När barn ska opereras i magen

Skriv ut (ca 3 sidor)

Man kan ha många funderingar och frågor inför att ett barn ska opereras. Det kan gälla till exempel förberedelser, om man får vara med som förälder, om det finns några risker med sövningen eller komplikationer efteråt. Man har rätt att få all information man behöver av vårdpersonalen, men denna text kan vara en hjälp på vägen.

Skriv ut

Barnet kan också ha funderingar och känna oro inför operationen. Det är då bra om man kan förbereda barnet på vad som ska hända. Beroende på hur gammal barnet är kan man göra det på olika sätt, till exempel genom att:

  • leka att gosedjur ska till doktorn eller att de ska opereras
  • titta på filmer som förklarar vad som ska hända
  • kort och enkelt berätta om vad som ska hända, gärna med tecknade bilder på kroppen
  • besöka avdelningen innan barnet skrivs in, om det är möjligt.

När barnet kommer till avdelningen

När barnet kommer till avdelningen

När barnet har skrivits in på avdelningen får man oftast vara i ett eget rum tillsammans. Barnet ska helst inte ha en infektion i kroppen vid operationen. Därför brukar en sjuksköterska mäta temperaturen och barnet får lämna blodprov och urinprov.

Tillsammans med barnet får man prata med en läkare om barnets symtom. Därefter gör läkaren en kroppsundersökning av barnet. Utifrån vad undersökningen och provsvaren visar, får barnet eventuellt göra fler undersökningar. Det kan till exempel vara en röntgenundersökning eller en ultraljudsundersökning.

Ibland kan läkaren inte säkert avgöra om barnet ska opereras eller inte. Då är det vanligt att barnet får vara kvar på sjukhuset något dygn för observation. Man får vara kvar hos barnet hela tiden.

Fäll ihop

Förberedelser

Förberedelser

Fasta

Fasta innebär att man inte får äta eller dricka. Barnet behöver fasta inför operationen så att hen inte kräks upp det som finns i magsäcken i samband med sövningen. Maginnehållet kan annars hamna i luftrören eller lungorna. Barnet ska helst ha fastat i minst fyra till åtta timmar innan sövningen, beroende på hur gammal hen är. Det går bra att dricka vatten fram till operationen.

Tvätta sig

Inför operationen behöver barnet duscha och tvätta sig med en särskild tvål som man får på avdelningen. Därefter får hen ta på sig rena sjukhuskläder. Risken för att operationssåret infekteras minskar när att man tvättar sig och har rena kläder.

Lugnande läkemedel

Barn får ibland lugnande läkemedel inför sövning och operation, det kallas för premedicinering.

Bedövning inför stick

Barnet kan få en bedövningskräm på huden, så kallad Emla, innan läkaren eller sjuksköterskan ska sticka i ett blodkärl för att sätta fast en venkateter inför narkosen. Bedövningskrämen gör att sticket inte känns lika mycket. Krämen behöver smörjas på ungefär en timme innan sticket och är en form av lokalbedövning.

Fäll ihop

Narkos

Narkos

Narkos innebär att man blir sövd med hjälp av läkemedel. Barnet får narkosmedlet via venkatetern som sätts i armvecket eller på handen. Barnet kan också få andas in narkosmedlet. En kombination av dessa två sätt är vanlig. Om det är ett litet barn som ska sövas kan sövningen ibland börja med att barnet andas in narkosmedel genom en mask. Då kan barnet få venkatetern när hen har somnat. Därefter kan narkosläkaren välja att helt och hållet använda narkosmedel för inandning, eller kombinera med medel som ges genom venkatetern. Barnet sover och känner ingenting under operationen.

När operationen är färdig avbryts narkosen genom att läkaren eller narkossköterskan slutar ge narkosmedel. Barnet vaknar redan efter några minuter.

Föräldrar och närstående får vara med till dess att barnet har somnat. Under tiden barnet opereras får de vänta i väntrummet.

Finns det någon risk med sövning av barn?

Man kan vara orolig inför att barnet ska sövas. Men det är säkert även för mycket små barn att bli sövda i narkos.

Fäll ihop

Efter operationen

Efter operationen

Efter operationen väcks barnet på en barnuppvakningsavdelning. Föräldrar och närstående kan vara med när barnet vaknar.

En del barn känner sig illamående efter narkosen och har ont efter själva operationen. Då kan sjuksköterskan på avdelningen snabbt ge läkemedel som lindrar. Barn ska inte behöva ha ont. När barnet är tillbaka på vårdavdelningen försöker personalen med jämna mellanrum bedöma hur ont barnet har, med hjälp av att barnet ofta själv får visa på en speciell smärtskala.

Första dygnet eller dygnen får barnet ibland smärtstillande läkemedel som innehåller morfin direkt i blodet via venkatetern. Det finns ingen risk att barnet blir beroende av läkemedlet. Även andra typer av smärtlindring kan behövas.

Efter en operation i magen får barnet ibland vänta med att äta och dricka några dagar för att tarmarna ska få vila sig. Barnet får då vätske- och näringstillförsel via dropp direkt i blodet.

Finns det någon risk med operationen?

Risken för komplikationer vid en operation i magen är liten. Men det kan ibland uppstå en blödning under eller efter operationen, eller en infektion i såret eller i magen en tid efteråt. Blödningen märks inom första dygnet efter operationen genom att huden eller magen blir svullen och barnet får mycket ont. Ofta kan blödningen stoppas med läkemedel eller genom att en läkare eller sjuksköterska trycker på huden , men ibland måste barnet opereras igen, även om det är ovanligt.

Om det blir en infektion brukar det märkas efter några dagar. Barnet får då feber och har ofta ont. Operationssåret kan bli rött, svullet och varigt. Barnet kan då behöva behandling med antibiotika.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-04-29
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Niclas Högberg, läkare, specialist barnkirurgi, Barnkirurgiska kliniken, Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala