MAGSÄCK OCH MATSTRUPE

Gastroesofageal refluxsjukdom hos barn

När maginnehåll stöts upp från magsäcken till matstrupen kallas det för gastroesofageal reflux. Gastroesofageal refluxsjukdom är när barnet har reflux så pass ofta så att det påverkar hur barnet mår eller att det blir skador i matstrupen.

Den här texten är för barn upp till cirka 15 år. Läs om halsbränna hos äldre barn och vuxna i texten Halsbränna – magsaftsreflux. Gastroesofageal reflux kallas också för magsaftsreflux.

Vad är gastroesofageal refluxsjukdom?

Barn upp till ett år kräks ofta efter att ha ätit. Det beror på att den övre magmunnen inte är färdigutvecklad när barnet föds. Maginnehållet kan då åka tillbaka upp till matstrupen och munnen efter en måltid, så kallad gastroesofageal reflux. Det är nästan alltid normalt och sällan allvarligt.

Gastroesofageal refluxsjukdom är när barnet mår dåligt av refluxen eller om slemhinnan i matstrupen skadas.

Gastroesofageal refluxsjukdom är vanligare hos barn som har en medfödd hjärnskada eller som har opererats för en medfödd missbildning av matstrupen. Det är också vanligare hos barn som har en utvecklingsstörning, till exempel Downs syndrom.

Matstrupen kan skadas

Maginnehållet innehåller magsaft. Den består bland annat av saltsyra som är frätande och mycket sur. Slemhinnan i matstrupen kan skadas av den sura magsaften, men det är sällsynt hos barn.

Går oftast över

Kräkningarna minskar under barnets två första år. Det beror bland annat på att barnet börjar äta mer fast mat och på att den övre magmunnen utvecklas. Ofta försvinner kräkningarna redan när barnet är ungefär ett år.

Kräkningar kan bero på annat

Det finns också andra orsaker till att barn kräks. Orsakerna kan skilja sig åt beroende på barnets ålder:

Symtom

Vid gastroesofageal refluxsjukdom har barnet har sura uppstötningar och halsbränna.

Halsbrännan känns som en brännande känsla bakom bröstbenet eller upp mot halsen. Därför kan uttrycket bröstbränna ibland vara ett bättre ord för att beskriva känslan. Barnet kan också ha ont i mitten av magens översta del.

Det kan vara svårt att märka om ett barn har gastroesofageal refluxsjukdom om barnet inte kan prata. Ett symtom hos barn under ett år är att barnet kräks ofta. Kräkningarna kan ibland innehålla blod. Barnet kan också ha svårt att svälja och verka ha ont när hen sväljer.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en barnläkarmottagning om du tror att barnet har gastroesofageal refluxsjukdom. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om barnet har ett eller flera av följande symtom:

  • Barnet har blodiga kräkningar.
  • Barnet har svart och löst bajs eller bajs som innehåller färskt blod, mer än bara enstaka strimmor.

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Du får berätta om barnets symtom när du kommer till läkaren. Äldre barn kan berätta själva. Läkaren undersöker sedan barnet och barnet kan också få lämna blodprov och urinprov.

Undvika att äta komjölksprotein

Ibland kan barn kräkas av allergi mot komjölksprotein. En del i utredningen kan därför vara att undersöka om barnet mår bättre av att inte äta produkter som innehåller komjölksprotein.

Allergi mot komjölksprotein är vanligast hos barn som är yngre än ett år.

Läs mer om komjölksallergi och vad barnet ska undvika att äta här.

Undersökning med röntgen

Barnets magsäck och tarmar kan behöva röntgas. Det är för att undersöka om det finns något i tarmarna som hindrar maginnehållet att transporteras framåt.

Gastroskopi kan behövas

Läkaren kan även vilja undersöka hur barnets matstrupe och magsäck ser ut. Det görs med ett så kallat gastroskop. Barnet sövs under tiden som undersökningen görs.

Andra undersökningar kan behövas

Celiaki kan ibland ge symtom som kräkningar och sura uppstötningar hos barn över ett år. Barnet kan därför behöva utredas för celiaki, om hen har haft besvär länge.

Celiaki kallas också för glutenintolerans.

Vad kan jag göra själv?

Du kan göra en del själv för att lindra barnets besvär. Du kan göra olika saker beroende på barnets ålder.

Små men täta måltider

Att ge barn under ett år mindre måltider men oftare kan göra att barnet inte kräks lika mycket.

Ge tjockflytande mat

Du kan ge barnet gröt om hen kräks av välling. Gröten är tjockare än välling och kommer inte så lätt upp i matstrupen.

Håll barnet upprätt efter matning

Låt barnet sitta upp efter att ha ätit. Då kommer maginnehållet inte upp lika lätt.

Höj huvudändan på sängen

Är barnet över sex år kan du höja huvudändan på barnets säng cirka 15 centimeter, om barnet har besvär under natten.

Äldre barn kan undvika att äta sent

För barn över sex år kan det vara bra att inte att äta för sena måltider. Det kan också vara bra att inte äta mycket innan träning eller annan fysisk aktivitet.

Kolsyrade drycker kan göra att barnet får mer sura uppstötningar. Det kan därför vara bra att undvika att dricka sådana.

Undvik att barnet får förstoppning

En förstoppning kan öka trycket i magen, och göra så att barnet lättare får upp maginnehållet i matstrupen. Du kan göra olika saker för att undvika att barnet får förstoppning. Vad du kan göra beror på barnets ålder. Läs mer i texten Förstoppning hos barn.

Behandling

Läkemedel kan ibland lindra barnets besvär. Om barnet behandlas med läkemedel beror på barnets ålder, hur hen mår och hur hen påverkas av kräkningarna eller uppstötningarna.

Barnet får då läkemedel som minskar mängden saltsyra i magen.

Sår i matstrupen behandlas alltid

Barn som har fått skador i matstrupens slemhinna behandlas alltid med läkemedel.

Operation

Den övre magmunnens stängningsfunktion kan förbättras med en operation. En sådan operation görs om barnet har mycket stora besvär och inte har blivit bättre av läkemedel.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig beror på barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att det får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan