Råd till dig som ska återvända hem efter en skogsbrand

Skriv ut (ca 4 sidor)

För att göra det lättare att återvända hem kan du förbereda dig på vad du kan vänta dig. Här kommer några råd som du kan tänka på i samband med att du ska återvända hem igen efter en skogsbrand.

Skriv ut

Väntan kan skapa ångest

Väntan kan skapa ångest

Att vara med om en skogsbrand kan vara en skrämmande upplevelse. Om du har blivit evakuerad eller inte har kunnat återvända hem till följd av branden blir man sittande med frågor om vad som hänt. 

Att sitta och vänta på att få komma hem kan skapa ångest. Man vill så snabbt som möjligt få återvända för att se vad som hänt. Det finns många skäl till att man inte omedelbart får återvända som till exempel att branden inte är släckt och att hemmet därför fortfarande inte är säkert eller annat som polis och räddningstjänst tar ställning till.

Fäll ihop

Hur kan jag förbereda mig?

Hur kan jag förbereda mig?

Förbered dig genom att föreställa dig vad du kommer att möta

Det kan hjälpa dig att tänka på hur hemmet och omgivningarna kan se ut och hur det kan kännas att se det. Omgivningarna kan se helt annorlunda ut än när du lämnade dem. Exempelvis kan:

  • Skogen kan vara utbränd och naturen livlös.
  • Brandlukt finns oftast kvar.
  • Områden kan vara täckta av aska.
  • Välbekanta landmärken kan vara borta.
  • Det kan finnas skadade och avlidna djur i skogen.
  • I hemmet kan matrester lukta illa, särskilt om strömmen har varit avstängd. 
Fäll ihop

Vad behöver jag tänka på innan jag återvänder hem?

Vad behöver jag tänka på innan jag återvänder hem?

  • Åk inte tillbaka till ditt hus innan räddningstjänst eller polis har meddelat dig att det är säkert att göra det.
  • Planera steg för steg vad du ska göra. Kontrollera att allt du behöver hemma fungerar så som till exempel el, telefon, vatten, avlopp. Kontakta bolag och myndigheter om du behöver. 
  • Ta kontakt med dina grannar. 
  • Håll dig borta från trasiga ledningar och fallna elkablar. Ring ditt elbolag omedelbart om du ser sådana. 
  • Var observant på träd som brunnit. Risken är stor att de kan fall.

Det här kan också vara bra att du tänker på:

  • Ta ställning till om du ska ta med barn första gången du ska hem. Detsamma gäller husdjur. Hör med räddningsledning eller polis först.
  • Att du får besked om att vägarna är öppna och säkra.
  • Att du får med dig tillräckligt med bränsle, mat och vatten.
  • Att mobiltelefonen är laddad.
  • Att du informerat närstående om att du återvänder hem.
  • Att du har med dig ficklampa.
  • Att du har lämpliga kläder, stövlar, långärmade skjortor och långa byxor samt handskar och mössa.
Fäll ihop

Hur gör jag med mat och vatten?

Hur gör jag med mat och vatten?

  • Släng mat som har utsatts för värme, rök eller sot.
  • Använd inte vatten som du tror kan vara förorenat för att diska, borsta tänderna, laga mat, tvätta händerna eller göra välling.
Fäll ihop

Är det vanligt att ha blandade tankar och känslor?

Är det vanligt att ha blandade tankar och känslor?

Det är vanligt att ha motstridiga känslor som ett resultat av att återvända hem. Försök att förutse vad du kan ställas inför och hur du kan tänkas reagera. Att inte vara rädd för dessa tankar och berätta dem för andra människor kan hjälpa dig återfå känslan av kontroll och göra dig mindre bedrövad.

En del av dessa blandade känslor kan vara:

  • Lättnad för att komma hem och få ta tag i hemmet och återgå i normala rutiner.
  • Osäkerhet och oro för den närmaste framtiden. 
  • Förtvivlan över det område som har brunnit ner.
  • Tacksamhet över sådant som inte gått förlorat.Upprördhet över förändringar i livet som du nu ställs inför.
  • Oro för nya bränder i framtiden särskilt om det vädret fortsätter att vara varmt och blåsigt.
  • Hopp för framtiden
Fäll ihop

Vad kan jag förvänta mig under återhämtningen?

Vad kan jag förvänta mig under återhämtningen?

Återhämtningsperioden kan ofta kännas överväldigande, ensam och svår.

Många tycker att följande varit till hjälp:

  • Att komma tillbaka till invanda rutiner. Måltider och val av mat, återgång i arbete, skolgång eller andra aktiviteter, sömnrutiner är viktiga för såväl vuxna som barn.
  • Att bryta ner arbetsuppgifter i små steg och arbeta igenom dem en i taget.
  • Att tänka på vad du har uppnått i slutet av varje dag.
Fäll ihop

Hjälp att hantera händelsen

Hjälp att hantera händelsen

Efter en katastrof, som en brand kan vara, reagerar människor olika. Några reagerar starkt, andra reagerar mindre. Några vanliga reaktioner är att känna sig ledsen, arg, skuldtyngd eller avtrubbad och att inledningsvis ha svårt att sova.

Det är vanligt att i tankarna återvända till händelsen. Att försöka förstå och söka förklaringar till det som har hänt. Det är naturligt men försök låta bli att fastna i sådant som ligger utanför din kontroll.

Här finns ytterligare några förslag som kan hjälpa dig din återhämtning:

  • Se till att ha ett stödjande nätverk. Prata med dina närmaste och vänner om dina tankar och känslor. Träffa och prata gärna också med andra som varit med om branden.
  • Isolera dig inte från omgivningen. Det förefaller som att människor som söker stöd, engagerar sig i samhället och utnyttjar de olika tjänster som erbjuds återhämtar sig snabbare och bättre. Du har rätt att ta emot tillgänglig hjälp och stöd.
  • Ge dig själv och andra tid att smälta händelsen. Var inte alltför kritisk mot dig själv och andra.
  • Ta hand om din hälsa: rör på dig, ät bra mat och regelbundet, få i dig vätska men avstå från alkohol.
  • Kom ihåg att återhämtning kan ta lite tid. De flesta återhämtar sig av egen kraft och med hjälp av närstående. Vänta dock inte för länge med att söka hjälp om du märker att dina känslor och reaktioner är för plågsamma och svårhanterliga eller leder till att du inte längre klarar av vardagliga saker som du tidigare klarat.
Fäll ihop

Lyssna till och prata med barnen

Lyssna till och prata med barnen

Informera barnen så enkelt och konkret som möjligt. Precis som vuxna behöver barn information och hjälp att förstå vad som hänt och vad som kommer att hända.

Försök att vara ärlig då det är det bästa för barnet på sikt. Anpassa det du berättar till barnets utvecklingsnivå och ta reda på om barnet verkligen har förstått. Du kan till exempel säga: ”Många arbetar hårt just nu för att släcka elden.”

Samtidigt behöver barn inte höra allt vad vuxna pratar om. De behöver heller inte ta del av nyheterna som kan upplevas som otäck. Skydda barnet och berätta istället själv om det du vet.

• Uppmuntra aktivitet och lek, sådant som barnet vanligen tycker om att göra. Försök att leva så vanligt som möjligt med rutiner som måltider och sänggående. Att få vara med kamrater är också viktigt för de flesta barn.

• Ge barnet hopp. Det kan vara svårt för barn att förstå att det inte alltid kommer att vara lika besvärligt. Du som vuxen kan behöva prata med ditt barn om att det kommer att bli bättre igen. Barn behöver också försäkran om att det nu befinner sig i trygghet, exempelvis bortom skogsbrandens räckhåll.

• Tänk på dina behov som vuxen. Som förälder kan det ibland vara svårt att veta hur ens barn mår, speciellt då man själv är starkt påverkad av det som hänt. Barn påverkas av hur föräldrar och andra viktiga vuxna mår och det kan vara svårt att räcka till för barnet när man inte mår bra själv. Se därför till att du som vuxen får den hjälp du behöver.

Fäll ihop

Psykologiska reaktioner

Psykologiska reaktioner

Mer information om hur du kan reagera psykologiskt och vad du kan ha nytta av i din återhämtning kan du hitta hos Regionalt kunskapscentrum, Kris- och katastrofpsykologi vid Stockholms läns landsting:

Regionalt kunskapscentrum, Kris- och katastofpsykologi, Stockholms läns landsting

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Publicerad:
2018-06-08
Redaktör:

Marina Vildbird, Kommunikationsenheten, Region Västmanland, Västerås. 

Manusunderlag:

Underlaget i den här artikeln kommer från material från Australiensiska Röda Korset och Australian Psychological Society. Översatt och anpassat till svenska förhållanden av Regionalt Kunskapscentrum Kris- och katastrofpsykologi, Stockholms läns landsting. 

 

 

Granskare:

Ewa Göransson, Planeringschef Primärvård Psykiatri och Habiliteringsverksamhet, Tjänsteman i beredskap, Region Västmanland, Västerås.