en bra kontakt med din behandlare. Behandlingen och stödet kan göra att dina svängningar i humöret minskar. Att du lär dig känna igen dina tidiga tecken kan också göra att du slipper bli så sjuk som tidigare.
Förebyggande behandling med läkemedel
Du behöver behandlas med läkemedel så fort som möjligt efter att ha fått diagnosen bipolär sjukdom. Detsamma gäller om du har slutat ta din medicin och blivit dålig igen.
Viktigast är att du får ett läkemedel som stabiliserar humöret. Litium är hittills det mest beprövade läkemedlet för att stabilisera humöret vid bipolär sjukdom. I Sverige har läkemedlet produktnamnet Lithionit.
Ofta kan det räcka för att du ska må bättre. Det finns inget säkert sätt att veta i förväg vilken behandling som fungerar bäst för dig, utan du behöver oftast prova flera läkemedel och rådgöra med din läkare innan du hittar rätt sort och dos.
Du behöver gå på regelbundna kontroller
Dosen bestäms med hjälp av upprepade blodprov för att mäta halten av litium i blodet. Det är viktigt att hitta en nivå där läkemedlet hjälper dig. Samtidigt ska biverkningarna vara så få som möjligt.
Med tiden kan dosen behöva anpassas. Det är viktigt att du går på regelbundna kontroller och lämnar blodprov, ungefär tre till fyra gånger per år. Förutom litiumhalten i blodet kontrollerar läkaren också njurarnas och sköldkörtelns funktion.
Läkemedel vid depression
Under en depression kan du behöva antidepressiv medicin. Den antidepressiva medicinen måste alltid kombineras med läkemedel som stabiliserar humöret. Det beror på att en behandling med enbart antidepressiva läkemedel kan utlösa en mani om du har en depression i samband med bipolär sjukdom.
Läkemedel vid mani
Behandling vid mani innebär ofta en kombination av lugnande läkemedel, antipsykotisk medicinering och läkemedel som stabiliserar humöret. Du som har flera dygns sömnbrist kan få läkemedel som hjälper dig att sova. Ofta kan du behöva vård på sjukhus.
Tätare kontroller vid graviditet
Om du tar läkemedel mot bipolär sjukdom och blir gravid eller planerar att skaffa barn är det viktigt att du berättar det för din läkare. Det kan då vara viktigt att se över din medicinering.
Du som är gravid och tar läkemedel mot bipolär sjukdom behöver också gå på täta läkarkontroller.
Viktigt att lära sig att förstå sjukdomen
Du som har bipolär sjukdom behöver lära dig att förstå din sjukdom. Den delen av behandlingen kallas för psykopedagogisk behandling eller psykoedukation. Det är en slags utbildning där du får lära dig hur sjukdomen fungerar. Det är vanligt att du blir erbjuden utbildningen i grupp. Träffarna brukar vara uppskattade och deltagarna upplever ofta att det är värdefullt att träffa andra som lever med samma diagnos.
Under utbildningen får du även möjlighet att diskutera hur sjukdomen påverkar dig, och relatera till andra som kanske har liknande eller annorlunda erfarenheter.
Genom utbildningen kan du lära dig att tidigt känna igen när du börjar må dåligt. Det kallas tidiga tecken. Det är viktigt att lära sig känna igen tidiga tecken för att förhindra återfall.
Du kan även upprätta en plan tillsammans med dina närstående där ni bestämmer vad som gäller om du skulle börja må dåligt igen. Det kallas krisplan. Du kan läsa mer om vad en krisplan innebär i kapitlet Vad kan jag göra själv?
Stämningsdagbok kan hjälpa
Det kan vara en bra idé att använda en så kallad stämningsdagbok. Där kan du själv skriva ner dina symtom, hur länge du sover och annat som påverkar hur du mår.
En stämningsdagbok kan hjälpa dig på flera sätt. Genom att du regelbundet skriver om hur du mår kan du få ökad insikt om sjukdomen. Det blir lättare att svara på behandlarens frågor.
Genom att du håller reda på dina vanor och hur du mår från dag till dag blir det lättare för dig och din behandlare att få bättre kontroll över sjukdomen. Arbetet med stämningsdagboken kan även hjälpa dig att känna igen tidiga tecken.
Du kan behöva stödsamtal
Du kan även behöva samtalsstöd under vissa perioder. Prata gärna med din behandlare om det. Du eller dina närstående kan även kontakta kommunen om du behöver stöd från socialtjänsten. Kommunen kan ibland även erbjuda stöd i form av samtalsgrupper.
Det finns patientföreningar och andra föreningar som erbjuder stöd på nätet om man mår psykiskt dåligt. Det kan kännas skönt att prata med någon som lyssnar, och som inte ställer några krav. Det kan även vara värdefullt att få kontakt med andra som har liknande erfarenheter.
Psykoterapi eller annan psykologisk behandling
Ett viktigt komplement kan vara psykoterapi eller annan psykologisk behandling.
Exempelvis kan kognitiv beteendeterapi, KBT, fungera bra vid bipolär sjukdom. Under terapin kan du lära dig att förstå och förändra ditt beteende. KBT kan innehålla andra behandlingsmetoder, exempelvis mindfulness.
I terapin kan du få hjälp att öka din förmåga att kommunicera, lösa konflikter och hantera stress. Det kan ha stor betydelse för hur du mår och hur länge du är sjuk. Det kan även hjälpa dig om du har ångest eller sömnsvårigheter.
Tidig sjukskrivning kan ha bra effekt
Det är viktigt att lära sig att känna igen tidiga tecken, och sjukskriva sig i tid. Det kan göra att du kan tillfriskna tidigare och fortare komma tillbaka till arbetsplatsen eller skolan.
Det är också bra om du tillsammans med din behandlare kan gå igenom din kalender och begränsar antalet aktiviteter, för att undvika risken att du går in i en manisk period.
Du behöver träffa psykiatern regelbundet
Du behöver träffa en psykiater minst en gång per år, även om du mår bra och behandlingen fungerar.
Vid den årliga kontrollen får du frågor om:
- Hur du mår.
- Hur läkemedelsbehandlingen fungerar.
- Om du har biverkningar.
- Vilka resultat dina blodprov har visat.
Du brukar även få recept för det närmaste året. Samtidigt utarbetar du och din läkare en vårdplan för det närmaste året. Om du inte mår bra eller om du har svåra biverkningar av dina läkemedel behöver du komma oftare än en gång per år.
Du kan behöva få vård på sjukhus
Under en svår mani eller depression kan du behöva få vård på sjukhus. En svår depression kan innebära att du har svårigheter att klara vardagen. Det kan exempelvis vara svårt att äta, komma ihåg att tvätta sig och komma ut och röra på sig. Risken för självmord är stor vid en svår depression.
Om du har en svår depression eller inte blivit bättre trots behandling med flera läkemedel kan du få elbehandling. Elbehandling ges alltid på sjukhus eftersom du blir sövd under behandlingen.
Att ha en svår mani kan göra att man blir mycket överaktiv, omdömeslös och ibland aggressiv. Då kan man behöva få vård på en psykiatrisk avdelning.
Ibland kan du som har bipolär sjukdom typ 1 behöva tvångsvård. Det kan bero på att du riskerar att skada dig själv eller någon annan under en manisk eller depressiv period.
