Basal kroppskännedom kan minska smärta

Känslor och stress påverkar våra kroppar och sätter ibland spår i vår hållning, andning och rörelsemönster. Basal kroppskännedom kan då vara ett verktyg till hjälp.
– Den mentala närvaron är viktig, att lära sig uppmärksamma sin kropp, att inte vara någon annanstans i tankarna, säger fysioterapeuten Aris Seferiadis.

Mest använt har basal kroppskännedom blivit inom psykiatrin men rätt tidigt insåg man att den även kunde användas vid andra tillstånd.

Vetenskapliga studier och kliniska erfarenheter, visar att metoden kan ha god effekt vid exempelvis långvarig smärta, stressrelaterade besvär och olika psykiska symtom som oro och nedstämdhet.

Aris Seferiadis som har jobbat med och forskat om basal kroppskännedom, påpekar att metoden lämpar sig väl vid olika typer av ångestsyndrom.
– Skillnaden mellan basal kroppskännedom och fysisk träning är att träningen inte i första hand går ut på att öka sin styrka eller kondition.  Det är istället en träning i medveten närvaro och att förstå hur jag gör med min kropp, förklarar Aris Seferiadis. Det kan i sin tur leda till insikter om mig själv som person.

Även gruppbehandling

Basal kroppskännedom kan genomföras som individuell behandling eller i grupp. Övningarna är enkla men kan kännas ovana till en början och därför krävs tålamod.
Det är olika hur lång tid man behöver för att öka sin kroppskännedom men det är vanligt med träning en gång i veckan som kompletteras med självträning hemma.

Vägledning sker genom att fysioterapeuten visar rörelserna och beskriver dem. När Aris Seferiadis jobbar med behandling ser han sig själv som en coach där han anpassar sitt förhållningssätt till individens behov och förutsättningar.

Viktigt att se helheten

Inom basal kroppskännedom kombineras övningar från olika rörelsetraditioner både västerländska och österländska. Man tar fasta på att människan är en helhet och att vi gör olika med vår hållning och rörelser på grund av vanor, skador, smärtor eller känslor.
Det går att också använda andnings-, avslappnings- och meditationsövningar för att träna mental närvaro, att lära sig att vara här och nu.

Patienten lär sig att reflektera kring det hen upplever, exempelvis att tankar tränger sig på, att man kan växla mellan att värdera och observera det som händer eller att man andas olika i vissa situationer.

Kan upptäcka spänningar

Behandlingen utförs genom rörelseövningar. Det gäller att locka fram det mest grundläggande och funktionella sättet att använda kroppen. Fysioterapeuten utgår från Aris SeferiadisAris Seferiadisenkla och vardagliga rörelser, exempelvis: stå, sitta, ligga, gå och andas. Andra övningar som används har sitt ursprung i thai-chi och qigong.
– Genom att öva på grunderna kan man bli medveten om andra saker som sker i kroppen, till exempel spänningar, förklarar Aris Seferiadis.

Många av övningarna handlar om att ta in hur varje kroppsdel känns, hur balansen är, hur kontakten med underlaget är, var kroppens mittpunkt finns och hur man kan centrera sin hållning.

Känslor påverkar vår kropp

Känslor som rädsla, ångest, ilska, sorg ger uttryck i våra kroppar och påverkar hur vi talar, rör oss, andas, står och så vidare.
Genom basal kroppskännedom kan man lära sig att känna igen hur kroppen reagerar på olika känslor.
– Du kan bli medveten om hur du gör med kroppen och vad det får för konsekvenser, säger Aris Seferiadis och pekar på att skådespelare, dansare och sångare är exempel på yrkesgrupper som ofta är duktiga på att förstå sambanden mellan psyke och kropp eftersom de märker det i sitt arbete.

Lindra långvarig smärta

Att lindra långvarig smärta är svårt. Aris Seferiadis menar att rädslan för smärtan kan göra att man inte deltar i aktiviteter eller i det vardagliga livet. Livet går ut på att undvika smärta, något som kan skapa nya problem, till exempel ångest och depression. Plötsligt har kampen för att slippa smärta blivit ett lika stort problem som själva smärtan. Basal kroppskännedom kan få patienten att upptäcka, förstå och stärka egna inneboende resurser. Det kan göra att man våga testa att göra annorlunda med kroppen. Det kan i sin tur minska konsekvenserna av långvarig smärta.

Se en förteckning över sjukgymnaster/fysioterapeuter som är utbildade i basal kroppskännedom.

FOTNOT: Aris Seferadis har forskat kring basal kroppskännedom som behandlingsmetod kontra vanlig sjukgymnastik hos patienter med långvarig smärta efter whiplash. Läs Aris avhandling: Treatment of whiplash associated disorders.

Senast uppdaterad:
2018-06-05
Skribent:

Jan Kallenberg, 1177 Vårdguiden Västra Götalandsregionen.

Granskare:

Aris Seferiadis, fysioterapeut och enhetschef, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Arbetsterapi och fysioterapi Högsbo.

Illustratör:

Yvonne Heijl