Förstoppning hos barn

Skriv ut (ca 11 sidor)

Barn som har förstoppning har svårt att bajsa, och bajset är hårt och trögt. Det är också vanligt att få ont i magen. Ofta blir det bättre om barnet dricker mer och äter fiberrik mat, men ibland kan det behövas läkemedel som mjukar upp bajset.

Skriv ut

Hur ofta barn bajsar varierar från barn till barn och beror på vad barnet har ätit. Att ett barn inte bajsar så ofta blir ett problem först när barnet mår dåligt av det.

Symtom

Symtom

En förstoppning är när man bajsar mer sällan än tre gånger per vecka. Det gäller både för barn och för vuxna.

Barn kan ha ett eller flera av följande symtom när de är förstoppade:

  • Bajset är hårt och trögt.
  • Barnet har svårt att bajsa.
  • Det gör ont att bajsa, och barnet kan därför bli ledset eller inte vilja bajsa.
  • Barnets mage blir utspänd.
  • Barnet har ont i magen och vill kanske därför inte äta.

Det hårda bajset kan göra att barnet får små sprickor runt ändtarmsöppningen. Sprickorna kan blöda och lämna blodspår på bajset eller på toalettpappret. Att det gör ont kan också göra att barnet inte vill bajsa.

Det hårda bajset i ändtarmen kan irritera ändtarmens slemhinna. Det kan leda till att barnet får slem i bajset.

Barnet kan också behöva kissa oftare, eller kan kissa på sig. Det är för att det hårda bajset trycker på urinblåsan.

Barn som bara äter bröstmjölk blir mycket sällan förstoppade.

Kan få löst bajs i underkläderna

Har barnet varit förstoppad i mer än en vecka kan det komma löst bajs i underkläderna. Det är då vanligt att tro att barnet har diarré i stället för förstoppning. Men det är löst bajs som rinner förbi den hårda klump av bajs som finns i ändtarmen.

Ibland använder vårdpersonal ordet avföringsinkontinens när barn får bajs i underkläderna.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en barnavårdscentral, barnläkarmottagning eller vårdcentral om barnet har ett eller flera av följande symtom:

  • Barnet äter bara bröstmjölk och bajsar små hårda kulor.
  • Barnet har haft svårt att bajsa i en vecka eller mer.
  • Barnet har återkommande besvär med förstoppning.
  • Barnet har omväxlande förstoppning och diarré.
  • Barnet är ledset på grund av att det gör ont när hen ska bajsa.
  • Barnet har ont i magen samtidigt med förstoppningen.
  • Barnet har svårt att bajsa och går inte upp i vikt.
  • Bajset innehåller blod.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Sök vård direkt

Sök vård direkt, oavsett tid på dygnet, om barnet har svårt att bajsa och har ett eller flera av följande symtom:

  • Barnet har mycket ont i magen.
  • Barnet kallsvettas och har utspänd mage.
  • Barnet kräks.
  • Barnet har blod och slem i bajset och verkar inte må bra.

Sök vård på en vårdcentral eller jouröppen mottagning. Om det inte går, sök vård på en akutmottagning.

Du kan alltid fråga på en barnavårdscentral eller en vårdcentral om du funderar över ditt barns matvanor eller toalettvanor. Du kan också alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefon 1177.

Fäll ihop

Vanliga orsaker till förstoppning

Vanliga orsaker till förstoppning

Att ett barn får förstoppning kan bero på olika saker. Ofta orsakas förstoppningen av barnets rutiner och matvanor. Många barn kan också få tillfälliga besvär med förstoppning i samband med omställningar av något slag:

  • Det är vanligt att barn under ett år får förstoppning när de börjar äta mer och mer vanlig mat, från att tidigare ha ätit bröstmjölk eller modersmjölkersättning.
  • Barnet kan bli förstoppat när hen ska sluta använda blöja och börja gå på toaletten eller pottan.
  • Många barn får besvär med förstoppning när de börjar på förskola eller skola.

Mat och dryck påverkar magen

Barnet kan bli hårt i magen om hen äter för lite fibrer eller för mycket stoppande mat, eller dricker för lite. Men fiberrik mat kan också göra att barnet får förstoppning, om hen inte dricker tillräckligt.

Stå emot bajsnödighet

När barnet är runt två år kan barnet lära sig att stå emot signalerna som talar om att hen är bajsnödig. Barnet kan då själv välja om hen ska bajsa.

Många gånger blir bajsandet privat, och barn vill gärna vara i en trygg och van miljö när de ska bajsa. De kan därför hålla sig från att bajsa om de är hemma hos någon annan, på förskolan eller i skolan. Barn kan också undvika att bajsa om de är bortresa. Om barnet inte får ro att bajsa kan det leda till att barnet undviker att bajsa, trots att hen vill.

Ibland kan barnet vara så upptagen och inne i sin lek att barnet står emot reflexen att bajsa, eftersom hen inte vill sluta leka. Händer det ofta kan det leda till att barnet får problem med förstoppning.

Sår i ändtarmen

Hårt bajs kan ibland ge små sår eller sprickor i ändtarmsöppningen som gör ont när man bajsar. Barnet kanske har fått sådana sår tidigare och minns smärtan. Därför kan barnet, medvetet eller omedvetet, låta bli att bajsa för att hen är rädd att det ska göra ont.

För lite rörelse

Barn som sitter stilla mycket kan få förstoppning. Det gäller också om barnet har legat mycket i en säng, till exempel om hen har varit sjuk.

Oro och stress

Ibland kan förstoppning vara ett symtom på att barnet känner stress eller oro. Det kan till exempel vara i samband med en flytt, att en närstående person är sjuk eller att det är oroligt och stökigt i förskolan eller skolan.

Sjukdomar

Ibland kan förstoppning vara ett symtom på en sjukdom:

Ändra inte på barnets kost själv om du tror att förstoppningen beror på födoämnesallergi, utan sök vård på en barnläkarmottagning eller vårdcentral.

Det är vanligt att barn med utvecklingsstörning får förstoppning. Det kan bero på utvecklingsstörningen, att mag- och tarmkanalens reflexer inte fungerar som de ska, på att barnet dricker lite och har svårt att äta, eller på att barnet inte är så fysiskt aktivt.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Personer som lagar mat tillsammans

Använd gärna fullkornsprodukter i matlagningen.

mat som är upplagd på ett lekfullt sätt

Servera gärna en bit frukt efter maten.

Barn som dricker vatten ur flaska

Att dricka tillräckligt med vatten kan motverka förstoppning.

Vad du kan göra beror till viss del på barnets ålder och vad barnet äter. Ofta går förstoppningen över av sig själv efter ett par dagar, men ibland kan det ta längre tid.

Massera magen

Barn som äter både bröstmjölk och modersmjölksersättning kan ibland få förstoppning. Märker du att barnet försöker bajsa utan att något händer kan du ta av blöjan och försiktigt massera barnets mage medurs. Sluta massera om du märker att barnet inte tycker om det.

Byt ut modersmjölkersättningen

Om barnet äter modersmjölkersättning kan du prova att byta ett eller flera mål mot en annan tillverkare av modersmjölksersättning. Prata med en sjuksköterska på barnavårdscentralen, de kan ge råd om vilka ersättningar som gör bajset mjukare.

Ge fruktpuré

Är barnet sex månader eller äldre kan du ge lite puré av katrinplommon, fikon eller päron. Du kan göra själv eller köpa färdiga fruktpuréer i mataffären. Det finns också dryck av katrinplommon eller av päron som du kan ge.

Öka smakportioner långsamt

Barn som börjar äta mat från att bara ha ätit bröstmjölk eller modersmjölksersättning kan få förstoppning om de får för stora smakportioner. Blir ditt barn förstoppad i samband med att du börjar ge smakportioner kan du minska på portionerna, för att gradvis göra dem större igen.

Ge mer vätska att dricka

Försök att se till att barnet dricker tillräckligt med vätska, och att det finns vätska att dricka när hen är törstig. Välj vatten och inte söta drycker.

Ge fiberrik och lösande mat

Om barnet äter vanlig mat kan du ge barnet lösande och fiberrik mat:

  • grönsaker som morötter, broccoli, blomkål, bönor och ärtor
  • frukt, särskilt katrinplommon, fikon, aprikoser och päron
  • fullkornsprodukter som fullkornspasta
  • grovt bröd
  • grova gryner som havre och vetekli
  • messmör.

Använd gärna fullkornsprodukter i matlagningen. Du kan till exempel använda fullkornsmjöl i pannkakor och i bröd om du bakar själv. Du kan också blanda i olika grova gryner eller frön i müsli.

Tänk på att barnet behöver dricka mer när hen äter fiberrik mat. Barnet kan få magont, gaser i magen och mer förstoppning om hen äter mer fibrer utan att dricka tillräcklig. Det gäller framför allt om barnet är under sex år. Men för mycket fibrer kan också ge diarré.

Du kan läsa mer om fibrer och hur mycket man bör äta på Livsmedelsverkets webbplats.

Ge mindre av stoppande mat

Minska på mängderna av stoppande mat om du vet att ditt barn äter mycket av dem. Exempel på mat som har en stoppande effekt är:

  • mat med mycket vitt mjöl, som pasta, ljust bröd och pannkakor
  • vitt ris
  • banan
  • blåbär.

Du kan läsa mer om mat till barn i artiklarna Barnets mat upp till ett år och Barnets mat 1-6 år. Det finns också mer information om mat till barn på Livsmedelsverkets webbplats:

Uppmuntra barnet att röra på sig

Försök att få barnet att vara fysiskt aktiv. Att röra kroppen hjälper tarmarna att arbeta och gör det lättare att bajsa. Barn som är sex år och äldre rekommenderas att vara fysiskt aktiva minst en timme sammanlagt per dag.

Försök att få regelbundna vanor

Det är bra om barnet får sitta ner i lugn och ro på toaletten eller pottan varje dag, gärna vid ungefär samma tid. Då kan barnet så småningom få in en regelbunden vana och det blir lättare att bajsa. Använder barnet blöja kan du ta av blöjan innan du sätter barnet på pottan eller på toaletten.

Ofta kommer en reflex att bajsa efter en måltid. Ibland kommer reflexen under själva måltiden. Du kan uppmuntra barnet att försöka bajsa då, men tjata inte. Välj den måltid när ni har gott om tid och inte behöver stressa.

Låt barnet sitta på huk eller ha stöd för fötterna

Det blir lättare att bajsa om barnet kan ta stöd med fötterna. Använder barnet blöja kan du till exempel försöka få hen att sitta på huk. Barn som sitter på toaletten kan behöva en fotpall för att stödja fötterna.

Ibland kan barn som använder blöjor stå upp när de bajsar. Barnet får svårare att bajsa ordentligt när hen står upp, och det kan därför leda till att barnet får förstoppning. Förstoppningen kan minska när barnet börjar använda potta eller gå på toaletten.

Skapa lugn och ro på toaletten

En del barn vill bara bajsa i en miljö de känner sig trygga i. Märker du att ditt barn till exempel bara vill bajsa hemma kan du försöka ge den möjligheten, så att barnet kan få bajsa i lugn och ro.

Om barnet tycker det är jobbigt eller svårt att bajsa på förskolan eller i skolan kan du prata med personalen om det, och försöka hitta lösningar. Det kan till exempel vara att barnet kan få gå på en toalett där det är lite lugnare. Tänk på att fråga barnet om det går bra att du pratar med personalen. Om barnet vill kan hen vara med och prata.

När ni inte är hemma kan du följa med barnet till toaletten för att ge trygghet. Det kan till exempel vara om ni är bortresta eller hemma hos andra. Använder ditt barn blöja kan ni gå iväg en stund tillsammans till en plats det är lugnare på.

Se över barnets tillvaro

Försök att ta reda på om det är något i barnets tillvaro som kan orsaka förstoppningen, till exempel stress. Undersök då om det är något ni kan göra åt situationen.

Fortsätt med rutinerna

Fortsätt med rutinerna och att ge barnet fiberrik mat och vätska när barnet kan bajsa igen. Även om förstoppningen har släppt kan barnet komma ihåg hur ont det gjorde, och kan därför medvetet eller omedvetet hålla sig från att bajsa. Det kan leda till att förstoppningen kommer tillbaka.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Barnet kan behöva få läkemedel om det inte hjälper med att ändra vanorna eller om barnet har haft problem med förstoppning en längre tid. Oftast är det så kallat mjukgörande medel, som drar till sig vatten till bajset. Det gör att bajset blir mjukare och tarmen kan arbeta bättre.

Rena laxermedel bör man vara försiktig med och bara använda på läkarordination. Det finns receptfria läkemedel mot förstoppning som du kan köpa på apotek. Fråga om råd på vårdcentralen, barnavårdscentralen eller apoteket innan du använder läkemedel mot förstoppning.

Ibland kan barnet behöva använda läkemedel i ett år eller mer. Behöver ditt barn använda läkemedel en längre tid ska behandlingen alltid ske i samråd med läkare på barnläkarmottagning eller på vårdcentralen.

Smärtstillande salva

Har barnet ont och sprickor i ändtarmsöppningen finns det bedövande salva. Du smörjer ändtarmsöppningen innan barnet ska bajsa. Fråga personalen på ett apotek.

Lösande läkemedel som mjukar upp bajset

Det finns läkemedel som barnet kan äta och som ger mjukare bajs. Det kan vara bra om barnet inte vill äta fiberrik mat. Men innan du ger sådant läkemedel bör du fråga om råd på barnavårdscentralen eller på en vårdcentral.

Sluta inte använda läkemedlet i förtid. Även om bajset blivit mjukt och det går bra att bajsa kan barnet minnas hur ont det gjorde, och därför undvika att bajsa. Då kan förstoppningen komma tillbaka.

Lavemang

Det finns så kallat mikrolavemang som du kan använda om barnet har en hård klump i ändtarmen som behöver lösas upp. Effekten kommer redan efter fem till femton minuter.

Ibland kan förstoppningen vara så besvärlig att tarmen behöver rensas med ett större lavemang på en barnläkarmottagning eller en vårdcentral.

Försök aldrig att själv lösa en förstoppning genom att stoppa in exempelvis en febertermometer i barnets ändtarm. Du kan då skada ändtarmen. Det gäller framför allt barn under ett år.

Samtalsstöd

För vissa barn kan det ta mer än ett år för kroppen att ställa om sig, och för barnet att glömma hur ont det gjorde att bajsa. Känner barnet en stor rädsla för att bajsa på grund av smärtan kan barnet behöva få samtalsstöd av personal på en barnläkarmottagning. Föräldrar kan också få stöd, så att de sedan kan stötta barnet.

Fäll ihop

Vad är förstoppning?

Vad är förstoppning?

Förstoppning är när barnet bajsar mer sällan än tre gånger i veckan, och att bajset då är hårt och svårt att få fram.

Bajs hos barn som får bröstmjölk eller modersmjölksersättning

Barn som bara äter bröstmjölk bajsar olika mycket och får sällan förstoppning. De kan bajsa flera gånger om dagen, en gång i veckan, eller ibland varannan vecka. Men trots att det kan gå lång tid mellan gångerna är det inte förstoppning, utan när barnet bajsar är bajset är löst och kommer i stora mängder.

Många barn brukar krysta och ta i ordentligt när de ska bajsa. Ibland kan barnet vara ledset och missnöjt strax innan, utan att det är förstoppning.

Bajset hos barn som bara får bröstmjölk är mjukt som salva, eller lös med fastare delar i som kan likna melonkärnor. Färgen är gul, ibland grönaktig. Det luktar lite syrligt.

Barn som får modersmjölksersättning, eller både bröstmjölk och modersmjölksersättning, brukar bajsa varje eller varannan dag. Bajset är oftast fastare än hos barn som bara får bröstmjölk. Ibland kan barn som får modersmjölksersättning bli förstoppade.

Bajs hos barn som äter vanlig mat

När barn börjar äta annan mat än bröstmjölk och modersmjölksersättning förändras bajsets konsistens och utseende. Det liknar mer och mer bajset hos en vuxen. När barnet är runt tre år bajsar hen oftast en till tre gånger om dagen.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Barns tarmsystem med förstoppad tjocktarmFörstoppningen börjar i tjocktarmen om transporten
av tarminnehållet går för långsamt.
En förstoppning börjar med att tarminnehållet transporteras för långsamt genom tjocktarmen till ändtarmen. Tarminnehållet består av bearbetade matrester och bakterier.

I tjocktarmen suger tarmens slemhinna upp det sista av vattnet ur tarminnehållet. När det går långsammare hinner tjocktarmen suga upp mer vatten. Tarminnehållet blir då torrt och hårt. När det sedan kommer till ändtarmen samlas det i en hård klump som gör ont att bajsa ut.

När ändtarmen är full skickar den en signal till hjärnan, och barnet känner sig bajsnödig. Men om barnet undviker att bajsa för att det gör ont, försvinner denna reflex och det samlas mer hårt bajs i ändtarmen, och det blir ännu svårare för barnet att bajsa 

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Barnet kan behöva bli undersökt för att ta reda på vad förstoppningen beror på. Du och barnet får först berätta om besvären, vad barnet äter och hur ofta barnet bajsar. Sen gör läkaren en kroppsundersökning. Barnet mäts och vägs också, för att se hur barnet växer.

Ibland behöver läkaren undersöka barnets ändtarm med ett finger, för att se om det finns hårt bajs som stoppar upp i ändtarmen. Undersökningen kan hjälpa läkaren att avgöra vilken behandling som passar bäst. Barnet kan också behöva lämna blodprov.

Barnets rätt att förstå

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv beror på barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård.

För att kunna vara aktiva och ta beslut är det viktigt att ni förstår informationen som ni får av vårdpersonalen. Ställ frågor om ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Ni kan ha rätt att få hjälp av en tolk om ni inte talar svenska. Ni har även rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 11 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-09-20
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Thomas Casswall, barnläkare, specialist i mag- och tarmsjukdomar, Karolinska universitetssjukhuset

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge

Fotograf:

Juliana Wiklund & Åsa Grindal