Psykiatrisk sjukgymnastik stärker hela människan

Sjukgymnasterna Elisabeth Karlsson och Hedvig Kjellin tycker att psykiatrisk sjukgymnastik ska präglas av rörelseglädje och stärka människan fysiskt och psykiskt.

En person med psykiska problem kan vara helt främmande för sig själv och sin kropp. Man kan uppleva sig styrd av tankar, känslor och kroppsliga reaktioner. Men med hjälp av psykiatrisk sjukgymnastik kan man lära sig att förstå kopplingen mellan kropp och psyke, att människan är en helhet.
Då kan behovet av sjukskrivning, medicinering och annan vård minska.

Hur man mår psykiskt kan sjukgymnasten se i kroppens hållning och rörelsemönster. Genom denna analys förenklas mötet mellan patient och behandlare; kroppen får berätta istället för munnen. Det hjälper en person som har svårt att sätta ord på sina symtom och känslor. I de fall då det är svårt att ställa en diagnos kan sjukgymnasten via rörelseövningar se mönster och reaktioner som är typiska för en viss diagnosgrupp.

Målgrupper

På psykiatriska sjukgymnastiken, Södra Älvsborgs Sjukhus, SÄS, arbetar sjukgymnasterna Elisabeth Karlsson och Hedvig Kjellin. De och deras kollegor möter patienter med de flesta diagnoser som finns inom psykiatrin.

Många har posttraumatisk stress efter övergrepp, krig och liknande. Erfarenheterna av att världen och människor är farliga skapar en ständig beredskap: man spänner sig såväl psykiskt som fysiskt. Övergrepp har dessutom ofta skapat en avsky inför den egna kroppen och för sig själv. Det är inte ovanligt att delar av kroppen känns främmande eller helt avstängda. Det kan göra att man missköter sin kropp.

De flesta hjälpsökande lider dessutom av nedstämdhet, ångest, muskelspänningar och smärta.

Hur man får behandling

Psykiatrisk sjukgymnastik kan erbjudas inom såväl öppenvård som slutenvård. Den finns både inom vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin.
Det krävs i regel en remiss från en psykiatrisk mottagning för att få behandling hos en psykiatrisk sjukgymnast.

Att tänka på innan behandlingen

För att uppnå bra behandlingsresultat kartlägger personalen så kallade sårbarhetsfaktorer. Det handlar om att se vilken livsstil man har när det gäller kost, motion, sömn och droger.

Ofta behöver man stöd i att först hitta en någorlunda god balans mellan sömn, fysisk aktivitet och kost innan man sätter igång med det terapeutiska arbetet. Det är nämligen svårt att ställa diagnos eller tillgodogöra sig behandlingen vid drogmissbruk eller vid en kosthållning som mest består av kaffe och cigaretter, eller om det finns en extrem sömnbrist i botten.

Det är vanligt att patienter med störd kroppsuppfattning och negativ relation till den egna kroppen, remitteras till sjukgymnasten. Det är viktigt att få vetskap om det innan en behandling startar. Då kan man lättare ta hand om olika former av reaktioner och känslor som plötsligt kan uppkomma under behandlingen.

Behandlingens grunder

På psykiatriska sjukgymnastiken på SÄS lägger man vikt vid att bygga upp patientens förståelse och kunskap om sig själv, kroppens funktioner och reaktioner. Det är bra att veta hur kropp och själ hör ihop med känslor, tankar, behov och handlingar. Det kan öka möjligheten till självtillit och självkänsla. Under behandlingen får man också lära sig vad som är rimligt att kräva av sig själv.

Sjukgymnasterna behandlar såväl individuellt som i grupp. Att känna att man fungerar i grupp, kan hämta kraft från andra och att man är med i ett socialt sammanhang, ökar självförtroendet. Man ser dessutom att andra också har det svårt. Man är inte ensam.

Behandlingsmetoder

På SÄS har man specialiserat sig på basal kroppskännedom, som är en upplevelsebaserad terapi. Där kan man med lugna övningar återfå kontrollen över såväl kropp som psyke. Man ska känna sig stabil och avspänd med en fri andning i såväl rörelse som vila. Man arbetar också med att vara medvetet närvarande och vara i kontakt med sina känslor, tankar, minnen och behov.

En lika viktig behandlingsmetod är fysisk aktivitet, till exempel vattengymnastik, träning i gym, eller hemträningsprogram. Sjukgymnasten kan även skriva ut ett recept på fysisk aktivitet, ett så kallat FaR. Då får patienten, med stöd från sjukgymnasten, träna på egen hand. Bygger man upp kondition och styrka kan man successivt återfinna lust och rörelseglädje. Orkar man mera och förstår sin kropp bättre, får man också en annan självbild.

På mottagningen används också tillämpad avspänning som är en metod för att lära sig att snabbt minska sin muskelspänning i olika situationer. Det har god effekt på ångestbesvär.

Individuell behandlingsplan

Varje person får sitt skräddarsydda program efter sina egna förutsättningar och diagnos: en patient med panikångest kan vara i behov av högintensiv träning mot sin ångest, vid anorexi kan patienten istället behöva minska mängden fysisk träning. Det är nämligen vanligt med överträning i kombination med otillräcklig vila och bristande näringsintag hos människor med ätstörningar.

Lär ut om bra livsstil

Det är vanligt att patienter inom psykiatrin har en osund livsstil. Dessutom kan den nödvändiga medicineringen ge biverkningar. Inaktivitet och medicinering leder ofta till övervikt, stress, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och orkeslöshet. En del av Elisabeths och Hedvigs arbete går därför ut på att lotsa in patienterna på en bättre och mer aktiv livsföring.

Behandlingsmål

Patienten och sjukgymnasten får ofta tillsammans komma överens om vad som är rimliga del- och huvudmål för behandlingen. Det kan vara att känna sig trygg nog att ta emot beröring, stärka tillit, minska muskelspänning, oro och smärta.

Det kan också omfatta patientens hela livsåskådning och livsstil. Man kanske inte kan botas utan måste lära sig leva med till exempel smärta men ändå få kraft att fortsätta med dagliga aktiviteter. Med hjälp av kunskap och verktyg går det att hantera sitt kroppsliga och psykiska mående.

Målet är att acceptera den person man är och känna trygghet i den kropp man har, att bli starkare och mer självständig som människa och att kunna fungera i samhället.

Senast uppdaterad:
2014-09-22
Skribent:

Jan Kallenberg, Vårdredaktionen, Västra Götalandsregionen.

Manusunderlag:

Psykiatri och psykosomatik, ett kunskapsområde inom sjukgymnastik. 2005: Legitimerade sjukgymnasters riksförbund, sektionen för psykiatri och psykosomatik.

Granskare:

Elisabeth Karlsson och Hedvig Kjellin, legitimerade sjukgymnaster vid psykiatriska sjukgymnastiken, Björkängen, SÄS Borås.

Fotograf:

Jan Kallenberg.