Mjuk massage hjälper demenssjuka

På senare år har taktil massage kommit att användas inom demensvården. Den mjuka beröringen lugnar, tröstar och minskar smärta. Dessutom får den sjuke en stund av uppmärksamhet.
– Vara sedd, vara hörd, vara berörd är nyckelord som jag tycker säger mycket, säger Nadja Stahlin som använder sig av metoden.

Behovet av kroppskontakt blir inte mindre med åren. Känseln, det sinne som utvecklas först, finns kvar livet ut. Därför fungerar beröring så bra. Taktil massage aktiverar oxytocinet, som är vårt lugn- och rohormon. Det får nervsystemet att slappna av och på så vis blir musklerna avspända utan att behöva knådas till avslappning. Det känns tryggt och behagligt.

Så går taktil massage till

Taktil massage består av mjuka omslutande varsamma strykningar och tryckningar. Den som får massage ligger eller sitter skönt inbäddad i täcke, lakan, kuddar och kanske har en värmeflaska. Massagen ges med vegetabilisk olja till lugn och avslappnande musik. Rörelserna görs med varm hand i en lugn rytm efter ett strukturerat mönster som personen lär sig känna igen.

Den som masserar är totalt fokuserad och koncentrerad på den person som masseras och är uppmärksam på signaler som ansiktsuttryck, andning och muskelspänning.

Positiva effekter vid massage

Massagen utförs med varm inoljad hand
i en lugn rytm efter ett strukturerat mönster
Taktil massage har flera goda effekter, till exempel:

  • Större förmåga till kommunikation
  • Bättre koncentration
  • Stärkt kroppsuppfattning
  • Bättre självkänsla
  • Förbättrad mag- och tarmfunktion
  • Möjlighet till avslappning, lugn och ro
  • Bättre sömn
  • Smärtlindring

Bra inom demens- och palliativ vård

Nadja Stahlin, undersköterska på Tallåsens äldreboende i Stenungsund, har vidareutbildat sig inom ämnesområdet. Hennes erfarenheter är mycket goda.

– Just för demenssjuka personer är taktil massage guld värt. De har så mycket oro och stress som kan vara svår att tygla. Då är det viktigt att få fram oxytocinet.

Nadja har också kunnat hjälpa svårt kroppsligt sjuka människor där taktil massage fungerat bättre än medicin för att lindra smärta, ångest och oro.

Ett sätt att kommunicera

Nadja Stahlin får ofta remisser. Det kan vara en omsorgstagare på äldreboendet eller i samhället som behöver beröring för att mildra symtom eller bara för att må bra en stund och känna sig mindre ensam. Taktil massage och närhet är ett sätt att kommunicera på.
– Jag har varit med om att personer kunnat föra samtal
under massagen men återigen försjunkit ner i förvirring
senare under dagen, säger Nadja Stahlin.

Nadja arbetar mycket med att först bygga upp förtroende, trygghet och tillit. Annars kan det bli svårt att få beröra en annan människa. Hon blottlägger aldrig någon, kläderna får behållas på. Massagen håller sig inom givna ramar, oftast är det händer och armar som masseras. Ibland är det ben och fötter, ansikte och hårbotten.

En viktig del är att öka kroppskännedomen.
– Det kan vara flera år sedan personen fick smekningar. Därför kan jag behöva markera hur lång armen är eller hur långa fingrarna är. Att känna sin kropp är viktigt, inte minst efter känselbortfall efter till exempel stroke.

Igenkännande skapar lugn

När Nadja masserar somnar många. Andra känner att de liksom svävar. Den här känslan av lugn minns kroppen.
– Det kan räcka med att jag visar mig hos någon så slappnar personen av. Kroppen känner även igen de rörelsemönster jag brukar utföra och kan då slappna av ytterligare.

Avslappningen innebär inte bara en skön känsla utan kan också använda för att lösa upp så kallade kontrakturer, ett slags extrem ledstelhet.

Beröring innebär att bli bekräftad

Också för äldre personer är behovet av tröst, närhet och bekräftelse stort. Massagen visar att personen är viktig.
– En dement person måste bli sedd i sin sjukdom. Många demenssjuka försöker gömma sig eftersom de känner att något är fel. Därför är det viktigt att bekräfta och se personen som vilken människa som helst.
– Jag älskar att arbeta med demenssjuka personer. De ger mig som så himla mycket. En del kan till en början vara jätteaggressiva men det finns alltid en bakomliggande orsak som det gäller att hitta och göra något åt, säger Nadja Stahlin.

FOTNOT: Nadja Stahlin har slutat på Tallåsens äldreboende.

Senast uppdaterad:
2018-08-20
Skribent:

Jan Kallenberg, 1177 Vårdguiden, Västra Götalandsregionen.

Manusunderlag:

Svenskt demenscentrum www.demenscentrum.se, Reumatologisk forskning 2004, Mjuk massage vid demenssjukdom (2002) SBU www.sbu.se.

Granskare:

Nadja Stahlin, undersköterska, Tallåsens äldreboende i Stenungsund.