Läkemedelsberoende

Att vara läkemedelsberoende är inte detsamma som att vara beroende av ett läkemedel för att lindra en sjukdom- till exempel om du dagligen behöver ta insulin för att du har diabetes. Ett läkemedelsberoende innebär att du känner ett sug efter själva läkemedlet och får abstinens utan det. Abstinens är kroppens sätt att reagera med obehagliga symptom när den inte längre får det medel som kroppen är vad vid. 

Vem som helst kan bli beroende men det varierar från person till person hur lätt ett beroende utvecklas. Om du sedan tidigare är beroende av exempelvis alkohol eller om du har en beroendesjukdom i dina arvsanlag så är risken större för att du utvecklar ett beroende.

För att minska risken för att du ska utveckla ett läkemedelsberoende är det viktigt att du alltid följer den ordination du har fått som informerar dig om hur mycket och hur ofta du ska ta läkemedlet. Ändra inte dosen på eget initiativ. 

Olika läkemedel ger olika symtom på läkemedelsberoende. Hur lång tid det tar innan du blir beroende beror också på vilket läkemedel du tar. Ofta är det först när du försöker sluta som du upptäcker beroendet eller vad du haft för oönskade effekter av läkemedlet.

Sover du illa trots sömnmedel? Har du ont trots smärtstillande? Är du orolig eller har ångest trots att du äter lugnande läkemedel? Måste du öka dosen för att få effekt av läkemedlet? Behöver du din medicin för att få en kick eller ett lugn? Eller funderar du mycket över hur du ska kunna få nya recept?  Då kan du ha utvecklat ett läkemedelsberoende eller fått oönskade effekter av läkemedlet.

Har du frågor om användandet av ditt läkemedel? Eller misstänker du att du är beroende av ett läkemedel och behöver hjälp med det? Då kan du kontakta en läkare på den mottagning där du har fått läkemedlet utskrivet.

Här kan du hitta vård i Västmanland.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. 

Det säkraste sättet att sluta med beroendeframkallande läkemedel är att du först pratar med din läkare eller sjuksköterska. Tillsammans kan ni ta fram en plan på hur du kan trappa ned och sluta med läkemedlet. Du kanske också kommer att behöva ett stöd hälso- och sjukvården för att klara av det.

I vissa fall kan planen vara att du slutar omedelbart med ditt läkemedel. I andra fall kan du behöva minska din användning gradvis. Det gör att abstinensen blir mindre. Ju längre tid du har använt ett läkemedel och ju högre dos du har tagit desto större är risken för att du får abstinens och besvärliga utsättningssymtom när du slutar använda ett läkemedel.  

Symtom i samband med utsättning kan visa sig på flera olika sätt beroende på läkemedlets verkan och hur du som person påverkas av det. Abstinensen pågår ibland i veckor och ibland i månader. Men det är vanligare att abstinensen varar en kortare tid.  

På kort sikt kan det kännas svårt att sluta använda beroendeframkallande läkemedel. Men på lång sikt lönar det sig alltid.

Många personer som slutar med en längre tids användning av starka läkemedel mot värk upptäcker ofta att de inte får mer ont. Det kan bero på att läkemedlet faktiskt gett en omvänd effekt. Du kan alltså ha fått mer ont av smärtstillande läkemedel. På liknande sätt kan du också känna en ökad oro eller ångest när du tar lugnande läkemedel. Du kan också sova dåligt även fast du tar sömnmedel. Det beror på att din kropp har vant sig vid läkemedlet och därför ger det inte längre någon effekt.

De flesta som slutar märker också att de orkar mer och har mer energi i livet i stort. En vanlig upplevelse är också att det är positivt att bli av med biverkningar från läkemedlen.

Du kan läsa mer om biverkningar av ditt läkemedel på Fass

Smärtstillande läkemedel - Morfin och morfinliknande läkemedel

Det finns två grupper av smärtstillande läkemedel - narkotiska och icke-narkotiska. De narkotiska preparaten kan orsaka ett läkemedelsberoende. Det är vanligt att läkemedel innehåller en blandning av de två grupperna narkotiska och icke-narkotiska ämnen.

Vanliga beroendeframkallande smärtstillande läkemedel är:

• Citodon
• Treo Comp
• Tramadol
• Morfin
• Oxikodon, Oxycontin
• Norspan
• Fentanyl
• Buprenorfin
• Temgesic

Om du använder smärtstillande läkemedel är det här vanliga abstinensbesvär eller oönskade symtom:

• svettning
• illamående
• diarré
• muskelkramper
• oro
• rastlöshet
• ångest
• ökad smärta
• förstoppning
• hormonpåverkan
• trötthet
• olust
• energibrist

Sömnmedel - Bensodiazepinliknande läkemedel

Det här är några vanliga läkemedel för sömn:

• Zopiklon
• Imovane
• Zolpidem
• Stilnoct

Om du använder dig av läkemedel för sömn så är det här vanliga abstinensbesvär eller oönskade symtom:

• ångest
• sömnbesvär
• minnesstörningar
• dagtrötthet
• balansstörningar
• yrsel

Lugnande läkemedel och sömnmedel - Bensodiazepiner

Lugnande läkemedel och sömnmedel minskar hjärnans aktivitet. Det ger minskad oro och gör att man känner sig avslappnad. De här medlen är mycket beroendeframkallande och utvecklar snabbt abstinens.

Det här är vanliga läkemedel som är lugnande och samtidigt är ett sömnmedel:

• Sobril, Oxascand
• Xanor
• Alprazolam
• Stesolid, Diazepam

Om du använder lugnande läkemedel som samtidigt är ett sömnmedel så är det här vanliga abstinensbesvär eller oönskade symtom:

• kramper
• depression
• ångest
• yrsel
• synrubbningar
• sömnbesvär
• dagtrötthet
• balansstörningar

Övriga beroendeframkallande läkemedel:

• Lyrica
• Pregabalin

Om du använder dessa läkemedel så är det här vanliga abstinensbesvär eller oönskade symtom:

• sjukdomskänsla som vid influensa
• huvudvärk
• svettningar
• yrsel
• sömnlöshet
• ångest
• illamående

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Du kan få en fast vårdkontakt

Har du kontakt med många olika personer inom vården kan du få en fast vårdkontakt. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.