Könsdysfori och utredning

Skriv ut (ca 2 sidor)
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Könsidentitet handlar om det psykologiska könet. Alltså det kön som en person själv uppfattar sig som, till skillnad från det juridiska, biologiska eller sociala könet. En person med könsdysfori lider av att kroppen inte överensstämmer med den upplevda könsidentiteten och kan därför ha en önskan om könsbekräftande behandling. Könsdysfori har inget med sexuell läggning att göra.

För att erbjudas behandling inom den offentliga sjukvården krävs en medicinsk diagnos. För att fastställa en diagnos krävs en utredning vid något av de specialiserade teamen för könsdysfori i Sverige. Efter utredning tas ställning kring eventuell könsbekräftande behandling.

 I Västra Götalandsregionen är det Lundströmmottagningen i Alingsås, Södra Älvsborgs Sjukhus, som genomför utredning, ställer diagnos, skriver remisser till specialister och som samverkar med patientens sociala nätverk.

Visa mer

Förberedelser

Förberedelser

Lundströmmottagningen tar emot både barn, ungdomar och vuxna för utredning. Antingen via remiss som kan skrivas av en person inom sjukvården, elevhälsan, ungdomsmottagning eller av en psykoterapeut, präst eller motsvarande, eller så kan du själv skicka in en egenremiss. Den når du också genom 1177 Vårdguidens e-tjänster.

Fäll ihop

Hur går utredningen till?

Hur går utredningen till?

Under utredningens gång möter patienten psykiater, psykolog och socionom som var och en gör en bedömning. Utifrån en utredningsplan får personen parallellt stöd av en psykolog eller socionom. Efter minst ett år av gemensam utredning tar teamet ställning kring diagnos och behov av behandling alternativt behov av fortsatt utredning/stöd, som kontinuerligt följs upp.

Utredningsperioden syftar även till att ge patienten tid att fundera över sin identitet och förankra sina planer hos närstående, vänner, skola och arbetsplats. Målsättningen är att personen ska vara väl informerad om vad en framtida könskorrigering innebär. Stödsamtal erbjuds till alla i patientens närhet under hela processen. 

Det kan föreligga psykiska och sociala problem som inte alltid förändras genom könsbekräftande behandling. Den psykiatriska och psykologiska bedömningen säkerställer att diagnosen blir korrekt och belyser vilken hjälp som kan behövas av andra myndigheter eller vårdgivare utöver behandling av könsdysforin. Dessutom lägger den grunden för att ge psykologiskt stöd som underlättar transitionsprocessen (den förändring som personen genomgår).

Under den psykosociala utredningen beaktas personens hela livssituation, kartlägger det sociala nätverket och vilka eventuella stödbehov som finns. Det är viktigt att anhöriga och närstående är med i processen. Samtalen handlar bland annat om den egna upplevelsen av kön sedan barndomen, under puberteten och i vuxen ålder. Det pratas om förväntningar kring en könsbekräftelse och att andra problem i livet inte löser sig automatiskt.

Fäll ihop

Efter utredningen

Efter utredningen

Utredningen mynnar ut i en rekommendation vad gäller möjligheten att genomföra könsbekräftande behandling. Efter utredning och diagnos skrivs i samråd med patienten aktuella remisser.

Har patienten fått diagnos och det rekommenderas könsbekräftande behandling, jämställs nödvändig medicinsk behandling med vanlig offentligt finansierad sjukvård och följer samma regelverk.

Endokrinolog sköter hormonbehandling och logoped ger rådgivning och behandling för röst och kommunikation. Hårborttagning i ansikte och på hals erbjuds. Via plastikkirurg ges konsultation kring möjliga kirurgiska ingrepp och via reproduktionsmedicin ges konsultation kring möjligheten att spara könsceller.

Ansökan om ändrat juridiskt kön görs i dagsläget till Socialstyrelsens Rättsliga råd. Det är även i samband med detta som det kan ges tillåtelse till eventuella ingrepp i könsorganen. Namnbyte görs hos Patent- och Registreringsverket eller Skatteverket närhelst patienten önskar.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 2 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-11-28
Skribent:

Lundströmmottagningen, Västra Götalandsregionen.

Redaktör:

Jan Kallenberg