Skolios

Skriv ut (ca 9 sidor)

Att ha skolios innebär att ha en krokig ryggrad. En vanlig typ av skolios beror på att benen är olika långa, vilket gör att bäckenet blir snedställt. Då rätas ryggraden ut när man sitter eller ligger. Vid en annan typ av skolios rätas ryggraden aldrig ut och orsaken är då för det mesta okänd.

Skriv ut

Lätt skolios är vanligt och väldigt sällan till besvär för den som har det. En större skolios är inte så vanligt, men för den som får det finns en risk för stora besvär. Orsaken till den vanligaste typen av skolios hos unga är okänd, men skolios kan också bero på medfödda skador eller sjukdomar och skador i muskler och nervssystem. Det här kan ge större besvär och leder oftare till operation. 

Symtom

Symtom

Skolios är en krökning av ryggraden i sidled.

Den vanligaste typen av skolios innebär oftast att bröstryggraden är krökt i en liten båge åt höger sedd bakifrån. En sådan så kallad funktionell skolios innebär att kröken på ryggraden rätas ut när man ligger eller sitter. Den typen av skolios är för det mesta lindrig och kröken är oftast under 15 grader. Ungefär ett av tjugo skolbarn har en sådan skolios, som vanligtvis upptäcks i de tidiga tonåren, men den ger sällan några besvär.

En strukturell skolios ändras inte när man sätter sig eller lägger sig ner. Fyra av fem personer med strukturell skolios har en krökning vars orsak inte går att förklara.

Risk för besvär om skolios inte behandlas

Om en kraftig skolios inte behandlas kan den ge olika typer av symtom, som trötthet och smärtor. Med tiden ökar risken för ryggbesvär på grund av så kallade förslitningsförändringar kring felställda kotor och diskar.

Ofta finns det mer än en krök i en skoliosrygg och då brukar en av krökarna vara betydligt större. Om det har uppstått en första krök försöker kroppen motverka den sneda hållningen genom att böja tillbaka ryggraden med en andra krök. Då uppstår en s-formad skolioskrök. Strukturell skolios medför att kotorna ständigt är vridna. Vid kraftig vridning kan bröstkorgen dras med och det kan bli en puckel på den ena sidan av bröstryggen till följd av att revbenen buktar ut.

När det rör sig om så kallad neuromuskulär skolios är ryggradskrökningen ofta långsträckt och c-formad.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Hos skolbarn brukar skolios upptäckas av elevhälsans medicinska insatser som kan bedöma om det behövs ytterligare undersökningar eller behandling. Om skolios upptäcks hos ett barn i lågstadiet eller tidigare bör hen alltid undersökas av en ortoped.

Om du är vuxen och har besvär av skolios kan du till att börja med kontakta en vårdcentral.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

 
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Det är vanligt att skoliosen upptäcks hos barn i låg- och mellanstadiet trots att den sällan ger symtom då. För att upptäcka skolios tidigt undersöker därför skolsköterskan eller skolläkaren barnens ryggar noga redan i fjärde klass. Barnet får böja sig framåt medan sköterskan eller läkaren ser på ryggen bakifrån. Då kan de framför allt upptäcka om bröstkorgen inte är symmetrisk, om skuldrorna har olika höjd eller om bäckenet är snett. Det går även att se om det finns andra skillnader mellan höger och vänster sida av kroppen. I många skolor har elevhälsans medicinska insatser tillgång till en så kallad skoliometer som mäter höjdskillnaden mellan skulderbladen när barnet böjer sig framåt. Denna mätning kan översättas i ett ungefärligt skoliosgradtal.

Ortoped undersöker ryggen

Om en skolios upptäcks innan puberteten brukar skolläkaren skriva remiss till en ortoped som får undersöka ryggen samt röntga den. Ortopeden kan då dels avgöra skoliosens storlek, men också fastställa vad den beror på. Ibland kan en undersökning med magnetkamera vara nödvändig. Den ger information om mjukdelarna i och omkring kotpelaren.

Om skoliosen upptäcks i puberteten behöver den ofta inte utredas vidare, men däremot kontrolleras. När krökningen är lindrig räcker det med att en ortoped kontrollerar ryggen med sex till tolv månaders mellanrum. Ortopeden kontrollerar ryggen ända tills kroppen har slutat att växa.

Röntgenbilder tas för att bedöma skoliosens utveckling

När skolios ska röntgas tas röntgenbilderna när man står upp. Bilder tas framifrån och från sidan av bröst och ländrygg. Hur stor krokigheten är mätt i grader framgår av mätningar av den största kröken. Genom upprepade mätningar går det att följa utvecklingen av en skolios.

Ibland krävs en särskild röntgenundersökning för att avgöra så kallad skelettålder. Det är en röntgen av bäckenet eller av handen som visar hur mycket skelettet förväntas växa ytterligare. Undersökningen gör det lättare för läkaren att bedöma risker för fortsatt krökning.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Eftersom de allra flesta skolioser är lätta behövs oftast ingen behandling om man är vuxen. Barn i skolåldern med skolios som beror på olika långa ben kan ibland få pröva ett inlägg i skon eller att förhöja klacken. Det kan göra att ryggen rätas ut.

En missbildning kan göra att delar av kotorna inte utvecklas som de ska. Ryggkotorna växer ojämnt och ryggraden blir krokig. Det är viktigt att det upptäcks tidigt så att barnet får behandling innan kröken har blivit stor.

Korsett förhindrar att krökningen ökar

Om man inte har vuxit färdigt, och det finns risk för att man kommer att utveckla en kraftigare skolios, går det att få behandling med korsett. Den får man då ha för att förhindra att ryggen blir snedare ända tills kroppen har slutat växa. 

Läkaren överväger korsettbehandling om krökningen av ryggraden ökar vid upprepade kontroller och är minst 25 grader hos en person som beräknas ha minst ett år kvar att växa.                                                                                                                                      
Ett barn med skolios får en korsett för att hindra att krökningen ökar medan hen växer färdigt. Vid ett lyckat resultat förblir skoliosen oförändrad, det vill säga lika stor efter behandlingen som vid dess start. Målet är inte att göra ryggen rak, men är korsettbehandlingen extremt framgångsrik kan ryggen ibland bli rakare efter behandlingen än vad den var vid dess start.

Vanligast med nattkorsett

En korsett fixerar överkroppen och slutar under armarna. Barnet behöver inte ha korsetten under idrott och skolgymnastik. Tidigare var Boston-korsetten den vanligaste korsetten för skoliosbehandling. Den ska användas 23 timmar om dygnet. Idag används oftast nattkorsett, till exempel så kallad Providence-korsett. Nattkorsetten korrigerar kraftigare, men behöver endast användas under nattens åtta timmar.

Det är viktigt att redan efter några veckor få besked om behandlingen är effektiv. För att läkaren ska kunna se hur behandlingen fungerar får barnet genomgå skoliosröntgen med korsetten på. 

Behandlingen pågår tills barnet har vuxit färdigt, ibland alltså i flera år. Att vänja sig vid att ha en korsett kan vara besvärligt och krävande. Det är ofta psykiskt påfrestande för barn att ha korsett.

Operation krävs vid kraftigare ryggkrök

Om ryggraden har en kraftigare krök, större än 45 grader, räcker det oftast inte med korsettbehandling. Kirurgisk behandling kan då vara den enda effektiva behandlingen.

Genom operation motverkas en fortsatt krökning av ryggraden. Valet av behandling beror på

  • ålder
  • typ av skolios
  • vilken nivå i ryggraden kröken eller krökarna ligger på.

Barn som fortfarande växer och har skolios som ökar till över 40 grader trots korsett rekommenderas operation. Om kröken är mellan 25 och 40 grader när barnet börjar med korsett och hen har lång tid kvar att växa behövs oftast ingen operation.

Om kröken är över 50 grader finns risk att skoliosen ökar även när barnet har vuxit färdigt. De kraftiga krökarna innebär att belastningen ökar, vilket gör att kröken förvärras med tiden. Då kan en operation vara den bästa behandlingen på längre sikt.

För barn kan en operation innebära att tillväxten hämmas. Därför är det ofta bäst med korsettbehandling för att skjuta upp en operation tills barnet nästan har vuxit färdigt.

Alternativa operationsmetoder används ibland

Om ett barn får skolios som kräver operation i mycket tidig ålder kan alternativa operationsmetoder användas för att inte ryggradens tillväxt ska störas. En metod innefattar stag som tillåter tillväxt trots att de håller skoliosen i schack. En annan metod innefattar stag som mycket långsamt kan förlängas med hjälp av en magnet som sätts utanpå kroppen.

Om man är äldre och har fått åldersförändringar i ryggraden kan skelettet påverkas ytterligare. Opereras man då går det ofta inte att räta ut kröken särskilt mycket. Operationen görs i stället för att stabilisera ryggraden, det vill säga ta bort smärtsam rörlighet. Ibland behöver även trycket lättas för nerver som har kommit i kläm. Trycket kan ha gett smärta och förlamning som extra komplikation.                                             

Så går operationen till

Genom en så kallad steloperation görs ett antal angränsande kotor sinsemellan orörliga. Målet är att minska kröken, få ryggen i god balans samt att förhindra att kröken ökar i framtiden. En strävan är att ge tillbaka en naturlig hållning i bröst och ländrygg. Går det att ha kvar rörlighet och hållning i nedre delen av ländryggen motverkas framtida problem i den återstående rörliga delen av kotpelaren. Den vanligaste är att steloperationen görs bakifrån genom att läkaren fixerar den krokiga delen av ryggen med skruvar och metallstag. 

När kotpelaren korrigeras och fixeras bakifrån tas ibland bentransplantat från bäckenet och läggs mot kotpelaren. Då stimuleras kroppen att läka samman benmassan ungefär på samma sätt som vid ett benbrott.

Ibland sker steloperationen framifrån. Då tas diskarna bort och ersätts med finfördelat ben från ett revben.

Efter operation behövs sällan korsett. Man brukar få lämna sjukhuset inom en vecka och barn brukar kunna börja i skolan igen efter tre till fyra veckor. Det tar cirka sex månader innan steloperationen är fullt läkt och först då går det bra att börja idrotta och belasta ryggen hårdare igen. 

Skolios utreds vid de flesta ortopedkliniker, men opereras endast vid några få universitetskliniker i Sverige. Vid behov skickas en specialistvårdsremiss till ryggkirurgisk klinik med nödvändig kompetens. 

Bra med sjukgymnastik

Barn med skolios behöver som alla barn röra på sig och vara fysiskt aktiva på olika sätt. Det går att få hjälp av en sjukgymnast med lämpliga övningar som stärker rygg och magmuskler, men någon sjukgymnastik som påverkar själva krökningen av ryggraden finns inte. Detsamma gäller skolios hos vuxna.

Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

För barn och ungdomar som bortsett från skoliosen är helt friska är risken mycket liten för allvarliga komplikationer i samband med operationen. Under själva operationen övervakas ryggmärgens funktion med neurofysiologiska metoder som snabbt varnar kirurgen om ryggmärgen riskerar att ta skada.

Riskerna för komplikationer vid ryggoperationer ökar med stigande ålder.

Bröstryggen hos vuxna blir allt stelare med åldern, medan ländryggen behåller en hel del av sin rörlighet till hög ålder. Ländryggen utsätts också för större belastning. En steloperation som begränsas till bröstryggen ger mindre risk för besvär längre fram i livet jämfört med om steloperationen går ner till nedersta delen av ländryggen.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Ryggen är uppbyggd av ryggraden och omgivande muskler. Ryggraden består i sin tur av 24 kotor. Mellan kotorna ligger diskar, mellankotskivor. För att ryggraden ska hänga ihop, men också vara rörlig, finns leder mellan kotorna. Lederna hålls samman av ledband och korta muskler. Diskens kärna består av en mjuk massa medan den yttre delen är en fastare kapsel. Diskarna är viktiga för ryggens rörlighet och fungerar samtidigt som stötdämpare.

Ryggradens översta del kallas halsryggen. Den följs av bröstryggen och längre ned ländryggen. Kotorna i bäckenet bildar korsbenet och svansbenet.

Skolios utvecklas när kroppen växer

En skolios utvecklas, det vill säga ökar i gradtal, nästan alltid i samband med perioder av snabb tillväxt, särskilt i puberteten. För flickor växer skoliosen som snabbast under åren kring första mensen.

En mindre andel av de skolioser som upptäcks redan mellan tre och tio års ålder kan öka särskilt snabbt. Vilka skolioser som kommer att öka är svårt att förutse. Därför är det viktigt att unga personer med skolios kontrolleras regelbundet av läkare.

Förändringen av ryggraden pågår ända tills kotpelaren har slutat växa och ibland ytterligare en tid efter det. En skolios som är mindre än 35 grader när kroppen har slutat växa brukar sedan inte förvärras, och den ger vanligtvis inte heller några besvär. Om det hunnit uppstå en större krök, över 45 grader, är det vanligt att skoliosen fortsätter att öka även efter att kroppen har slutat växa.

Besvär i vuxen ålder

I vissa fall kan man få besvär av skolios i vuxen ålder, vanligen efter 40 års ålder. Det kan bero på att en skolios som man har haft sedan ungdomen förvärras och att man får smärtor från ländryggen nedanför skoliosen. Man kan också få skolios på grund av åldersförändringar och slitageförändringar. I hög ålder kan det då börja göra ont i ländryggen och även stråla ner i benen.

Ju yngre man är när man får en krökning av ryggraden och ju större krökningen är då, desto större är risken att ryggraden blir mycket krokig om den inte behandlas.

Om man har en krök över 50 grader finns risk att skoliosen ökar även efter att kroppen har växt färdigt. De kraftiga krökarna innebär att belastningen ökar, vilket gör att kröken spontant förvärras med tiden. Ökar kröken ytterligare ett tiotal grader i bröstryggen kan lungornas funktion försämras. Likaså ökar förslitningsförändringarna i ländryggen om krökningen blir större.

Vid en neuromuskulär skolios påverkas bröstkorgen och lungorna fungerar sämre. Bukhålans utrymme kan minska och mag-tarmfunktionen försämras. Den sneda ryggen kan leda till att revben till slut kan trycka mot bäckenet. Det finns då risk för trycksår och det kan bli svårt att sköta hygienen om ryggen sjunker ihop. Det innebär stora problem att hålla balansen och att förhindra trycksår när man sitter.

Vanligt med skolios

Nästan var tionde person i landet har en skolios om även de minsta krökarna räknas. En liten skolios är lika vanlig hos pojkar som hos flickor. Större krökar är däremot fyra gånger vanligare bland flickor än bland pojkar.

Undersökningar har visat att av de barn som varje år föds i Sverige är det cirka tre av tusen som senare får en skolios som kräver behandling.

Fäll ihop

Vad beror skolios på?

Vad beror skolios på?

En orsak till en funktionell skolios kan vara att benen är olika långa, eller att bäckenet är aningen snedställt.

Allvarliga orsaker till skolios är ytterst ovanliga. Men ibland kan den bero på en medfödd faktor som till exempel förändringar i kotpelaren, tillväxtstörning eller sjukdom i muskel- eller nervsystemet.

Den vanligaste typen av skolios, som kallas idiopatisk skolios, är den som inte har någon förklarlig orsak. Skolios kan även bero på olika förändringar i ryggraden som påverkar ryggen när man växer. Det kan vara en fraktur på en kota eller en godartad tumör, som gör att kotorna växer ojämnt och gör kotpelaren krokig.

Om man har en neurologisk skada, som cerebral pares (CP), finns en stor risk att man får skolios redan som litet barn. Även ryggmärgsskador och polio kan medföra risk för skolios. Den som skadas i ryggmärgen före tio års ålder har ökad risk att utveckla en skolios senare i livet.

Sjukdomar i muskulaturen eller nervsystemet kan leda till krokig rygg, vilket brukar kallas neuromuskulär skolios.

Risken att få skolios är större om man har någon nära släkting med skolios.

Hos i övrigt friska personer beror skolios aldrig på att man har burit tungt eller sovit, stått eller suttit med dålig hållning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-12-20
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Björn Strömqvist, professor i ortopedi, ortopediska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge