LÄKEMEDEL UTIFRÅN DIAGNOS

Läkemedel vid eksem

Behandlingen av eksem går ut på att dämpa inflammationen i huden och läka det skadade eller försvagade yttersta hudlagret. De vanligaste läkemedlen är mjukgörande medel och kortison som du smörjer på huden.

Den här texten beskriver olika typer av läkemedel som används vid eksem.

Olika läkemedel mot eksem

Det finns olika typer av läkemedel för behandling av eksem

  • mjukgörande medel, till exempel hudkrämer
  • kortison
  • svampdödande medel
  • immunhämmande läkemedel
  • biologiska läkemedel
  • antibiotika.

Vilken behandling kan jag få?

Syftet med behandling av eksem är att dämpa inflammationen och läka det yttersta skadade eller försvagade lagret i huden. Då blir huden hel och smidig igen och får tillbaka sitt skydd mot nötning, uttorkning samt irriterande och allergiframkallande ämnen.

Vilken behandling läkaren väljer beror på vilken typ av eksem du har, hur gammal du är, var på kroppen du har eksem och hur stora besvär du har.

En viktig del av behandlingen är att du själv sköter din hud med salvor och krämer. Därför kan det vara bra att prata med din läkare om din livssituation, så att behandlingen kan anpassas till dig så mycket som möjligt. Det tar tid att behandla eksem.

Mjukgörande medel och kortison är den vanligaste behandlingen

Du ska smörja med mjukgörande medel när du har eksem. Då får huden både fukt och fett som den saknar.

Om du har torr och känslig hud och bör du hålla huden mjuk genom att regelbundet smörja med mjukgörande medel. Mjukgörande medel gör att du inte får nya eksem lika lätt.

Ofta får du också kortison som dämpar inflammationen och minskar klådan. Kortison smörjer du på själva eksemet.

Smörj på rätt sätt

På vårdcentraler, hudmottagningar och barnmottagningar kan du få lära dig att sköta ditt eksem. Du får lära dig att smörja på rätt sätt, vilka krämer som är lämpliga och vad som kan försämra eksemet.

Eksem i ansiktet eller på halsen

I ansiktet och på halsen är huden tunn, vilket gör att risken för biverkningar av kortison är större. Då kan du i stället få smörja med immunhämmande läkemedel.

Eksem som kliar mycket

Eksem kan klia mycket, speciellt i början av en behandling. Då kan du få tabletter med en så kallad antihistamin som gör att du blir lite trött. De brukar inte lindra själva klådan men gör det lättare att sova, och då brukar eksemet bli bättre.

Du kan känna dig trött även nästa dag när du har tagit en antihistamin. Det är också bra att veta att vissa barn kan reagera tvärtom och i stället bli oroliga och uppvarvade av antihistaminer.

Både barn och vuxna kan få sömngivande antihistaminer på recept.

Svåra eksem

Du kan behöva behandlas vid en hudmottagning på ett sjukhus om du har mycket klåda och blåsor som spricker och vätskar sig. Där kan du få ljusbehandling i ett särskilt solarium.

Du kan också få bad med så kallad kaliumpermanganatlösning som blandas ut med ljummet vatten. Kaliumpermanganat motverkar bakterier, inflammation och klåda. Du kan bada hela kroppen eller endast till exempel händer eller ben. Baden kan du även göra hemma.

Du kan få prova immunhämmande läkemedel om du har svåra eksem och ingen annan behandling fungerar. Om du har provat immunhämmande läkemedel och de inte har hjälpt tillräckligt bra kan du få prova så kallade biologiska läkemedel. Dessa kan du också få om immunhämmande läkemedel är olämpliga av något skäl.

Behandling av mjälleksem

Mjälleksem kommer i hårbotten och på andra ställen där det växer hår. Mjälleksem har andra orsaker och behandlas lite annorlunda än andra eksem. Här kan du läsa om mjälleksem.

Mjukgörande medel

Mjukgörande medel kan innehålla olika så kallade krämbaser. En krämbas är största beståndsdelen i en kräm och består av fett och vatten. I krämbasen kan olika verksamma ämnen tillsättas.

Mjukgörande medel finns som kräm eller kutan emulsion. Kutan innebär att den är för huden. En emulsion har ungefär samma konsistens som en hudlotion. Kräm och emulsion innehåller olika stora andelar fett och vatten.

Ämnen som gör att fukten stannar i huden

Mjukgörande medel innehåller olika ämnen som gör att fukten stannar i huden, till exempel karbamid, propylenglykol och glycerol. Karbamid kan svida om huden är mycket torr och särskilt på små barn. Propylenglykol hämmar vissa bakterier och svampar. En del mjukgörare innehåller även natriumklorid eller mjölksyra som gör att extra mycket fukt stannar i huden.

Du bör pröva dig fram till ett mjukgörande medel som fungerar bra och som du kan tänka dig att smörja dig med regelbundet.

Smörj ofta och mycket

Det är viktigt att smörja regelbundet med mjukgörande medel. Det gäller även i perioder när eksemet är bättre för att förebygga att besvären kommer tillbaka.

Oftast behöver du smörja flera gånger varje dag. Smörj alltid efter att huden varit i kontakt med vatten. Du kan smörja på hela kroppen.

Använd rikligt med kräm eller emulsion. Ta en ordentlig klick och massera in i huden med hela handen. Efter dusch och bad är det bra att smörja innan huden har torkat.

Det går åt mycket kräm eller emulsion när du ska smörja in hela kroppen ett par gånger om dagen. De kan köpas receptfritt men du kan också få dem på recept av en läkare. De ingår i högkostnadsskyddet om du får dem på recept.

Det kan vara bra att ställa in din mjukgörare i kylen om du har besvär med klåda. Många upplever att det kliar mindre när krämen eller emulsionen är kall.

Biverkningar

Karbamid kan göra att det svider, blir varmt och rött och sticker i huden. Besvären är vanligast i början av behandlingen då huden är extra känslig. De brukar sedan minska eller gå över.

Exempel på mjukgörande medel

Exempel på läkemedel som innehåller karbamid:

  • Calmuril, som även innehåller mjölksyra
  • Canoderm
  • Curemid
  • Fenuril, som även innehåller natriumklorid
  • Karbamid
  • Karbasal, som även innehåller natriumklorid.

Exempel på läkemedel som innehåller propylenglykol:

  • Locobase LPL, som även innehåller mjölksyra
  • Oviderm
  • Propyderm
  • Propyless

Läkemedel som innehåller glycerol:

  • Glycerol
  • Miniderm.

Kortison

Läkemedel som i dagligt tal kallas för kortison tillhör en läkemedelsgrupp som heter glukokortikoider. Kortison dämpar inflammation och minskar klåda.

Eksem blir oftast bättre av att smörjas regelbundet med kortison.

Kortison finns i olika former

Kortison finns i många olika former:

  • salva
  • kräm
  • gel
  • emulsion
  • lösning.

I salvor ingår en stor andel fett. Fukten stannar kvar under salvan samtidigt som kortisonet tränger bättre in i huden. Salva är bra om du har torr hud. Den kan kännas kladdig och vara svår att smörja in, så därför används den oftast till natten och på mindre kroppsytor.

Krämer finns med olika fetthalter. De är lättare att smörja in än salvor och brukar vara bra att använda på dagen. De passar också på vätskande eksem eftersom de släpper igenom vatten.

Geler innehåller inget fett och är främst avsedda för vätskande eksem och hud med hår.

Emulsioner har samma konsistens som en vanlig hudlotion och passar på hud med hår.

Lösningar är lämpliga att använda i hårbotten. De känns inte kladdiga. Lösningar som innehåller alkohol kan svida.

Finns i olika styrkor

Läkemedel med kortison delas in i fyra olika klasser beroende på styrka:

  • milt verkande - grupp I
  • medelstarkt verkande - grupp II
  • starkt verkande - grupp III
  • extra starkt verkande - grupp IV.

Milt kortison kan du köpa receptfritt på apotek. De andra är receptbelagda.

Läkemedlen innehåller olika verksamma ämnen. Det är själva ämnet som avgör om det är ett milt, medelstarkt, starkt eller extra starkt kortison. Den procentsiffra som står på förpackningen säger inget om hur starkt kortisonet är. Procentsiffran visar hur mycket av det verksamma ämnet som ingår. Till exempel kan en stark kräm vara på 0,01 procent medan en mild kräm kan vara på 1 procent.

Använd rätt styrka

Läkaren väljer styrka utifrån vilken typ av eksem du har, var du har eksem, hur svårt eksemet är och hur gammal du är.

Det är vanligt att börja med starkare kortison, som dämpar eksemet inom några dagar. Sedan går det att byta till ett svagare. Då är det väldigt liten risk för biverkningar.

Du bör använda så svagt kortison som möjligt när du behandlas en längre tid. Men kortisonet måste också vara tillräckligt starkt för att det ska hjälpa. Du kan behöva pröva dig fram för att hitta den styrka som fungerar bäst för dig.

Vid behandling i hudveck tränger kortisonet lättare in i huden, och då ökar effekten och risken för biverkningar. Detsamma gäller när du behandlar ställen där huden är tunn och känslig, till exempel i ansiktet, i ljumskarna, under brösten och i underlivet. Då räcker det oftast att använda ett svagare kortison. Använd endast milt kortison i ansiktet. På övriga kroppen går det att använda medelstarkt kortison i hudveck under en kortare period på en till två veckor.

Kortison före mjukgörare

Det kan vara bra att smörja med kortison och mjukgörande medel vid olika tillfällen. Du kan till exempel smörja med mjukgörare på morgonen och kortison på kvällen om din läkare har ordinerat att du ska smörja med kortison en gång per dag.

Om du vill smörja med båda vid samma tillfälle ska du smörja in kortisonet först. Kortisonet kan få sämre effekt om du först smörjer med mjukgörare och sedan med kortison.

Avsluta inte behandlingen själv

Eksemet kan komma tillbaka om du avbryter behandlingen för tidigt.

Det är viktigt att fortsätta smörja med kortison tills eksemet är läkt och klådan har försvunnit. Men eksemet kan finnas under hudytan en tid efter att huden ser ut att ha läkt så därför är det bra att fortsätta smörja lite till. Du kan smörja i ytterligare cirka en vecka i ansiktet och två veckor på övriga kroppen.

Det är vanligt att avsluta behandlingen med en nedtrappning för att minska risken för att eksemet kommer tillbaka. Din läkare berättar hur du ska göra. Du kan få smörja mer sällan eller så får du ett svagare kortison.

När du har avslutat behandlingen med kortison ska du fortsätta att smörja in huden med mjukgörande medel. Det hjälper till att läka huden och förebygger nya eksem. Det kan ta upp till ett halvår innan hudens skydd är lika bra som det var innan du fick eksem.

Biverkningar

Risken för biverkningar är liten om du följer läkarens ordination. Men huden kan bli tunnare om du använder kortison längre tid än rekommenderat eller om du använder för starkt kortison. Risken för biverkningar ökar ju starkare kortison du använder.

Huden kan bli blekare där det varit eksemfläckar. De försvinner oftast med tiden. I ansiktet kan du få rosacea eller perioral dermatit, vilka ger utslag som liknar akne. Ibland kan kortison ge svampinfektioner eller bakterieinfektioner.

Eksem som inte läker

Att eksemet inte blir bättre trots att du smörjer varje dag beror ofta på så kallad underbehandling. Det kan aningen vara att du smörjer för lite eller att kortisonet är för svagt, eller båda delarna. Det kan även bero på att eksemet har blivit infekterat. Kontakta din läkare om eksemet inte läker.

Exempel på kortison - glukokortikoider

Milda kortisonläkemedel med hydrokortison (grupp 1):

  • Ficortril
  • Hydrokortison
  • Mildison Lipid
  • Fenuril-Hydrokortison.

Medelstarka kortisonläkemedel med klobetason, hydrokortisonbutyrat (grupp 2):

  • Emovat
  • Locoid, Locoid Crelo och Locoid Lipid.

Starka kortisonläkemedel med betametason, fluocinolon, mometason, flutikason (grupp 3):

  • Betnovat
  • Demoson
  • Elocon
  • Flutivate
  • Mometason
  • Ovixan
  • Synalar.

Extra starka kortisonläkemedel med klobetasol (grupp 4):

  • Clobex
  • Dermovat.

Immunhämmande läkemedel för huden

Immunhämmande läkemedel gör att immunförsvaret i huden förändras och blir mindre aktivt. Då minskar irritationen i huden.

Du kan få immunhämmande läkemedel som du smörjer på huden om du har svåra eksem och kortison inte hjälper. Läkemedlen innehåller de verksamma ämnena pimekrolimus eller takrolimus och finns som kräm respektive salva.

Eftersom läkemedlen inte gör huden tunnare kan de användas på känslig hud, till exempel på halsen och i ansiktet. Läkemedlen ska inte användas till barn under två år.

När du smörjer immunhämmande läkemedel på huden

Smörja ett tunt lager. Läkemedlen verkar ofta snabbt, redan inom någon vecka.

Du ska inte använda immunhämmande läkemedel om du har infekterade eksem. Då ska du först få behandling mot infektionen.

Biverkningar

En del kan få sveda, rodnad och klåda i början av behandlingen med kräm eller salva.

Exempel på immunhämmande läkemedel som du smörjer på huden

  • Elidel
  • Protopic
  • Takrolimus
  • Takrozem.

Antibiotika mot infekterade eksem

Ett eksem som försämras, sprider sig eller ändrar utseende kan vara infekterat. Ofta märks det genom att eksemet inte blir bättre av den behandling som brukar hjälpa. Eksemet kan vätska sig och det kan bildas små gula blåsor. Då kan du behöva behandling med antibiotika.

Bakterier som kallas stafylokocker finns alltid på huden och orsakar ofta infektion i eksem. Därför används ofta antibiotika som har effekt på just stafylokocker. Du kan få kräm eller salva som innehåller både kortison och antibiotika att smörja på eksemet. Du kan också få antibiotika som du sväljer.

Exempel på kräm och salva med kortison och antibiotika

  • Betnovat med chinoform
  • Fucidin-Hydrokortison.

Immunhämmande tabletter

Immunhämmande läkemedel gör att immunförsvaret i huden förändras och blir mindre aktivt. Då minskar irritationen i huden.

Du som är vuxen och har svårt eksem kan behöva immunhämmande läkemedel i tablettform om ingen annan behandling fungerar. Denna behandling brukar skötas av en hudspecialist.

Biverkningar

En del kan få magbesvär som illamående. Läkemedlen kan göra att man blir mer känslig för infektioner. De kan också påverka levern. Läkaren gör därför regelbundna kontroller med blodprover.

Exempel på immunhämmande tabletter

  • Azatioprin eller Azathioprin
  • Imurel
  • Methotrexate
  • Metotab.

Biologiska läkemedel

Biologiska läkemedel består av antikroppar eller andra proteiner. De binder till ett annat protein i kroppen som orsakar inflammation och blockerar dess aktivitet.

Proteinerna i biologiska läkemedel är så stora och komplexa att de inte kan tillverkas kemiskt. De måste produceras i levande celler, och därför kallas de biologiska.

Biologiska läkemedel finns som sprutor som du tar under huden.

Du som är över 12 år och har svårt eksem kan få biologiska läkemedel om andra läkemedel inte har hjälp tillräckligt eller om de inte är lämpliga för dig. Behandling brukar skötas av en hudspecialist.

Biverkningar

Det är vanligt att få en reaktion i huden där läkemedlet har sprutats in.

En del som använder läkemedlet kan få ont i huvudet eller munsår. Vissa kan få besvär i ögonen, till exempel kliande och röda ögon eller ögoninfektion.

Exempel på biologiska läkemedel

  • Dupixent.

Läs mer om ditt läkemedel

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Till toppen av sidan