Reportage: Ett hundjobb att vara hjälpmedel

Henrik och Utz har utvecklat ett nära och starkt kamratskap. Dressyren bygger på kärlek och beröm och inte bestraffningar.

Utz vill så gärna ha uppmärksamhet fast han inte ens är tilltalad. Han buffar och tittar på en med ögon som utstrålar: Tyck om mig!
Och vem tycker inte om någon som både passar upp på dig och ger ömhet och kamratskap?
Kort sagt – service med svansviftning.

Resan till Sälen och skoterutflykten med arbetskamraterna blev inte vad Henrik Pedersen hade tänkt sig. Plötsligt väjde skoterföraren som körde framför. Henrik tvingades i sin tur att svänga kraftigt för att undvika en kollision. Färden gick in i en låg snövall samtidigt som Henrik ofrivilligt råkade gasa på. Skotern flög upp i luften och Henrik tumlade runt och landade med ryggen på skoterns ryggstöd.

Det finns några saker som Henrik minns från olyckan.
– Jag kommer ihåg hur det knakade från ryggen. Sedan när räddningsmanskapet kom så sa jag att jag kunde hjälpa till och lägga mig på båren men jag kunde inte röra mig.

Kunde känna hopp

Henrik hamnade på Mora lasarett.
– Efter tre dagar kunde jag röra lite på stortån. Det var en underbar känsla och det gav mig hopp, berättar han.

Resultatet av olyckan blev krossade kotor och kotkompressioner. Vid operationen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset tvingades ortopedkirurgen att ta benbitar från höftbenskammen för att tillverka nya kotor.

Idag har Henrik svårt att gå, är stel och behöver personlig assistent.
– Det svåraste är de konstanta smärtorna, säger han.

Fick ett tips om servicehund

Henrik är uppvuxen med hund men han hade aldrig en tanke på att skaffa sig en servicehund förrän en arbetsterapeut tipsade honom. Tanken förblev just en tanke men någonstans därinne såddes ett frö. När Henrik av en händelse kom i samspråk med en uppfödare av ledarhundar, fick han ett sådant förtroende för kennelägarinnan att han beslutade att skaffa servicehund. Uppfödaren fick välja ut den valp som hon trodde skulle passa bra. Resultatet blev den bedårande labradorpojken Utz.

Måste klara lämplighetstester

Henrik inledde arbetet med att socialisera Om rullstolen välter kan Utz springa och
hämta hjälp hos närmast tillgängliga person.
hunden. Utz fick grundträning, gick valpkurs och hans inneboende drift för att apportera saker uppmuntrandes. När Utz var halvåret gammal tog Henrik kontakt med Svenska Service- och Signalhundsförbundet, SoS, en av de organisationer och företag som utbildar servicehundar. SoS förmedlade en kontakt till hundinstruktören Ing-Britt Fogelberg.

Ing-Britt Fogelberg gick igenom de fysiska och psykiska krav som ställs på en servicehund och hur de olika lämplighets- och funktionstesterna går till; hur skulle Utz reagera i en ensamsituation utan stöd och hjälp från husse med andra människor och hundar? Det kräver att hunden har ett gott självförtroende.

Hårda krav på en servicehund

Det stod snabbt klart att det ställdes hårda krav på att Utz måste fungera i svåra och helt nya situationer. Han måste vara lugn och trygg även i stressiga miljöer. En servicehund ska ju kunna vara med överallt där ägaren vill vistas. Den ska vara social men samtidigt inte sticka iväg från husse för att hälsa på andra vovvar eller människor. Den ska vara arbetsvillig men kunna slappna av så fort ingenting händer.

Plockar upp saker från golvet

Eftersom Henrik inte kan böja sig ned på grund av ryggproblem, är Utz hans förlängda armar. Han får städa golvet eller plocka upp viktiga saker som Henrik tappar: kreditkort, plånbok, nycklar och mycket annat.

Utz kan hjälpa till att ta av strumpor
vid sänggående.
Den bruna labradoren kan många andra saker, till exempel dra av Henrik strumporna, öppna och stänga lådor och springa iväg med frukt- och grönsaksrester till komposthinken.
Både människa och hund tycker att det är kul att lära sig nya saker tillsammans. Därför blir det en del tricks som inte behövs för att kompensera Henriks funktionsnedsättning men som är roliga att kunna: Utz fäller ned toalettlocket och spolar efter Henrik.
– Utz tycker det är väldigt roligt att göra sådana saker och han kommer själv på fler och fler saker han kan hjälpa till med, påpekar Henrik.

Utz kan larma vid problem

Utz innebär också trygghet. Den kloka labradoren vet att husses liv vilar i hans tassar.
– Om jag skulle välta med rullstolen så kan jag ge kommando "larma" så springer Utz och sätter tassen på benet på första bästa person i närheten och försöker få med honom eller henne till mig, berättar Henrik.

Mycket eget jobb bakom en servicehund

Grundträningen kan man inte överlåta på hundinstruktören som är mer ett stöd och hjälp i läroprocessen. Ungefär 250 timmar fick Henrik lägga ned i dressyrarbete. Det gäller att bygga upp en symbios där hund och förare lär sig att läsa av varandra.
För att ytterligare förkovra sig anordnar SoS träffar där personer med assistenthundar får utbyta erfarenheter.

Får vara med och handla

En servicehund har ett täcke som talar om att hunden utför ett arbete och inte ska bli störd. Kraven på Utz ökar också när "arbetskläderna" har åkt på. Täcket ger dessutom tillträde till lokaler där vanliga byrackor inte släpps in, ett slags VIP-kort. Henrik kan ta med sig Utz in i den livsmedelsaffär han brukar handla i. En hund får dock inte komma in till manuella charkdiskar och likande ställen. Det är sedan upp till varje butiksinnehavare eller restaurangägare att godkänna en servicehund eller inte.

Utz skapar nya kontakter

Att ha en servicehund innebär att man får nya sociala kontakter. Många vill ställa frågor.
– Enda nackdelen med att ha servicehund är när jag går på mässor så tar det så lång tid för Det gula täcket med ordet Servicehund
betyder att hund och förare har klarat
examen. När täcket är på ska man låta
hunden få jobba ifred.
mig att komma dit jag vill eftersom jag hela tiden får stanna och prata, skrattar Henrik.

Utz är lydig men ibland kan det gå lite tokigt, som den dagen på Skansen då hans koppel hade trasslat in sig och Henrik släppte loss honom för att åtgärda trasslet.
– Där fanns en ankdamm och den fick Utz syn på så han rusade dit. Plask! så hoppade han i vattnet i och spanade på ankorna. Han älskar ju att bada. Det var lite pinsamt fast vi livade ju upp stämningen för de andra besökarna. Och efter simturen så skötte han sig faktiskt exemplariskt på Skansen, ler Henrik.

Vän och sällskap

För Henrik är Utz inte bara en praktisk pryl. Labradoren är en sann vän, ett sällskap i vardagen som gärna ligger och myser tillsammans med Henrik i sägen.
– Även om han inte gör något för mig så är det roligt att bara ha med honom, att få ha någon att klappa om, säger Henrik.

Film - Se Utz hjälpa Henrik med vardagssysslorna:

 


 

Fakta om assistanshund

Assistanshund är ett övergripande begrepp för:

  • ledarhundar som hjälper synskadade,
  • signalhundar som hjälper hörselskadade,
  • servicehundar som hjälper rörelsehindrade.

Till gruppen servicehundar räknas också de så kallade alarmerande hundarna som kan varna en diabetiker när blodsockret sjunker snabbt eller en epileptiker inför ett kommande anfall.

Alla raser kan provas in till utbildningen till servicehund om de uppfyller de uppställda fysiska och psykiska kraven.

Genomsnittlig utbildningstid är 1 år och kostar 40 000-70 000 kr och betalas av hundägaren. Det går att ansöka hos olika fonder för att få ekonomisk hjälp.

Man får själv stå för omkostnader i samband med hundägandet. Ersättning för speciella merkostnader kan betalas ut av Försäkringskassan.

Föraren tränar själv sin hund under hela utbildningstiden och får regelbundet handledning av en service- och signalhundsinstruktör (SoS-instruktör).

Utbildningen inleds med lämplighetstest. Blir hunden godkänd görs en inprovning. Därefter sker träning med hjälp av instruktör. Hund och förare genomgår efter några månader en utbildning tillsammans med andra hundekipage.

Drygt 1 år efter inprovningen (och om förare och hund bedöms vara mogna) genomgår man ett examensprov.

Efter examen gör ekipagen prov varje år hunden är i tjänst, där SoS kontrollerar så att hunden bibehåller sina kunskaper.

Läs mer om de krav som Svenska Service- och Signalhundsförbundet ställer.

Senast uppdaterad:
2018-07-12
Skribent och redaktör:

Jan Kallenberg, Vårdredaktionen Västra Götalandsregionen.