Kräkningar hos barn över ett år

Skriv ut (ca 5 sidor)

Barn över ett år kan kräkas av flera anledningar. Vanligast är att barnet har fått en magsjuka. Barn kan också kräkas om de har en förkylning, hosta, lunginflammation, matallergi eller gastroesofageal reflux.

Skriv ut

Den här texten handlar om kräkningar hos barn som är äldre än ett år. Kräkningar hos barn under ett år kan ha andra orsaker.

Kräkningarna kan se olika ut, beroende på orsaken. Barnet kan också ha andra symtom än bara kräkningar, till exempel kan hen ha feber, ha ont i magen eller vara trött.

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du ska söka vård beror på hur barnet mår i övrigt, hur mycket och hur länge barnet har kräkts, samt om barnet får i sig någon vätska.

Ring en vårdcentral eller telefonnummer 1177 för att få sjukvårdsrådgivning om barnet kräks och samtidigt har ett eller flera av följande symtom:

  • Barnet har en kronisk sjukdom och du är osäker om hen behöver vård.
  • Barnet har opererats i mag- och tarmkanalen eller i öron-näsa-halsområdet.
  • Barnet använder läkemedel, till exempel antibiotika.
  • Kräkningarna har inte minskat inom ett dygn.
  • Kräkningarna kommer tillbaka i perioder.
  • Kräkningarna kommer i samband med en viss sorts mat.

Om barnet inte kan behålla någon vätska och samtidigt har diarréer eller hög feber ökar risken att hen får vätskebrist. Det kan leda till att barnet blir uttorkat, som kan bli till ett allvarligt tillstånd. Ju yngre barnet är, desto känsligare är hen för vätskebrist och uttorkning.

Sök vård genast om barnet kräks och samtidigt har ett eller flera av följande symtom:

  • Barnet får inte behålla någon vätska och kissar mycket mindre än vanligt.
  • Barnet är trött, orkar inte leka eller intressera sig för omgivningen.
  • Barnet har mycket ont i magen och det går inte över eller blir värre.
  • Det finns blod i kräkningarna eller i bajset.
  • Barnet har diabetes, kräkningarna kan då vara ett tecken på högt blodsocker.
  • Barnet kissar stora mängder och är mycket törstig.

Sök vård på en vårdcentral eller jouröppen mottagning. Om det inte går, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om ditt barn har andra symtom eller om du är osäker om du ska söka vård.

Ring 112 och be att bli kopplad till Giftinformationscentralen om du misstänker att ditt barn har ätit något giftigt. Ha gärna det du tror att barnet har ätit av framför dig när du ringer.

Fäll ihop

Varför kräks barnet?

Varför kräks barnet?

Barn kan kräkas av många olika anledningar. Vad du kan göra själv och hur kräkningarna behandlas skiljer sig därför också åt. Här följer en lista på de vanligaste orsakerna till kräkningar:

  • Magsjuka
  • Andra infektioner
  • Förgiftning och matförgiftning
  • Sjukdomar i matstrupe och magsäck
  • Förstoppning
  • Födoämnesallergier
  • Cykliska kräkningar
  • Blindtarmsinflammation eller hinder i magen
  • Diabetes typ 1
  • Migrän
  • Hjärnskakning
  • Hjärnhinneinflammation
  • Hjärntumör

Magsjuka

Den vanligaste orsaken till att ett barn över ett år kräks är att hen har en magsjuka. Kräkningarna kommer ofta snabbt och barnet kan känna sig trött, få feber och må illa. Efter ungefär en dag kan barnet få diarré.

Magsjukan beror oftast på en virusinfektion, men kan också ibland orsakas av bakterier eller parasiter.

Har barnet en magsjuka är det viktigt att hen får i sig tillräckligt med vätska, redan från de första kräkningarna. På så sätt går det att undvika att hen blir uttorkad. Det bästa är att ge barnet vätskeersättning.

Tvätta händerna regelbundet om barnet har en infektion. Det minskar risken att smittan förs vidare.

Andra infektioner

Barn kan kräkas vid olika typer av infektioner. Det är vanligare att barn under cirka sex år kräks av en infektion, än att barn över sex år gör det. Ofta har barnet andra symtom, som hosta och feber, samt att hen är trött och ointresserad av omgivningen. Till exempel kan barnet kräkas vid

Förgiftning och matförgiftning

Barn kan också kräkas och må illa vid matförgiftning eller av att ha ätit ett giftigt ämne eller läkemedel.

Matförgiftning kan uppstå om barnet äter mat som innehåller gift från vanliga bakterier. Sådant gift kan bildas om maten inte lagas eller tas omhand på rätt sätt, eftersom bakterier då kan växa till sig och bilda gift.

Sjukdomar i matstrupe och magsäck

Om den övre magmunnen inte sluter helt tätt kan maginnehåll komma upp i matstrupen, så kallad reflux. Det är ganska vanligt och många har reflux. Om barnet får symtom av refluxen, till exempel att hen kräks eller får ont i bröstet, kallas refluxen för gastroesofageal refluxsjukdom. Barnet kan då behöva få behandling.

Det är ovanligt att barn får magsår, men ett symtom kan då vara att barnet kräks. 

Kräkningar och att ha svårt att svälja kan vara tecken på en sjukdom som heter akalasi. Det är en sällsynt sjukdom i matstrupen och i den övre delen av magsäcken som gör att barnet har svårt att svälja.

Förstoppning

Om barnet är förstoppad under en längre tid kan hen tappa matlusten, må illa och till och med kräkas. Andra symtom på förstoppning kan vara att barnet bajsar på sig när löst bajs rinner förbi den hårda klump som finns i ändtarmen.

Födoämnesallergi

Kräkningar kan vara ett tecken på att barnet är allergisk mot något födoämne i maten. Ibland får barnet också ont i magen eller att det kliar i munnen och halsen.

Till exempel kan barnet ha komjölksallergi eller inte tåla proteinet gluten, så kallad glutenintolerans. Ett annat namn för glutenintolerans är celiaki.

Cykliska kräkningar

En ganska ovanlig orsak till kräkningar hos barn över fem år är så kallade cykliska, eller periodiska kräkningar. Oftast kommer perioderna med några månaders mellanrum.

Kräkningarna kommer plötsligt, utan att barnet har haft feber eller visat några tecken på att må dåligt innan. Hen blir oftast väldigt trött och orkar inte leka. Händelseförloppet ser exakt likadant ut vid varje tillfälle.  

Barnet kan behöva läggas in på sjukhus under ett eller ett par dygn för att få vätska och behandling mot illamåendet, oftast direkt in i blodet via dropp. Illamåendet och kräkningarna slutar inom ett par dygn, ofta snabbare än så.

Blindtarmsinflammation eller hinder i magen

Tecken på blindtarmsinflammation är att barnet har ont i magen. Hen kan också ha feber och kan ibland kräkas.

Kräks barnet gulfärgat kräks och har ordentligt ont i magen kan hen ha ett stopp i tarmen. Barnet kan då inte heller bajsa eller prutta. Ett hinder kan till exempel bero på att barnet har

Barnet har en ökad risk för att få hinder i tarmen om hen redan har opererats i mag- och tarmkanalen.

Diabetes typ 1

Tecken på diabetes typ 1 kan bland annat vara att barnet mår illa och kräks. Oftast är barnet också mycket trött och väldigt törstig, och behöver kissa ofta.

Om barnet redan har en diagnos på diabetes typ 1 kan kräkningar vara ett tecken på att barnet har högt blodsockervärde. Det kan till exempel bero på att tillförseln av insulin via sprutor eller pump inte fungerar som den ska.

Migrän

Om barnet har migrän kan hen kräkas. Andra symtom på migrän är att barnet får ont i huvudet och vill ha lugn och ro i ett mörkt och tyst rum.

Hjärnskakning

Kräks barnet efter att ha slagit i huvudet kan kräkningarna bero på en hjärnskakning. Ibland kan kräkningarna komma flera timmar efter att barnet har slagit i huvudet. Andra symtom på hjärnskakning är att barnet är trött och orkeslös.

Hjärnhinneinflammation

Kräkningar kan bero på hjärnhinneinflammation. Andra tecken är att barnet har feber, är stel i nacken och ibland är känslig för ljus och ljud. 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-06-29
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Henrik Arnell, barnläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm