Vitiligo

Vitiligo börjar med en eller flera centimeterstora vita eller ljusa fläckar, som ofta är runda eller ovala. Fläckarna är ofta väl avgränsade mot huden runt omkring. Fläckarna syns mer på mörk hud och när huden blir solbränd.

Efter hand kan det komma fler fläckar, både i samma område och på andra ställen på kroppen. Fläckarna kan växa i storlek så att det bildas större områden utan pigment. Ibland blir även hårstråna avfärgade. Det kan synas som ljusare fläckar i skäggväxten eller håret.

Vitiligo kan komma var som helst på kroppen, men vanliga ställen är i ansiktet, på händerna och i armhålorna och underlivet.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har vitiligo. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Fläckarna kan bli röda i solen och det kan ge obehag ungefär som när du bränner dig i solen. Risken för malignt melanom ökar inte eftersom melanom kommer från de pigmentbildande cellerna, och dessa saknas i områden med vitiligo.

Så här kan du göra för att skydda huden från sol:

• Använd solskydd med hög solskyddsfaktor.
• Använd täckande kläder.
• Undvik att vara i solen mitt på dagen då solen är som starkast.

Läkaren på vårdcentralen kan ibland se att det är vitiligo bara genom att titta på huden.

Ibland kan det vara svårt att skilja vitiligo från andra hudsjukdomar, till exempel svampinfektion. Då kan det behövas ett hudprov för att ta reda på vad det är. Ibland tar läkaren på vårdcentralen hudprovet, men annars får du en remiss till en hudläkare.

Du kan också få remiss till hudläkare om läkaren på vårdcentralen är osäker på diagnosen, eller om du har vitiligo som snabbt försämras.

På en hudklinik använder ibland läkaren en speciell UV-lampa för att se hur mycket fläckarna har brett ut sig.

Det finns olika sätt att behandla vitiligo, men behandling ger endast en liten eller måttlig effekt. Alla typer av behandlingar fungerar bäst när fläckarna är nya. Vissa områden är svåra att behandla, till exempel händerna.

Behandling av vitiligo tar ofta flera månader eller längre tid. Behandlingen behöver ofta upprepas om fläckarna kommer tillbaka eller om du får nya.

Kortison

En vanlig behandling är att smörja fläckarna med kräm eller salva som innehåller starkt kortison.

Kortison är läkemedel som motverkar inflammation. Kortison har en del biverkningar, som att huden kan bli mer tunn och skör och det kan bildas små blodkärl i huden där du smörjer.

Läs mer om denna typ av läkemedel i kapitlet Kortison i texten Läkemedel vid eksem. 

Läkemedel som påverkar immunförsvaret

En annan typ av läkemedel som kan användas är de som innehåller de verksamma ämnena takrolimus eller pimekrolimus. De är så kallade immunmodulerande läkemedel som påverkar immunförsvaret så att inflammation motverkas. De innehåller inte kortison. 

Takrolimus finns som salva och pimekrolimus finns som kräm. Salva är mer fet än kräm.

Ibland kan vitiligo behandlas med tabletter som påverkar immunförsvaret.

Ljusterapi

Ibland behandlas vitiligo med ljusterapi, men det är inte så vanligt. Effekten av ljusterapi är olika från person till person och är ofta övergående. Effekten kan också vara olika på olika kroppsdelar. Ljusbehandling kan göra att ljusa områden får tillbaka sitt pigment och blir mörkare. Men oftast blir huden runt omkring också mörkare och då syns fläckarna ändå. Huden kan få prickig pigmentering.

Vitiligo är en så kallad autoimmun sjukdom. Vid en autoimmun sjukdom angriper immunsystemet kroppens egna celler. En del som har vitiligo har också någon annan autoimmun sjukdom. Det kan till exempel vara diabetes, SLE eller sjukdomar i sköldkörteln.

I huden finns pigmentceller, så kallade melanocyter. Dessa celler ger huden dess färg. De vita fläckar som uppkommer vid vitiligo beror på att pigmentcellerna där har blivit förstörda.

Vitiligo brukar inte gå över och den finns i två varianter. Vid den ena kommer fläckar på enstaka ställen på kroppen. Vid den andra saknas pigment i många områden, oftast på ungefär samma ställen på båda sidorna av kroppen. Fläckarna sprider sig periodvis under en längre tid, upp till flera år. Därefter kan sjukdomen lugna ner sig och vara oförändrad under många år. Hos en del kan den sedan försämras igen. Ofta sker en försämring vid stress eller någon annan påfrestningpå kroppen som exempelvis en infektion.

Vanligtvis börjar sjukdomen i tjugoårsåldern, men den kan komma i alla åldrar. Sjukdomen är till viss del ärftlig.

Det kan underlätta om du själv accepterar att du har sjukdomen. Då kan det bli lättare att bemöta andras blickar och frågor. Du kan säga till folk att de får fråga om du vill det, eller själv berätta att det är ofarligt.

Det är bra att berätta för din familj och dina vänner om sjukdomen för att få stöd om du behöver det.

Det kan också vara bra att prata med andra som har vitiligo. Det finns en patientförening, Svenska Vitiligoförbundet. På deras webbplats kan du få information och kontakt med andra som har vitiligo.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.