Försiktigare användning av antibiotika

Sjukvården står inför ett globalt problem. Den riskerar att förlora antibiotikan som det effektiva vapnet mot infektionssjukdomar om vi inte alla tar vårt ansvar, både vården och den enskilde patienten. Tyvärr kommer det inte heller fram någon ny antibiotika. Sjukdom, död och mänskligt lidande är priset som vi får betala, alldeles i onödan.

- Det kan vara svårt att se sin egen roll i det stora hela, särskilt när man är sjuk och tycker synd om sig själv, säger Peter Ulleryd, biträdande smittskyddsläkare och medlem i regionala Strama i Västra Götaland. Strama är ett nätverk som samverkar mot antibiotikaresistens i landet.

Det har alltid funnits bakterier som inte låter sig påverkas av antibiotika, men på senare år har det utvecklats bakteriestammar som är särskilt motståndskraftiga eller resistenta, som det kallas inom vården. Vi ser nu i Sverige också allt oftare utbrott av resistenta bakterier, både på sjukhus och i samhället.

- En viktig orsak är en alltför frikostig och felaktig användning av antibiotika som rubbar balansen i bakteriefloran på ett ogynnsamt sätt. De nyttiga och nödvändiga bakterierna slås ut till förmån för de motståndskraftiga och i värsta fall sjukdomsalstrande, berättar Peter Ulleryd.

Onödigt lidande

De antibiotikaresistenta bakterierna orsakar svårbehandlade sjukdomar som i värsta fall leder till döden, alldeles i onödan. Oftast är det människor med svagt immunförsvar som drabbas, till exempel gamla, cancersjuka och nyfödda. De resistenta bakterierna äventyrar dessutom den moderna sjukvården eftersom antibiotikabehandling är en förutsättning för att man ska kunna genomföra till exempel operationer och transplantationer.

Kursändring

Sjukvården har tidigare lärt oss att bakterieinfektioner, till exempel öroninflammation och urinvägsinfektion, botas med antibiotika, enkelt och bekvämt.
- Med den frikostiga inställningen till antibiotika som tidigare funnits inom sjukvården kan man säga att vi själva bundit ris åt egen rygg. Nya studier har visat att antibiotikas effekt på exempelvis öroninflammation, bihålesymtom och lindrig halsfluss är mycket liten eller försumbar. Det är dags att lära om konstaterar Peter Ulleryd.

Redan i mitten av 90-talet kom nya riktlinjer från Läkemedelsverket och Smittskyddsinstitutet (numera Folkhälsomyndigheten). Det nya budskapet är att antibiotika stör den normala bakteriefloran och att kroppen hos en i övrigt frisk person oftast själv kan ta hand om och läka ut en infektion. Antibiotika ska användas, men bara när det verkligen behövs, till exempel när det verkligen är visat att behandlingen förkortar sjukdomstiden, lindrar symtomen och förstås alltid när man befarar en allvarlig infektion.

Attitydförändring

Peter Ulleryd säger att han kan se en attitydförändring hos allmänheten.
- Med den information som finns nu är övertron på antibiotika på väg att försvinna. Främst många föräldrar känner lättnad när deras barn inte behöver äta penicillin eller annan antibiotika. När det gäller de vuxna själva är de lite svårare att övertyga. Många har inte tid att vara sjuka. De vill börja jobba fort eller kanske ska de åka på semester.

- Men man blir oftast frisk ändå. I bästa fall vinner man ett par dagar i tid om man använder antibiotika, säger Peter Ulleryd.

Sverige och Världen

Sveriges arbete för en mer försiktig användning av antibiotika har gjort att problemen med resistenta bakterier är mindre här än på många andra håll. Men med den stora rörligheten av människor, djur och livsmedel runt jorden kommer resistenta bakterier även fortsättningsvis att komma hit. Dock är nu alla länder varse om faran att inte längre kunna behandla allvarliga infektioner och börjar att införa restriktioner i förskrivningen av antibiotika till människor och djur. En annan viktig åtgärd är att goda hygienrutiner alltid följs inom sjukvården för att minimera spridningen av bakterier där. Detta måste ske parallellt och uppmärksammas nu av allt fler länder och inte minst av WHO och EU. Så kallad "medicinsk turism" - att patienter gör planerade operationer utomlands, ofta på sjukhus med ett besvärligare resistensläge - kan orsaka bekymmer både för patienter och sjukvård, om det inte finns kvar några fungerande antibiotika att behandla eventuella komplikationer med. 

- Det händer allt oftare att utlandsresenärer kommer hem med en till synes vanlig urinvägsinfektion eller sårinfektion, som sedan visar sig vara orsakad av en resistent bakterie och så svår att behandla att personen måste läggas in på sjukhus, berättar Peter Ulleryd.

När ska man söka vård?

Som alltid gäller förstås att om man är allvarligt sjuk ska man söka vård på en gång. Så här lyder riktlinjerna från Läkemedelsverkets och andra myndigheter när det gäller några vanliga lindriga infektioner:

Hosta och luftrörskatarr

Det är inte ovanligt att man hostar 3-4 veckor efter en förkylning. Om man inte känner sig sjuk i övrigt behöver man ingen behandling. Vänta med att söka vård tills den här tiden har gått.

Så här kan du själv lindra och behandla hosta.

Halsinfektion

En halsinfektion behandlas ibland med antibiotika om patienten uppfyller vissa sjukdomskriterier och den är orsakad av streptokocker. Vid en streptokockinfektion har man vanligtvis inte snuva, hosta eller heshet. Halsinfektioner orsakas oftast av virus.

Så här kan du själv lindra och behandla halsont.

Öroninflammation

Barn under ett år behandlas alltid med antibiotika. För barn över ett år avvaktar man antibiotikabehandling ett par dagar om barnet inte har ett försämrat allmäntillstånd, eller sekret i hörselgången.

Så här kan du själv lindra och behandla ont i örat.

Bihåleinflammation

Det dröjer 7-10 dagar innan man utvecklar bihåleinflammation i samband med en förkylning. Även svullna slemhinnor ger ett tryck över kinderna. Vänta med att söka vård tills den här tiden har gått.

Så här kan du själv lindra och behandla nästäppa och snuva.

Urinvägsinfektion

Behandlas vid besvär med täta urinträngningar och sveda när man kissar. Oftast är detta snälla bakterier som kroppen tar hand om själv. En tredjedel av alla urinvägsinfektioner läker av sig själv inom en vecka.

Läs mer om urinvägsinfektion.

Borrelia

Symtom på borrelia behandlas alltid med antibiotika. Tecken på borrelia är en hudrodnad runt fästingbettet som gradvis växer i storlek.

Läs mer om borrelia.

Senast uppdaterad:
2017-02-24
Skribent:

Vårdredaktionen, Västra Götalandsregionen.

Granskare:

Peter Ulleryd, biträdande smittskyddsläkare, Strama Västra Götaland.