Diabetes: Personer med magbesvär kan ofta botas med kost

Många personer med diabetes som har magbesvär vet inte att deras problem kan bero på fördröjd magsäckstömning.
– Det kan vara riktigt besvärligt. Vissa patienter är så förstoppade att de säger att de har lika ont som vid en förlossning. Andra kan få uppstötningar som smakar svavel eller rutten mat, säger dietisten Eva Olausson. En sådan enkel sak som kostomläggning kan hjälpa.

Fördröjd magsäckstömning eller gastropares, beror på skador i det autonoma nervsystemet. Det består av icke viljestyrda nerver som reglerar funktioner i kroppens olika organ. Skadorna påverkar motoriken i mag- och tarmkanalen. Det tar längre tid att finfördela maten till de millimeterstora partiklar som ska passera igenom den trånga öppningen hos nedre magmunnen.
Maten kan bli kvar i magsäcken i flera dagar och en bakteriehärd kan bildas. Den kan ge gaser och ibland diarréer.

Även transporten från matstrupen kan påverkas. Vissa patienter har även en störd produktion av den saltsyra som finns i magen för att sterilisera maten.

Drabbar oftast de med långvarig diabetes

Gastropares är en komplikation till både diabetes typ 1 och typ 2. Den typiska patienten har haft sin diabetes i minst 10 år eller gått med kraftigt förhöjda blodsockervärden en längre tid.
30-40  procent av personer med långvarig diabetes beräknas ha gastropares.

Gastropares kan ge insulinkänningar

Fördröjd magsäckstömning kan ge insulinkänningar. Normalt ska blodsockret öka i samband med en måltid. Därför doserar en person med diabetes sitt insulin efter måltidens innehåll. Men när matsmältningen inte fungerar fördröjs sockerupptaget. Då kan patienten få ett blodsockerfall eller en farligt låg blodsockernivå, insulinkänning. Dessa insulinkänningar kan vara svåra att häva.

Om gastropares inte behandlas och patienten har höga blodsockernivåer, ökar också risken för andra följdsjukdomar.

Symtom

Snabb mättnadskänsla, blodsockerfall efter måltid, illamående, kräkningar, diarréer, förstoppning, aptitlöshet, uppsvullen mage och uppstötningar är några symtom på gastropares. Andra kan ha svårt att hålla sin avföring. En del personer har besvär med hosta. Det beror på att maten är kvar i matstrupen en lång tid efter avslutad måltid.

Ett annat symtom kan vara magsmärtor. De kan vara så intensiva att både patient och läkare kan ha svårt att sätta dem i samband med att magsäckstömningen är fördröjd
– Vid akuta smärtor kan det vara svårt att ställa diagnosen då smärtorna kan påminna om blindtarmsinflammation eller hjärtinfarkt, berättar dietist Eva Olausson som arbetar på Diabetescentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Diagnos

I ett första steg att ställa diagnos utförs gastroskopi av magsäcken. Via ett böjligt optiskt instrument som förs ned i magsäcken kan läkaren se om det finns ett eventuellt hinder i magsäcken, och om den är tom från mat, något den bör vara eftersom undersökningen utförs när patienten är fastande. Har patienten ätit svårsmält mat dagen innan och den finns kvar i magsäcken, tyder det på gastropares.

Nästa steg i utredningen är att undersöka magsäckstömningen.

Lider i onödan

Många av de patienter som Eva Olausson har intervjuat har isolerat sig socialt som en följd av besvären men livskvaliteten förbättras genast när mag- och tarmproblemen minskar eller försvinner.

Ofta lider man helt i onödan.
– Man tror att magbesvären kanske tillhör åldern, att det är en biverkan av alla mediciner eller att man har lättare än andra att få magsjuka. Därför tar patienten inte upp besvären med sin läkare, säger Eva Olausson.

Behandling

Gastropares kan behandlas med läkemedel. Då påskyndas magsäckstömningen och tarmfunktionen kan förbättras. Den enklaste och ofta effektivaste behandlingen är dock kostomläggning. Man ser till att all mat är på tallriken är lätt att finfördela för magsäcken. Då kan den passera mag-tarmkanalen utan problem. Grundprincipen är att en maträtt ska falla isär som en kokt potatis om man skulle mosa den med en gaffel.

En köttbit kan ersättas med pannbiff, råkost med kokta grönsaker, stekt potatis med kokt, pressad potatis eller potatismos, stekt fisk med kokt och så vidare. Patéer, färser och moser fungerar utmärkt. Bästa måltidsdrycken är vatten.

Fibrer och fett är bra

Kosten får gärna innehålla normala mängder fett. Det minskar risken för viktnedgång som många personer med gastropares har. Även fibrer i liten partikelstorlek är bra. Då fungerar tarmen bättre. Brunt knäckebröd utan frön och hela korn fungerar utmärkt. Däremot ska man undvika de mest svårsmälta fibrerna, till exempel hinnorna på apelsinklyftan eller skalet på tomater, lök, vitkål och rödkål. Växttrådarna i stjälkar eller rabarber och sparris är andra exempel på olämpliga fibrer.

Kokbok med vacker mat

För att hjälpa sina förtvivlade patienter har Eva Olausson skrivit en kokbok med frestande recept.
– Jag har sett till att maten inte bara ska vara god utan också vacker att se på. Att visa passerad kost är annars inget man frestar någon med, säger hon.

Senast uppdaterad:
2016-01-05
Skribent:

Jan Kallenberg, Vårdredaktionen, Västra Götalandsregionen.

Granskare:

Eva Olausson, leg dietist, Ph.D. och Stig Attvall, överläkare. Både arbetar på Diabetescentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.