Ljumskbråck

Skriv ut (ca 10 sidor)

Ljumskbråck ser ofta ut som en rundad utbuktning vid ljumsken eller vid pungen. Både barn och vuxna kan ha ljumskbråck utan att känna av det, men det kan också ge stora besvär. Ljumskbråck försvinner inte av sig själv, utan måste opereras. Ljumskbråck hos barn opereras alltid. Hos vuxna opereras det om det ger besvär.

Skriv ut

Vad är ljumskbråck?

Vad är ljumskbråck?

  • Ljumskbråck

    Bråck i ljumsken ser ofta ut som en rundad utbuktning.

    Mer information
    Ljumskbråck, anatomisk bild

    Bråcket under huden består av bukhinna och bukinnehåll som har pressats ut genom en försvagning i bukväggen.

Bukväggen är ett namn på den vävnad som finns mellan huden och magens organ. Den består av flera lager. Längst in finns en bukhinna. Därefter finns ett fettlager, ett eller flera muskellager och ett lager av underhudsfett.

Vid bråck pressas bukhinnan och bukinnehåll ut genom en försvagning i bukväggen. Bukinnehållet består oftast av fett och en del av tarmen.

En säck med bukinnehåll bildas under huden, en så kallad bråcksäck. Bråcksäckens innehåll kan åka in och ut genom öppningen i bukväggen.

Ett av de vanligaste ställena på kroppen där bråck kan uppstå är i ljumskarna. Med ljumskbråck menas även bråck som sitter ner mot låret, så kallade lårbråck.

Ljumskbråck kan uppstå i både höger och vänster ljumske. Du kan också få ljumskbråck på båda sidor samtidigt.

Inklämt ljumskbråck

Inklämt ljumskbråck är när innehållet i bråcksäcken klämts åt vid försvagningen och inte kan tryckas tillbaka genom bukväggen. Det kan till exempel bero på en svullnad vid försvagningen.

Svullnaden kan klämma åt både innehållet i bråcksäcken och dess blodkärl. Det kan leda till att blodcirkulationen stoppas och att bråcksäckens innehåll riskerar att dö. Det är ett allvarligt tillstånd.

Andra former av bråck

Bråcket kan också tränga ner i pungen. Det kallas för pungbråck. Bråcksäcken kan fyllas ut av bara vätska, det kallas för vattenbråck. Navelbråck är när bråcksäcken pressas ut genom en försvagning i närheten av naveln.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Både vuxna och barn kan ha ljumskbråck utan att känna av det. Det kanske upptäcks i samband med en annan undersökning. Men ljumskbråck kan också ge stora besvär.

Bråcket gör ofta mer ont i början när det är litet och tränger fram.

Symtomen nedan gäller för både barn och vuxna.

Ljumskbråck

Ljumskbråck kan ge ett eller flera av följande symtom:

  • Du ser eller känner en mjuk utbuktning under huden vid ljumskarna eller pungen. Det går att trycka tillbaka utbuktningen in i buken.
  • Du har ont i ljumsken eller i pungen, framför allt när du rör eller anstränger dig. Det kan kännas som en molande värk eller som en kortvarig och stickande smärta.
  • Du kan ha en tyngdkänsla eller känna obehag vid bråcket.
  • Du kan ha ont i magen.

Utbuktningen kan ändra storlek under dagen

Det är vanligt att inte märka ljumskbråcket på morgonen, men under dagen kan bråcket bli större. Ibland kan bråcket bara se ut som en svullnad.

Ofta känns och syns bråcket mer när du gör rörelser som ökar trycket i magen. Det kan till exempel vara att du lyfter tungt, reser dig upp eller krystar. Hos barn kan bråcket vara lättare att se när barnet gråter eller krystar.

Barn kan få knöl i ljumsken av andra anledningar

En knöl i ljumsken hos barn behöver inte vara ett bråck. Det kan till exempel vara en förstorad lymfkörtel som svullnat i samband med en infektion, så kallad körtelmage. Barn kan också ha ont i magen av andra anledningar.  

Inklämt ljumskbråck

Ett ljumskbråck kan utvecklas till ett inklämt ljumskbråck hos både vuxna och barn. Men det kan också utvecklas direkt, utan att först ha varit ett ljumskbråck.

 Ett inklämt ljumskbråck märks oftast tydligt. Det är då vanligt att få flera av följande symtom:

  • Mycket ont i magen, i ljumsken eller i pungen. Hos yngre barn kan det uppfattas som att barnet har mycket ont i magen.
  • En utbuktning eller svullnad i ljumsken som gör ont och som inte går att trycka tillbaka.
  • Ljumsken eller pungen blir röd.

Ett inklämt ljumskbråck kan ge tarmvred. Det gör då mycket ont i magen. Tarmvred kan vara det första symtomet på inklämt ljumskbråck, eftersom bråcket inte alltid märkts tidigare.

Barn som har inklämt ljumskbråck kan också bli trötta, ointresserade av omgivningen och inte ge samma kontakt som vanligt. De kan också kräkas.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du eller barnet har ljumskbråck. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Du kan också kontakta en barnavårdscentral om du tror att barnet har ljumskbråck.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du eller barnet har inklämt ljumskbråck. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Det finns en del du kan göra för att lindra besvären.

Pröva att trycka tillbaka bråcket

Ibland går det att trycka tillbaka bråcket tillfälligt. För handen över bråcket underifrån i riktning mot naveln. Bråcket kan tryckas tillbaka lättare om du eller barnet ligger på rygg med böjda ben. Knäna ska vara uppåt.

Använd smärtstillande läkemedel om du har ont

Smärtstillande läkemedel kan lindra om det gör ont. Exempel på sådana är läkemedel som innehåller det verksamma ämnet paracetamol eller ibuprofen.

Du kan köpa dem utan recept på ett apotek. Fråga apotekspersonalen om du är osäker på vilket smärtstillande läkemedel du ska använda.

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

Du får berätta om dina eller barnets symtom hos läkaren. Sedan undersöker läkaren ljumskarna för att se om det finns en svullnad eller knöl. Oftast räcker det för att läkaren ska kunna ställa en diagnos.

Det kan hända att bråcket inte syns när det är dags för undersökningen. Det kan då räcka med att du berättar att det ibland kan komma en knöl i området där bråcket brukar synas.

Fler undersökningar kan behövas

Bråcket kan behöva undersökas vidare, om läkaren är osäker på diagnosen. Bråck hos barn kan också behöva undersökas, även om det är sällsynt. Du eller barnet får då en remiss till något av följande:

Herniografi är en särskild röntgenundersökning för att se bråck. Vid undersökningen får du kontrastvätska med en spruta i magen. När röntgenbilderna tas får du krysta. Kontrastvätskan gör att bråcket syns tydligare på röntgenbilderna.

Ibland kan läkaren vilja undersöka bråcket med titthålsteknik, även kallad laparoskopi. Du behöver vara sövd då, eftersom det är en form av operation. En fördel med denna form av undersökning är att bråcket kan behandlas vid samma tillfälle.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det enda sättet att få bort ljumskbråck är genom operation. Men ljumskbråck behöver inte opereras hos vuxna, om det ger få eller lindriga symtom.

Bråckband kan lindra symtomen

Vuxna kan använda ett så kallat bråckband, om det är lång tid till operationen eller om bråcket inte går att operera. Bråckbandet håller tillbaka bråcket. Det kan lindra symtomen och hindra att ljumskbråcket växer.

Ljumskbråck opereras alltid hos barn

Hos barn opereras ljumskbråck nästan alltid, oavsett om de ger besvär eller inte. Det är för att ett ljumskbråck lättare kan utvecklas till ett inklämt ljumskbråck när barnet växer. Hur länge ett barn får vänta på operationen beror på barnets ålder och på vilka symtom barnet har.

Inklämt ljumskbråck kan behöva opereras direkt

Ett inklämt bråck behöver nästan alltid opereras direkt, både hos vuxna och hos barn.

Ibland kan en läkare trycka tillbaka ett inklämt bråck hos ett barn. Då behöver barnet inte opereras direkt, utan operationen kan planeras och göras vid ett senare tillfälle. Barnet får smärtlindrande läkemedel innan det inklämda bråcket trycks tillbaka, om det behövs.

Fäll ihop

Så går operationen till

Så går operationen till

Att operera ett bråck går till på ungefär samma sätt, oavsett om det är ett ljumskbråck eller ett inklämt ljumskbråck.

Barn sövs alltid inför operationen. I texten När barn opereras i magen kan du läsa mer om hur det går till och hur du kan förbereda barnet inför operationen.

Vuxna kan antingen sövas, få ryggbedövning eller få lokalbedövning. Vilken metod det blir beror bland annat på hur bråcket ser ut, hur du mår och vad du önskar.

Titthålsteknik eller öppen operation

Du kan opereras med titthålsteknik eller så kan kirurgen välja att öppna upp buken, en så kallad öppen operation. Det är vanligast att kirurgen opererar med titthålsteknik.

Kirurgen kan välja öppen operation om det är ett inklämt ljumskbråck och det är risk för att tarmarna skadas.

Hos vuxna förstärks bukväggen

Under operationen för kirurgen tillbaka innehållet från bråcksäcken till buken. Därefter tar kirurgen bort bråcksäcken.

Hos vuxna förstärks bukväggen för att bråcket inte ska komma tillbaka. Det finns olika sätt som bukväggen kan förstärkas på:

  • Med hjälp av kroppens egna vävnader. Kirurgen syr ihop dem på ett speciellt sätt. Det kallas för bråckplastik.
  • Med hjälp av ett nät som består av ett plastmaterial. Nätet placeras vid försvagningen. Denna typ av förstärkning görs ofta vid titthålskirurgi.
  • Med hjälp av ett nät som lindas till en plugg. Kirurgen för in pluggen i försvagningen i bukväggen. Pluggen vecklas ut till ett nät när den är på plats.

Hos barn förstärks inte bukväggen, eftersom bråcket oftast beror på att en öppning inne i buken inte har växt ihop som den ska. Kirurgen syr ihop öppningen, oftast med stygn som försvinner av sig själv.

Ta reda på väntetider genom Svenskt Bråckregister

Hos Svenskt Bråckregister finns mer information om ljumskbråck, de olika operationsmetoderna och hur länge du behöver vänta på en operation vid olika sjukhus och kliniker.

Svenskt Bråckregister är en nationell registrering av bråckoperationer vid alla svenska sjukhus och många privata kliniker. Syftet med registreringen är att förbättra kvaliteten på behandlingarna. Varje år analyseras de data som samlats in.

Bra att sluta röka

Det finns många fördelar med att sluta röka inför en operation. Bland annat läker såren snabbare, och blodcirkulationen och konditionen förbättras. Det gör att du blir bättre snabbare.

Det är allra bäst att sluta röka, men om det inte lyckas är det bra om du låter bli att röka före operationen och veckorna efter operationen. Det finns hjälp att få om du vill sluta röka.

Fäll ihop

Efter operationen

Efter operationen

Både barn och vuxna kan oftast åka hem samma dag som de har opererats, om det varit en planerad operation. Har det varit bråttom att operera kan både vuxna och barn få vara kvar på sjukhuset några dagar.

En del barn kan må illa och kräkas när de vaknar. Därför brukar droppet få sitta kvar några timmar för att barnet inte ska få vätskebrist. Barnet får droppet innan operationen, vid sövningen.

Kan göra ont i operationssåret

Under det första dygnet kan det göra ont i operationssåret. Då kan receptbelagda värktabletter lindra. Gör det fortfarande ont efter ett par dagar kan receptfria smärtstillande läkemedel hjälpa.

Vuxna kan få en liten valk som är öm under operationssåret. Valken minskar efter ett par veckor och försvinner så småningom helt. Ibland kan det finnas kvar en förhårdnad om ett nät har använts för att stärka bukväggen.

Det kan ibland göra ont att krysta en tid efter operationen, till exempel när du ska bajsa. Då kan det vara bra att dricka mer vatten och äta mer fiberrik mat, för att undvika förstoppning. I texterna Förstoppning och Förstoppning hos barn finns fler tips om hur du eller barnet kan undvika att bli förstoppad.

Ta det lugnt första dagarna efter operationen

Det är bra att undvika att lyfta tunga saker de första dagarna efter operationen. Det gäller både barn och vuxna.

Barn behöver ingen speciell vila efter operationen, men det kan vara bra att hålla sig lite mer stilla. Därför kan det vara bra att stanna hemma någon dag från förskola eller skola.

Barnet kan behöva avstå från skolgymnastik och idrott i ungefär en vecka. Det är för att undvika att få stötar mot stället där barnet opererades, som kan göra ont. Det kan även vara bra att vara lite försiktig i lekar och låta bli att hoppa i en studsmatta de närmaste veckorna efter operationen.

Vuxna som arbetar kan behöva bli sjukskrivna i ett par dagar. Även vuxna kan behöva ta det lugnt de närmaste veckorna efter operationen.

Annars är det bra att försöka leva som vanligt efter operationen. Det går till exempel bra att promenera och cykla dagen efter operationen.

Såret läker efter drygt en vecka

Operationssåret kommer att vara täckt av ett förband. Det är bra om förbandet kan sitta kvar tills såret har läkt. Det kan ta åtta till tio dagar.

Du kan läsa mer om hur du tar hand om såret i texten Operationssår.

Återbesök behövs sällan

Oftast behövs inget återbesök efter operationen. Men om du eller barnet skulle få besvär från operationssåret ska du kontakta en vårdcentral.

Ovanligt att få bråck igen

Det är mycket ovanligt att bråck kommer tillbaka hos barn. Om det händer behöver barnet opereras igen.

Det är också ovanligt att vuxna får tillbaka bråcket på samma ställe som tidigare. Däremot kan ett nytt bråck uppstå, men då på ett annat ställe.

Fäll ihop

Komplikationer efter operationen

Komplikationer efter operationen

De komplikationer som beskrivs nedan gäller både för vuxna och barn. Innan du eller barnet lämnar sjukhuset kommer ni att få information om vad ni ska göra om någon av er får en komplikation.

Blödning från operationssåret

Det kan börja blöda på insidan av operationssåret, innanför huden. Området runt såret blir då blåaktigt och väldigt svullet. Oftast slutar blödningen av sig själv, men ibland kan den bli så stor att en kirurg behöver öppna såret igen för att stoppa blödningen.

Såret kan bli infekterat

Ett infekterat sår brukar märkas två till fyra dagar efter operationen. Då blir såret rött, svullet och gör ont. Huden runt såret kan även kännas varm. Ibland kan det komma var från såret. Du eller barnet kan också få feber.

Infektionen beror på att det har kommit in bakterier i såret.

Ett infekterat sår behöver öppnas och läggas om. Ofta får du eller barnet också antibiotika efteråt.

Testikelinflammation är ovanligt

Du kan få testikelinflammation efter operationen, även om det är ovanligt. De första symtomen är då att ljumsken och testikeln på den opererade sidan blir röd, svullnar upp och gör ont. Det händer ungefär en dag efter operationen.

Inflammationen beror på att blodcirkulationen till testikeln har störts under operationen.  

Känseln i operationsområdet kan förändras

En tid efter operationen kan känseln ibland bli sämre i området runt operationssåret. Det kan bero på att någon av de nerver som passerar operationsområdet har skurits av vid operationen.

Känseln brukar bli bättre, men har den inte blivit det inom ett år har den försvunnit för alltid. Att inte ha någon känsel brukar inte vara några problem.

Ibland kan du få ont i området där du opererades. De kan finnas kvar under en lång tid, ibland under flera månader. Det är mycket ovanligt att barn får nervsmärtor efter operationen.

Fäll ihop

Vad beror det på?

Vad beror det på?

Orsaken till bråck hos barn och hos vuxna skiljer sig åt.

Bråck hos barn är medfött

Bråck hos pojkar uppstår under fosterutvecklingen, när testiklarna vandrar till pungen genom den så kallade ljumskkanalen. Ljumskkanalen utvecklas hos alla barn i fosterstadiet, oavsett kön. Det gör att flickor också kan få bråck, även om det är mer ovanligt.

Testiklarna bildas under fostertiden inne i kroppen nära njurarna, i nivå med midjan. När testiklarna vandrar ner mot pungen drar de med sig en lång flik av bukhinnan genom ljumskkanalen. Under barnets första två levnadsår blir denna flik av bukhinnan allt tunnare, för att till slut bli en tunn hinna runt testiklarna.

Ett bråck kan uppstå om hinnan inte blir tunnare. Hinnan finns då kvar som en säck som kan fyllas med bukinnehåll. Hos flickor kan äggstocken lägga sig i bråcket.

Ett bråck kan också uppstå om fliken som går genom ljumskkanalen öppnas.

Vanligast hos barn under två år

Bråck är vanligast när barnet är under två år, men det kan även uppstå när barnet är äldre. Det är också vanligare hos barn som föds för tidigt.

Bråck hos vuxna beror på att bukväggen blir svagare

Hos vuxna kan bukväggen i ljumsken bli svagare. Det är flera saker som påverkar bukväggen och om det bildas bråck:

  • Rökning försämrar så kallad stödjande vävnad. Exempel på sådan vävnad är bindväv och senvävnad.
  • Tunga lyft under en längre tid. Tunga lyft ökar trycket i buken, som i sin tur kan pressa ut bråcket.
  • Vissa sjukdomar eller skador, till exempel nervskador i bukväggen.
  • Svagare vävnader. Det beror bland annat på ärftliga faktorer.
  • I bukväggen finns öppningar vid ljumskarna, där sädesledaren med blodkärl går till testiklarna. Där kan det bildas bråck.

Det är inte helt klarlagt vad ljumskbråck beror på. Ibland kan det uppstå utan att man har något av ovanstående.

Fäll ihop

Du ska förstå informationen du får

Du ska förstå informationen du får

För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få tolkhjälp. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 10 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-06-28
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anders Hyltander, kirurg, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge