Basal kroppskännedom kan minska smärta

Basal kroppskännedom är en metod för att lära känna sin kropp, minska spänningar och lindra kronisk smärta. Det är en kroppslig men även själslig upptäcktsresa anser sjukgymnasterna Kristina Ravelli och Ingrid Olanders.

Känslor och stress lagras i våra kroppar och sätter spår i vår hållning, vår andning och vårt rörelsemönster. Inom basal kroppskännedom kombineras västerländska rörelsetraditioner med österländska som thai-chi och qigong. Man tar fasta på att människan är en helhet och jobbar med mental närvaro, att lära sig att vara här och nu. Även andnings-, avslappnings- och meditationsövningar används som redskap.

Lär känna sin kropp

Kristina Ravelli och Ingrid Olanders är båda sjukgymnaster på smärtenheten, Mölndals sjukhus. De vill att man via basal kroppskännedom ska få en förbättrad relation till sin kropp. Många av deras övningar handlar om att ta in hur varje kroppsdel känns, hur balansen är, hur kontakten med underlaget är, var kroppens mittpunkt finns och hur man kan centrera sin hållning. Deltagarna får dessutom lära sig att sätta ord på sina känslor och upplevelser.

Även massage av sig själv och andra deltagare ingår. Massagen ökar välbefinnandet och möjligheten till avslappning.

Minskar muskelspänningar

Kristina Ravelli och Ingrid Olanders tycker att basal kroppskännedom minskar muskelspänningar, förbättrar sömnen och kroppshållningen samt ger patienten redskap att hantera sin smärta. Övningarna kan kännas ovana till en början och därför krävs tålamod. Det kan ta upp till två terminer med träning en gång i veckan innan man börjar uppskatta basal kroppskännedom.

Ingrid och Kristina rekommenderar att man kompletterar behandlingen med lättare motion som promenader, stavgång eller liknande.

Forskar om basal kroppskännedom

Aris Seferiadis är sjukgymnast inom psykiatrin, Södra Älvsborgs Sjukhus, SÄS.
– Jag har väldigt positiva erfarenheter av metoden. En hel del kroppsliga besvär som man inte förstår kan få en förklaring tack vare basal kroppskännedom, menar han.

Aris Seferiadis forskar om basal kroppskännedom som rehabiliteringsmetod. I en jämförande studie vill han ta reda på vilka patienter med pisksnärtskada (s.k. whiplash) som blir bäst hjälpta med traditionell sjukgymnastik respektive basal kroppskännedom.

Forskningsintresset beror på hans erfarenheter som sjukgymnast – vissa patienter kunde han inte hjälpa. Nu förstår han varför.
– Man kan inte stirra sig blind på en enda kroppsdel utan man måste se till helheten, menar Aris Seferiadis som sett patienter med kronisk smärta bli försämrade av vanlig sjukgymnastik.

Hälsorelaterad rörelsekvalitet

Många som söker för kroniska smärtor har också olika psykiska besvär. Aris Seferiadis pratar om hälsorelaterad rörelsekvalitet, det vill säga att ditt hälsoläge styr också din kroppshållning och dina rörelser.

Felaktig kroppshållning kan också uppstå efter till exempel en trafikolycka. Då får de muskler som ska användas för rörelser plötsligt ta över arbetsuppgiften att hålla kroppen rak och upprätt. Dessa muskler är dock inte gjorda för statiskt arbete med följd att spänningar och värk uppstår.

Det gäller att hitta tillbaka till en naturlig kroppshållning, lära sig att stå, gå, ligga och sitta på rätt sätt för att skona kroppen. Aris Seferiadis menar att man måste lära sig att bo i sin kropp utan att muskelspänningar uppstår.

Behövs personliga erfarenheter

Behandlingsresultaten beror delvis på sjukgymnastens kunskaper och egna erfarenheter av basal kroppskännedom. Bra gruppdynamik skapar också bra förutsättningar.
– Det är viktigt att få en trygghet i gruppen för då är det lättare prata om det som händer och ta in erfarenheter från de andra medlemmarna.
– Den mentala närvaron är viktig, att lära sig vara fokuserad på sin kropp, att inte vara någon annanstans i tankarna, anser Aris Seferiadis.

Smärträdsla försämrar behandlingen

Patientens typ av skada, förutsättningar och personlig läggning har betydelse. Rädsla kan leda till muskelspänningar och undvikande av aktiviteter och rörelser. Då försvåras läkningsprocessen.

– De som inte är rädda för smärta är mer benägna att bara leva på och kan sedan tillfriskna. Men är man smärträdd så ändrar man omedvetet sin kroppshållning och rörelser.

– Om man har ont i nacken kanske man låter bli att röra på den. Men alla knep för att undvika rörelser gör att man kommer längre och längre bort från ett tillfrisknande. Men att bita ihop och köra på och inte alls lyssna på kroppen försvårar också läkningen. Det behövs en balans, säger Aris Seferiadis.

FOTNOT: Smärtenheten vid Mölndals sjukhus är numera nedlagd.

Senast uppdaterad:
2015-04-15
Skribent:

Jan Kallenberg, 1177 Vårdguiden Västra Götalandsregionen.

Illustratör:

Yvonne Heijl