Region Västmanland ställer in alla planerade operationer vid sjukhusen i Västerås och Köping. Personal på sjukhusen informerar berörda patienter om återbud via telefon.

Har du frågor kring din planerade operation? Kontakta då din mottagning eller klinik. Du hittar kontaktinformationen på din kallelse.  

Se frågor och svar om inställda operationer i Västmanland

BILDUNDERSÖKNINGAR OCH RÖNTGEN

Kranskärlsröntgen

Hjärtats kranskärl förser hjärtmuskeln med blod, och en kranskärlsröntgen görs för att undersöka om det finns förträngningar eller stopp i kranskärlen. Du kan få genomgå undersökningen om du har kärlkramp, hjärtinfarkt eller om det finns misstanke om andra hjärtbesvär.

Läkaren för in en tunn plastslang i ett blodkärl i handleden eller i ljumsken. Slangen förs sedan via blodkärl till hjärtats kranskärl. När kontrastvätska sprutas in syns eventuella förträngningar i kärlen med hjälp av röntgenbilder.

Förberedelser

Före kranskärlsröntgen får du vanligtvis genomgå en EKG-undersökning som läser av hjärtats rytm och kan visa om du har haft en hjärtinfarkt tidigare. Om du har instabil kärlkramp kan även andra förändringar avläsas som det kan vara bra för läkaren att känna till.

Innan undersökningen får du lämna blodprover för att kontrollera blodvärde, saltbalans och njurfunktion. Du får även en liten venkateter insatt i ena armen. Den används för att kunna ge läkemedel eller dropp om det behövs. Du kommer att vara vaken och om du vill kan du få en lugnande tablett eller spruta före undersökningen.

Särskilt blodprov kan behövas ibland

Om du behandlas med blodförtunnande läkemedel som till exempel Waran tas ett blodprov för att se hur blodförtunningen fungerar. Kranskärlsröntgen kan behöva flyttas fram några dagar för att risken för blödningar ska minska om värdena är för högt. Du som tar Waran kan behöva sluta med det ett par dagar före undersökningen för att få ner värdena.

Särskilda förberedelser krävs också om du har försämrad njurfunktion, diabetes eller är allergisk mot kontrastmedel. Du får i så fall information om det av läkaren.

Om du använder läkemedel med metformin

Du som har diabetes och tar läkemedel som innehåller ämnet metformin kan behöva göra uppehåll med det i samband med undersökningen. Det gäller framför allt om dina njurar inte fungerar som de ska. Då kan det finnas en liten risk att kroppens balans av mjölksyra förändras så att du får mjölksyraförgiftning, så kallad laktatacidos.

Diabetesläkemedel som innehåller metformin är till exempel Glucophage och Metformin.

Rådgör med läkaren om när du kan börja ta läkemedlet igen och om blodsockret behöver kontrolleras extra noga. Vanligtvis får du lämna ett blodprov och sedan börja ta läkemedlet igen efter två dygn.

Så går undersökningen till

Undersökningen brukar ta 30-60 minuter och du då på rygg på ett röntgenbord. En röntgensjuksköterska tvättar huden där läkaren ska sätta in den plastslang som behövs för undersökningen. Sjuksköterskan täcker också kroppen med sterila dukar. Du är vaken under hela undersökningen och kan ställa frågor samt själv se delar av undersökningen på en bildskärm. Vårdpersonalen följer EKG och blodtryck under hela undersökningen.

Två metoder

Läkaren genomför undersökningen genom att föra in plastslangen i ett blodkärl. Oftast görs det via handleden, men om du till exempel har svag puls eller alltför smalt kärl görs det via ljumsken.

Vilken metod som ska användas diskuterar du tillsammans med läkaren, som sedan avgör vilken som passar bäst.

Undersökningen steg för steg

Först får du lokalbedövning i handleden eller ljumsken. Med en annan nål för sedan läkaren in en kort plastslang och därefter en längre tunn plastslang. Den kallas kateter och är cirka två millimeter i diameter. Katetern styrs från handleden eller ljumsken och förs via blodkärl fram till hjärtats kranskärl.

När kateterns spets ligger i mynningen av kranskärlet sprutar läkaren in kontrastmedel, som behövs för att kranskärlen ska synas på röntgenbilderna. Kranskärlen filmas från flera olika vinklar med en röntgenkamera som är placerad ovanför bröstet. Därför sprutas nytt kontrastmedel in flera gånger. Bilderna visas på en bildskärm.

Om du tidigare har genomgått en kranskärlsoperation och blir kranskärlsröntgad en gång till filmas både de ursprungliga kärlen och de inopererade kärlen.

Hjärtats pumpförmåga

Ibland avslutas undersökningen med att läkaren gör en bedömning av hjärtats pumpförmåga. En kateter som har flera små hål i spetsen förs ner i vänster hjärtkammare. Därefter sprutas kontrastmedel in. Undersökningen filmas och läkaren kan bedöma hur vänster hjärtkammare pumpar, om något område rör sig sämre eller om det finns något läckage mellan hjärtklaffarna.

Tryckförband efter undersökningen

Undersökningen avslutas med att plastslangen i blodkärlet tas bort och du får ett tryckförband för att det inte ska börja blöda. Trycket är ganska hårt i början och minskas därefter stegvis.

Du kan gå upp direkt efteråt om undersökningen har gjorts genom handleden och tryckförbandet tas bort efter cirka två timmar.

Efter en undersökning via ljumsken måste du ligga till sängs några timmar. För att snabbare försluta hålet i ljumskpulsådern använder en del sjukhus andra metoder än tryckförband som till exempel stygn, metallclips eller liknande.

Det gör inte ont

I samband med att du får bedövningen och när plastslangen förs in kan du känna att det sticker till och trycker i handleden eller ljumsken. Det gör inte ont när katetern ligger inne i blodkärlet.

Du kan få hjärtklappning när katetern förs ner i hjärtats vänstra kammare om läkaren även undersöker hjärtats pumpförmåga, men det går snabbt över. När kontrastvätskan sprutas in känner du ofta en våg av värme som sprids genom kroppen.

Olika behandlingar

Efter undersökningen granskar läkaren filmen för att se om det finns förträngningar eller stopp i kranskärlen. I så fall finns det flera olika behandlingar.

Vilken behandling som är lämpligast beror på resultatet av kranskärlsröntgen och andra undersökningar, samt tidigare sjukdomar och nuvarande besvär. Alternativa behandlingar som kan bli aktuella är följande:

Ballongvidgning samtidigt som röntgen

En ballongvidgning kan genomföras i direkt anslutning till en kranskärlsröntgen om läkaren bedömer att det är lämpligt. En förutsättning är att det finns tillgång till metoden på det sjukhus där du undersöks och att du före undersökningen har informerats om vad en ballongvidgning innebär.

Allergiska reaktioner går att förebygga

Vissa personer är allergiska mot kontrastmedlet vid en kranskärlsröntgen. Men allvarliga allergiska reaktioner är mycket ovanliga. Berätta för vårdpersonalen om du vet om att du är allergisk mot kontrastmedel eller lokalbedövning. Du kan då få läkemedel som förebygger allergiska reaktioner.

Så mår du efteråt

Du får ofta åka hem senare samma dag om undersökningen och behandlingen var planerad och allt har gått utan komplikationer. Du får stanna några dagar på sjukhuset om du har genomgått undersökningen i samband med att du har lagts in akut på sjukhus, till exempel för en hjärtinfarkt.

Hur länge beror på vilken behandling du har fått eller om någon ytterligare behandling planeras.

Blödning i ljumsken – vanligaste komplikationen

Det är mycket ovanligt med allvarliga komplikationer efter en kranskärlsröntgen. Oftast får du inga besvär alls.

Du kan få en blödning från stickstället efteråt om undersökningen har gjorts via ljumsken. Första veckan efter undersökningen ska du därför undvika tunga lyft och kraftig kroppsansträngning. Ibland börjar det ändå blöda, oftast inom första dygnet efter undersökningen. Då får du ligga och vila i ytterligare några timmar med tryckförband tills det har slutat blöda från kärlet. Någon enstaka gång kan det uppstå en skada på kärlet som behöver opereras.

Om undersökningen har gjorts via handleden ska du vara försiktig med armen det första dygnet och undvika tunga lyft eftersom det även då kan finnas en liten risk för blödningar.

Varför behöver jag undersökas?

En förträngning i kranskärlen orsakas av åderförfettning. Inlagring av fett, blodkroppar och bindvävsbildning i den inre kärlväggen sker mycket långsamt under flera årtionden. När blodet har svårt att passera förträngningarna i kärlen får hjärtat inte tillräckligt med blod. Du kan då få kärlkramp eller hjärtinfarkt på grund av att hjärtat har fått syrebrist.

Oftast vid kärlkramp och hjärtinfarkt

Det här är några vanliga orsaker till att du får genomgå en kranskärlsröntgen:

  • Du har så kallad instabil kärlkramp, vilket innebär kärlkramp som har blivit sämre eller som nyligen har upptäckts och uppstår redan efter lätt ansträngning eller i vila.
  • Du har kärlkramp och svåra besvär trots medicinsk behandling.
  • Du har kärlkramp och läkaren misstänker allvarliga förträngningar.
  • Du har en akut hjärtinfarkt.

Det här är några andra anledningar till att du kan behöva genomgå en kranskärlsröntgen:

  • Du har en sjukdom i hjärtats klaffsystem som behöver opereras.
  • Du har allvarliga rytmstörningar i hjärtat.
  • Du har ont i bröstetröstsmärtor och läkaren har trots utredning inte kunnat hitta orsaken.
  • Du har hjärtsvikt.
  • Du behöver utredas inför en hjärttransplantation.
Till toppen av sidan