PMS och PMDS

Skriv ut (ca 4 sidor)

Ditt humör kan förändras dagarna innan du får mens om du har PMS, premenstruellt syndrom. Du kan också få ömma bröst eller känna dig svullen i kroppen.

Skriv ut

Vissa kan ha svår PMS. Då kallas det för PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom. På engelska heter det PMDD, Premenstrual dysphoric disorder.

Vad är PMS?

Vad är PMS?

PMS innebär att du får humörförändringar och andra besvär dagarna före mens.

Att känna av PMS är vanligt. Vilka besvär PMS kan ge varierar från person till person. Du kan också känna av PMS olika mycket från månad till månad. Besvären kräver oftast inte någon läkemedelsbehandling.

Fäll ihop

Vad är PMDS?

Vad är PMDS?

Symtomen vid PMDS är oftast psykiska och kan vara så svåra ett de liknar en depression eller ångest men vid PMDS försvinner de besvären nästan genast när mensen kommer igång.

PMDS påverkar hela tillvaron mycket och kan bland annat göra att du hamnar i konflikter eller att du vill vara i fred och undviker att umgås med andra.

Ungefär tre till fem procent av alla som har mens har PMDS.

Fäll ihop

Symtom på PMS och PMDS

Symtom på PMS och PMDS

Vid PMS kan du känna något enstaka eller några få av symtomen nedan:

  • Du känner dig irriterad och lättretad.
  • Du känner dig orolig och ångestfylld.
  • Du får snabba humörsvängningar.
  • Du känner dig nedstämd och får mindre lust att hitta på saker.
  • Du känner dig trött och får mindre energi.
  • Du får svårare att sova.
  • Du blir svullen i kroppen och särskilt över magen.
  • Du känner av spänningar i brösten eller att de blir ömma.
  • Du får huvudvärk.
  • Du blir hungrigare än vanligt och sugen på sött. 

För att få diagnosen PMDS måste fem av symtomen ovan stämma in på dig och ett ska vara bland de fyra översta.

PMS och PMDS brukar oftast börja upp till en vecka innan mensen och försvinna när mensen kommer. Men symtomen kan också finnas kvar de första två till tre dagarna under mensen. En del personer har besvär även under ägglossningen. Ibland kan PMS och PMDS pågå från ägglossningen fram till mensens start. Veckan efter mens har besvären oftast upphört.

Fäll ihop

Varför får man PMS eller PMDS?

Varför får man PMS eller PMDS?

Det är fortfarande okänt varför man får PMS eller PMDS. Men en sak som forskarna tror kan påverka är ämnen som bildas när hormonet progesteron bryts ned.

När du har haft ägglossning ökar progesteron i kroppen. Hormonet minskar igen efter ungefär två veckor om du inte blir gravid efter ägglossningen. Att du får pms eller pmds kan betyda att du är känslig för de ämnen som bildas när progesteronet bryts ned.

Vissa kan få besvär redan i tonåren, men det är vanligast bland de som är över 30 år. För många blir besvären starkare efter att de har fött barn. När man kommer i klimakteriet och slutar få mens försvinner besvären.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Att göra saker du mår bra av och som gör att du slappnar av kan lindra besvären om du har PMS, men om du har PMDS krävs ofta medicinsk behandling också.

Det finns olika saker du kan göra för att linda PMS eller PMDS-besvär: 

  • Du kan träna.
  • Träna avslappning, till exempel yoga eller mindfulness.
  • Försök att ta det lugnt och låta bli att stressa.
  • Se till att sova tillräckligt.
  • Se till att du äter bra mat och att du äter regelbundet.

Håll koll på din menscykel

Eftersom PMS och PMDS kommer regelbundet kan du lära dig förstå och känna igen symtomen. Det kan kännas lättare om du vet vad de beror på och att de går över. 

För att vara bättre förberedd kan du till exempel skriva in de aktuella dagarna i en kalender. Det finns också flera olika appar som gör det lättare att komma ihåg var i menscykeln du är. 

Du kan också berätta för personer i din omgivning när det är dags för en period med PMS eller PMDS. De personer du umgås mycket med kan de lättare förstå och ge stöd om de vet vad som är orsaken.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller gynekolog om du upplever att din PMS eller PMDS påverkar din vardag och livskvalitet på ett negativt sätt. Är du upp till 26 år kan du kontakta en ungdomsmottagning. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Behandling vid PMS och PMDS

Behandling vid PMS och PMDS

Det är olika för olika personer vad som lindrar besvären vid PMS och PMDS. Därför får du pröva dig fram för att hitta det som hjälper just dig. Det kan vara att du får samtalskontakt vid några tillfällen, eller kanske hjälp att öva på avslappning eller mindfulness. För vissa kan KBT, kognitiv beteende terapi hjälpa.

Behandling med antidepressivt läkemedel

Den vanligaste behandlingen mot PMDS är det antidepressiva läkemedlet escitalopram. Läkemedlet är receptbelagt. Du tar läkemedlet under perioden då du känner av PMDS, före mens

Det antideppresiva läkemedlet fungerar annorlunda när du tar det vid PMDS än om du skulle använda samma medicin vid en depression. Är du deprimerad kan det ta ett tag innan tabletterna verkar. Vid PMDS hjälper de oftast inom något dygn.

Behandling med p-piller

Läkemedel som gör att du inte får någon ägglossning kan också hjälpa mot PMS och PMDS. Ett exempel är p-piller. Men för vissa blir besvären värre av de hormoner som finns i preventivmedel. De modernaste p-pillren fungerar oftast bättre än andra.

Behandling med vätskedrivande läkemedel

Ett annat läkemedel som kan hjälpa är vätskedrivande läkemedel som delvis blockerar effekten av vissa hormoner. Du tar läkemedlet en till två veckor före mens. Övriga dagar tar du inget läkemedel.

Viktigt att förstå

För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få tolkhjälp. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Fäll ihop

Att vara närstående till någon med PMDS

Att vara närstående till någon med PMDS

Du som är närstående till någon med PMS eller PMDS påverkas också. Det finns saker du kan göra för att hjälpa till. Både för att du själv ska må bättre och för att den med pms eller pmds ska må bättre.

  • Håll koll på din personens menscykel och var förberedd när en PMS eller PMDS-period är på väg.
  • Prata med personen om hur ni ska hantera PMS eller PMDS-perioderna. Det är oftast bättre att prata om detta när hen inte är mitt i en period.
  • Gör en handlingsplan tillsammans. Vad kan personen som har PMS eller PMDS göra för att må bättre när det är som värst? Vad kan du göra?
Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-10-20
Redaktör:

Ida Friedmann, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Marie Bixo, gynekolog och förlossningsläkare, Norrlands universitetssjukhus, Umeå