Behandling med hjälp av häst och ridning

Patienter beskriver att en häst lyssnar på ens bekymmer och dömer inte. Man får vara den man är för hästen – en viktig faktor i ett terapeutiskt arbete.

Att använda sig av flera hundra kilo häst för ömtåliga personer med smärta, stress och ångest är kanske inte det första man tänker på som behandlingsmetod.
Men så kallad hästunderstödd terapi visar att samspelet människa och djur kan påverka både kropp och själ.

Samlingsbegreppet hästunderstödd terapi är när hästen och ridningen är en del i behandlingen men att målet med behandlingen är något annat än att lära sig rida och hantera hästar.

Att använda hästar och ridning görs såväl inom socialt- och pedagogiskt arbete. Inom vården har behandlingsmetoden framför utnyttjats inom habilitering, neurologi och psykiatri.

Fortfarande krävs mer forskning för dra stora slutsatser men flera studier visar på positiva resultat. Rehabilitering och återhämtning från till exempel depression, ångest och stress gynnas av samvaro med djur, liksom av vistelse i natur och utemiljöer. Man har kunnat mäta sänkningar av puls, blodtryck och stresshormoner hos deltagare.

I studier där ridning har ingått som behandling, är förbättrad kroppskännedom, balans, ökad förmåga till muskelavspänning, smärtlindring, sänkt ångest, ökad självkännedom och förbättrad självkänsla exempel på dokumenterade effekter.

Mångsidig träning

Hästen utgör ett rörligt underlag som skapar goda förutsättningar för balans-, koordinations- och muskelträning. Ridning kan därför passa patienter med till exempel neurologiska sjukdomar, muskelproblem och psykiska funktionsnedsättningar. Resultat visar också att ridning kan minska smärtan och öka rörligheten hos personer med ryggproblem.

Samvaron med hästen ger också möjligheter till träning av sociala och psykologiska färdigheter. Detta på grund av att det krävs uppmärksamhet och närvaro för att samarbeta med hästar på ett säkert sätt. Skötsel och hantering av hästar ställer dessutom speciella krav på planering, ledarskap, ansvarstagande och lyhördhet.

Hästen är en accepterande vän

Man har i en studie sett att patienter med psykiatriska diagnoser som schizofreni och personlighetsstörningar, beskrivit att de funnit en icke-dömande vän i hästen. Den terapeutiska ridningen gav antidepressiva effekter, bättre sömn, ökad självtillit och självkänsla. Man började också delta mer aktivt i sociala sammanhang.

Pilotprojekt i Västra Götalandsregionen

Hästunderstödd terapi är ännu i sin linda. I Västra Götalandsregionen gjorde man ett pilotprojekt under hösten 2011. Primärvårdsrehab och Samordningsförbundet (båda enheterna tillhör Göteborg centrum), stod bakom projektet. Åtta personer deltog i det tolv veckor långa behandlingsprogrammet.

Grunden var sjukgymnastisk behandling i form av så kallad basal kroppskännedom. Metoden kombinerar västerländskt och österländskt tänkande och syftar till att träna både kropp och medvetande, samt att stärka förmågan till mental närvaro. Den har visat sig effektiv bland annat vid långvarig smärta. För att utföra basal kroppskännedom använde man sig den här gången av ett nytt verktyg – hästen.

Målgruppen var personer med psykisk ohälsa, stressrelaterade besvär och/eller långvarig smärta. Projektet leddes av sjukgymnasterna Petra Gunnarsson och Anna van Mansvelt, båda med vidareutbildning inom basal kroppskännedom och hästunderstödd terapi

Lärde sig känna igen olika känslor

Behandlingsupplägget bestod, förutom av kroppsmedvetandeträningen till häst, även av moment som hästhantering, övningar inom kommunikation och ledarskap och att i gemensamma samtal ge och ta emot erfarenheter från varandra.

Även här visade resultaten på förbättringar på flera nivåer. Flera deltagare påpekade att de börjat lära känna hur olika känslor kan uppfattas som fysiska upplevelser, till exempel att en oroskänsla kan försvinna när man arbetar med kroppen.

Att känna hästens rörelser under sig, att vara här och nu, underlättade för att man kunde släppa negativa tankar. Även tvångstankar försvann under ridpassen.

Ridning kräver kroppsmedvetenhet

Deltagare upplevde att de kunde slappna av på hästryggen samtidigt som musklerna arbetade och smärta kunde minska. Många övningar som man normalt gör på en stol kändes mer naturliga och normala på en häst. Det var lättare att hitta balansen på ett rörligt underlag och på hästen blev det självklart att man måste vara medveten om sin egen kropp.

Att komma ut i naturen, byta miljö och umgås med djur ansågs vara värdefullt. Känslan av att vara nära och ta hand om ett stort varmt djur som var tryggt och lugnt, gjorde det lättare att kunna slappna av och hitta lugnet i sig själv. Deltagarna beskrev en känsla av att hästarna lyssnade på dem. Ett djur dömer inte eller ställer krav på att man ska vara på ett speciellt sätt. Man fick vara den man är för hästen.

Bättre balans i tillvaron

Resultaten fortsatte även utanför ridanläggningen. Flera deltagare beskrev sin förändring med ord som harmoni och balans. De fick möjlighet att förstå sina egna stressmekanismer. De kunde lyssna på sin egen kropp för att känna vad de klarade och inte klarade. På så sätt kunde de sänka sitt livstempo och våga tacka nej till saker.

Att behandlingen utfördes i grupp skapade en stark gemenskap. Här kunde man få känna sig "normal" och slippa känslan av utanförskap. Man kände igen sig i varandras problem och det fanns en stor acceptans i gruppen. Varje träff avslutades med fika och reflekterande samtal kring träningen.

Certifiering till ridterapeut

För att få certifiering till ridterapeut behövs bland annat utbildning inom hälso- och sjukvård. Ofta är det sjukgymnaster som använder sig av hästunderstödd terapi, HUT. Utöver yrkeskompetens krävs även en dokumenterad fördjupad kunskap om hästar, ridning och säkerhet samt utbildning i att använda hästen terapeutiskt.

Det är Intresseföreningen för ridterapi, IRT, som certifierar ridterapeuter.

I Sverige finns det idag utbildning kring hur djur och hästar kan användas i vård och socialt arbete vid Malmö högskola och Linnéuniversitetet.

Fotnot: Ridterapiverksamheten är för tillfället nedlagd.

Senast uppdaterad:
2015-09-18
Skribent:

Jan Kallenberg, Vårdredaktionen, Västra Götalandsregionen.

Manusunderlag:

C-uppsats: Basal kroppskännedomsträning med häst, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Fysioterapi. Göteborgs Universitet 2011. Emma Nordkvist och Hanna Sundell.

C-uppsats: Evidens för ridning inom sjukgymnastik, Institutionen för hälsovetenskap, sjukgymnastprogrammet, Luleå tekniska universitet 2010. Jennie Häggkvist och Patricia Pettersson.

Intresseföreningen för ridterapi webbplats: www.irt.just.nu

Granskare:

Petra Gunnarsson och Anna van Mansvelt, båda legitimerade sjukgymnaster med vidareutbildning inom basal kroppskännedom och hästunderstödd terapi.