OPERATIONER AV KNÄ OCH HÖFTER

Meniskoperation

Meniskerna är två halvmåneformade skivor som finns på varsin sida i knäleden. De fungerar som stötdämpare, ger en jämn belastning över hela ledytan och gör knät stabilt när du går, springer och hoppar. En meniskoperation kan behöva göras om du råkat ut för en olycka som skadat meniskerna.

Det finns två typer av skador på meniskerna i knät. Den ena beror på en allvarligare olycka, ofta i samband idrott. Då kan den skadade menisken komma i kläm och knät låser sig, vilket behöver opereras. Du kan ofta samtidigt få en korsbandsskada.

Den andra typen är meniskförändringar som oftast kommer i medelåldern utan någon föregående större olycka, utan mer beror på att menisken blivit skör, precis som brosket blir vid artros. Dessa förändringar orsakas av knäartros och behöver sällan opereras, utan behandlas som vid artros med fysioterapi.

Läs mer om meniskskada och korsbandsoperation.

Förberedelser

Du får tvätta dig med en speciell bakteriedödande tvål både på kvällen före och på operationsdagens morgon innan du åker in till sjukhuset. Det minskar risken för infektion. Tvålen kan du köpa själv på ett apotek.

Du får vanligen inte äta, dricka, röka eller snusa natten före en operation.

Bra att sluta röka och inte dricka alkohol

Vinsterna med att sluta röka inför en operation är många. Såren läker snabbare och blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du fortare kan återhämta dig. Samtidigt minskar risken för komplikationer betydligt. Du bör helst sluta röka helt, men om det inte går är det bra om du kan avstå från rökning sex veckor före operationen och även de första veckorna efteråt. Läkaren kan berätta om vilka stöd som finns att få när du behöver hjälp att sluta röka.

Du bör också undvika att dricka alkohol sex veckor före en operation för att minska risken för komplikationer.

Så går operationen till

När du har kommit till sjukhuset får du träffa den läkare som ska göra operationen. Läkaren berättar hur operationen kommer att gå till och svarar på dina frågor. Sedan görs en vanlig kroppsundersökning som undersöker den led som ska behandlas. Du får också veta vilken typ av bedövning som behandlingen kräver. Du får samtidigt prata med en narkosläkare om du ska bli sövd och få narkos.

Efter läkarundersökningen får du byta om till sjukhuskläder och lägga dig i en säng, innan du körs in till operationsavdelningen. Där får du smärtstillande mediciner, antingen i flytande form som du sväljer eller som stolpiller.

Innan operationen får du lokalbedövningryggbedövning eller blir sövd med narkos. Du känner ingenting om du får narkos eller ryggbedövning, men kan känna att du blir opererad om du får lokalbedövning, utan att det gör ont. Du kan få lugnande läkemedel om du tycker att det är obehagligt.

En meniskoperation eller en korsbandsoperation görs med artroskopi, som även kallas titthålsoperation. Artroskopi innebär att en läkare opererar en led med hjälp av ett artroskop, ett tunt metallrör som förs in i leden genom ett litet hål. Artroskopet överför bilder till en bildskärm, där läkaren kan följa arbetet.

Först tvättas knät med bakteriedödande spritlösning och lindas in i sterila pappersdukar. Läkaren gör sedan ett litet snitt på framsidan av knät och för in artroskopet. Genom samma snitt spolas också en speciell saltlösning in för att hålla leden ren. Sedan görs ett andra snitt för att föra in små instrument i leden. Ett tredje snitt görs ibland för ett rör som spolar ut saltlösningen. Hela knäleden undersöks med artroskopet för att hitta eller utesluta skador på andra delar av leden.

En skadad menisk sys ihop med olika instrument, om det är möjligt. Om det inte går att sy ihop menisken tas de trasiga delarna bort så att bara frisk och hel meniskvävnad finns kvar. De borttagna bitarna spolas ut ur leden.

Hålen tejpas eller sys slutligen ihop och du får ett förband om knät. Operationen tar mellan 20 och 45 minuter.

Efter operationen

Du får ligga på en speciell avdelning för observation efter operationen, tills bedövningen har släppt. Det är bland annat för att läkaren ska kunna kontrollera att du inte börjar blöda. Du får vanligen åka hem samma dag, men du ska inte köra bil själv eftersom du kan vara medtagen och trött efter operationen.

Du får prata med den läkare som opererat dig innan du åker hem. Du får också träffa en fysioterapeut, som ger dig ett träningsprogram och råd om hur du ska göra de närmaste dagarna.

Du behöver vanligtvis byta förband efter tre till sex dagar när det bildats en sårskorpa. Då kan du duscha med förbandet kvar. Sedan tar du bort det våta förbandet och tvättar benet med tvål och vatten. Därefter sätter du på ett nytt förband. Det är bra om du frågar din läkare innan du lämnar sjukhuset om du är osäker på vad som gäller.

Bra att röra på knät

Det kan ta tre till sex månader att bli helt återställd om du har fått en menisk akut sydd. Du får börja träna några dagar efter operationen och får använda kryckor för att avlasta knät under de första veckorna.

Det är bra om du rör på dig så snabbt som möjligt efter operationen om menisken inte blivit sydd, genom att gå och belasta knät. Du kan behöva använda kryckor som stöd. Du kan vanligtvis arbeta igen efter ett par dagar om du har ett kontorsarbete, men kan behöva vara sjukskriven i en till två veckor om du har ett medeltungt arbete.

Du kan ha ont, men det brukar lägga sig efter ett par dagar. Vanligen behöver du inte ta smärtstillande tabletter, men det beror lite på vilken typ av titthålsoperation som gjorts.

Det är viktigt att få tillbaka rörligheten i knät, speciellt sträckningen, och därför kan du behöva träna med hjälp av en fysioterapeut. Har meniskdelar tagits bort vid operationen kan det ta tre till fyra månader innan ditt knä är helt återställt. Detta gäller speciellt om det finns förändringar i knät som beror på artros.

Rådgör med din läkare när du kan börja idrotta lätt. Ibland är knät svullet och stelt en månad eller mer efter operationen.

Komplikationer

Det är sällsynt att få komplikationer efter en meniskoperation, men som vid andra operationer, speciellt på benen, finns det en ökad risk för blodpropp. Det är viktigt att informera din läkare om du använder P-piller som kan ge ökad risk för blodpropp.

Du kan själv bidra till att förebygga risken för blodpropp genom att snabbt komma på benen och röra på dig efter operationen.

Du kan få en infektion, även om det är ovanligt. Tecken på att du fått en infektion är att det bildas vätska i såren, att knät svullnar upp, blir varmt och att huden omkring såret rodnar. Samtidigt kan du få feber, värk och mer ont när du rör dig. Du ska alltid kontakta en vårdcentral eller sjukhuset där du opererades om du har sådana symtom.

Det är mycket sällsynt med blödningar efter en meniskoperation, men det kan hända efter en korsbandsoperation. Vid större meniskoperationer kan knät svullna upp och bli stelt under ett par dagar, även om du inte fått en infektion. Du kan behöva vila knät några dagar eller någon vecka om du har genomgått en stor operation.

Nästan alla blir bra

De flesta som vridit knät kraftigt och fått en skada opereras med målsättningen att sy ihop menisken. Du blir på kort sikt helt återställd och knät fungerar som förut, även om en del av menisken ibland behöver opereras bort.

När artroskopi görs efter att knät vridits kraftigt i samband med idrott upptäcker läkaren ibland att man även har ett skadat korsband. Då kan även korsbandet behöva opereras. Det görs ofta med en sena från en annan del av benet.

Det kan hända att den opererade menisken går sönder igen. Då måste du vanligtvis opereras en gång till och den bit av menisken som är skadad tas bort, eftersom det sällan går att sy ihop menisken en andra gång.

Du kan senare i livet få besvär från knät om läkaren tar bort delar av menisken. Det beror på att belastningen i leden fördelas på en mindre yta när en del av menisken opereras bort. På längre sikt kan du få artros.

Varför görs behandlingen?

När en menisk skadas kan det uppstå sprickor eller att en bit lossnar. Små meniskskador kan läka av sig själva. Vid knäskador där läkaren misstänker en meniskskada brukar man därför få avvakta ett par veckor för att se om besvären försvinner.

Syftet med behandlingen är att återställa knät i så ursprungligt skick som möjligt för att undvika framtida besvär. Oftast är det en av meniskerna på insidan av knät som skadats och gått sönder. Ibland kan den skadade menisken sys ihop.

Ibland har en bit av menisken lossnat. Om en lös meniskbit fastnar någonstans i knäleden låser sig knät när du böjer eller sträcker det. Den skadade delen av menisken tas bort om inte menisken kan lagas.

Rådgör med läkare innan

Det är viktigt att du diskuterar igenom med din läkare varför du behöver operationen och vad du har för förväntningar på resultatet.

Du får vara beredd på att det kan komma att krävas mycket egen träning efter operationen för att knät ska fungera bra igen. Hur vältränad du är före operationen har också betydelse för hur snabbt du blir bra. Ju bättre styrka, balans och koordination du har före operationen desto snabbare kan ditt knä bli återställt.

Träning ger bättre resultat vid artros

Du har sannolikt artros i knäleden om du är medelålders och får ont på insidan av knät utan att ha haft någon större skada. Ofta knäpper det i knät vid rörelse och de flesta upplever att knät hakar upp sig. Du blir inte bättre av en artroskopi än du blir av träning, om du har artros och samtidigt en meniskskada. Studier visar att det är bättre att börja med fysioterapi för att stärka benmusklerna. Detta skyddar leden och minskar smärtorna. Det är inte farligt att träna när du har artros, även om det kan göra ont. Smärtan brukar minska efter tre månaders träning. Du behöver fortsätta träna för att resultatet ska bli mer varaktigt.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Behöver du hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Till toppen av sidan