Operationer av knä och höfter

Korsbandsoperation

Du kan behöva opereras för att ersätta ett skadat korsband. Det gäller framför allt om du håller på med idrotter där belastningen på knät är stor. Det nya korsbandet görs av en annan sena från ditt ben. Man blir oftast bra efteråt.

En korsbandsoperation görs med så kallad artroskopi, även kallad titthålsoperation. Då kan läkaren följa arbetet med att ersätta det skadade korsbandet med en ny sena.

De flesta som har skadat ett korsband behöver inte ett nytt korsband, utan oftast räcker det med fysioterapi för att stärka musklerna runt knät. En korsbandsoperation ersätter inte behovet av rehabilitering.

Läs mer om korsbandsskada.

Varför behöver jag opereras?

Det främre och bakre korsbandet stabiliserar knät och ser till att underbenet hålls på plats i knät när du rör dig.

Främre och bakre korsbandet i knät är två ledband som tillsammans med sidoledbanden gör att knät är stadigt och att underbenet fäster i lårbenet. Det går inte att sy ihop det främre korsbandet. Man har utan framgång försökt att ersätta korsbandet med konstgjort material eller transplantera från en annan person. Det nya korsbandet ersätts genom att ta en annan sena från den egna kroppen.

Det är framför allt en av två senor som används. Det ena alternativet är en del av knäskålssenan, det vill säga den sena som går mellan knäskålen och underbenet. Det andra alternativet är en av senorna på baksidan av låret som kallas hamstringssenan.

Vanlig idrottsskada

Skador på det främre korsbandet är en relativt vanlig knäskada inom idrotten. Den vanligaste orsaken är att du har vridit knät kraftigt i samband med sporter där du snabbt ändrar riktning eller hastighet. Exempel på sådana idrotter är fotboll, handboll och basket. Du kan också skada dig när du åker utför på skidor, men också i samband med översträckning av knät. I samband med skadan kan också meniskerna skadas. Du kan då behöva genomgå en artroskopi för att fästa tillbaka en skadad lös meniskdel. Man brukar göra korsbandsoperationen vid samma tillfälle.

Du måste träna upp styrkan efter operationen

Det är viktigt att du pratar med din läkare för att få reda på vilka de förväntade resultaten är om du opereras eller inte. Ni bestämmer tillsammans om du ska opereras.

Behandlingen efter skadan börjar vanligtvis med fysioterapi. Då är målsättningen att du ska återfå din rörelseförmåga och minska svullnaden inför en kommande operation.

Du får vara beredd på att det kommer att krävas mycket egen träning för att knät ska fungera bra efter operationen. Hur vältränad du är före operationen har också betydelse för hur snabbt du blir bra. Ju bättre styrka, balans och koordination du har före operationen desto snabbare blir du återställd. För de flesta som opereras blir knät stabilt så att det går att fortsätta med idrott på hög nivå. 

Ofta räcker det med fysioterapi

Det främre korsbandets funktion är att styra knäleden rätt när leden rör sig snabbt åt olika håll. Den funktionen krävs när belastningen är extra stor, till exempel när du spelar elitfotboll och vid andra så kallade kontaktsporter, där du måste ha full kontroll på knät. I vardagen klarar du dig annars oftast bra utan främre korsband, till exempel när du joggar. Även tennis och skidåkning går bra för många.

I Sverige opereras ungefär en tredjedel av alla som har skadat sitt korsband. För övriga räcker det med träning för att få knät tillräckligt stabilt. Det är viktigt att du kontaktar en fysioterapeut och kommer igång med rehabiliteringen så fort som möjligt, oberoende av om ditt knä kommer att behöva opereras eller inte. Därefter kan resultatet utvärderas och det blir lättare att se om du behöver opereras.

Förberedelser

Natten före en operation får du vanligen inte äta, dricka, röka eller snusa. Du ska tvätta dig med speciell tvål både på kvällen före och på operationsdagens morgon för att undvika infektion. Tvålen kan du köpa på ett apotek.

När du har kommit till sjukhuset brukar du få träffa den läkare som ska operera dig. Läkaren berättar hur operationen kommer att gå till och svarar på dina frågor. Det är också vanligt att du får tala med den som är ansvarig för bedövningen om du ska bli sövd med narkos.

Du få byta om till sjukhuskläder och lägga dig i en säng innan du körs in till operationsavdelningen. Där får du smärtstillande medicin, antingen i flytande form som du sväljer eller i form av ett så kallat stolpiller som förs in i ändtarmen.

Sluta röka och undvik alkohol före och efter operationen

Det är viktigt att helt undvika tobak en tid före och efter operationen. Det gör att såren läker snabbare och att blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du fortare återhämtar dig.

Det bästa är att sluta röka helt, men om du inte klarar det så är det bra om du avstår från rökning helst åtta, men minst fyra veckor före operationen. Du bör också undvika att röka helst åtta, men minst fyra veckor efter operationen.

Prata med läkaren om du behöver hjälp och stöd att sluta röka.

Undvik också att dricka alkohol fyra veckor före operationen och fyra veckor efter. Då minskar risken för komplikationer, som till exempel infektion i knät.

Läs mer om levnadsvanor i samband med operation.

Hur går operationen till?

Inför operationen kan du få lokalbedövning, ryggbedövning eller narkos med antibiotika. Du känner ingenting om du får narkos eller ryggbedövning, men om du får lokalbedövning kan du känna att du blir opererad, utan att det gör ont. Du kan få lugnande läkemedel om det känns obehagligt.

Knät tvättas med bakteriedödande spritlösning och lindas in i sterila pappersdukar.

Operationen

Ett litet snitt görs på framsidan av knät och artroskopet förs in genom hålet. Ett annat snitt görs för att kunna föra in små instrument.

Läkaren börjar med att ta ut den sena som ska ersätta det skadade korsbandet. Därefter tas det gamla korsbandet och eventuella ärrbildningar bort.

Läkaren gör därefter ett hål från framsidan på underbenet och in i knäleden. Ett annat hål görs från leden upp i lårbenet, där det nya korsbandet ska fästas. Senan som ska bli det nya korsbandet förs in i knäleden, genom knät och upp i lårbenet. Det nya korsbandet fästs i lårbenet, spänns upp och fästs sedan även i underbenet.

Knäleden sköljs slutligen noga och lokalbedövning sprutas in i leden. Ibland får en så kallad dränageslang sitta kvar i leden några timmar, för att leda bort blödningen.

Efter operationen

Efter operationen får du ligga på en speciell avdelning för observation. Det är för att bedövningen ska släppa och för att läkaren ska kunna kontrollera att du inte börjar blöda.

Man får oftast åka hem samma dag, men bör inte köra bil själv eftersom du kan vara påverkad och trött efter operationen.

Du får träffa en fysioterapeut

Innan du lämnar sjukhuset får du prata med den läkare som genomfört operationen och en fysioterapeut. Du får ett träningsprogram och råd om hur du ska göra de närmaste dagarna.

Fysioterapeuten kan hjälpa dig att komma i gång med rehabilitering. Den brukar börja fyra till sex dagar efter operationen. Under den första tiden går du till mottagningen två till tre gånger i veckan för att träna. Men med tiden blir du starkare i knäleden och kan träna mer på egen hand.

Träna styrka och rörlighet

Du får belasta benet direkt efter operationen, men de första två till fyra veckorna behöver du gå med kryckor. Du tränar upp rörligheten igen genom att böja och sträcka på knät.

Det är bra om du har lite hjälp med dagliga sysslor den första tiden. När svullnaden lägger sig efter några veckor kan du gradvis öka belastningen på knät. Om knät börjar svullna kan det bero på att du har tränat för hårt.

Ibland kan du ha ont under denna period. Du kan behöva ta smärtlindrande eller antiinflammatoriska läkemedel.

Byt förband efter några dagar

Du behöver vanligtvis byta förband efter tre till sex dagar. Du kan göra det när det har bildats en sårskorpa. Duscha med förbandet kvar och ta sedan bort det våta förbandet innan du tvättar området med tvål och vatten. Därefter sätter du på ett nytt förband.

Vanligt med sjukskrivning

De flesta är sjukskrivna under den första tiden. Har du kontorsarbete kan du gå tillbaka efter cirka två veckor. Du kan bli sjukskriven upp till två månader om du har ett tungt arbete, till exempel om du är byggnadsarbetare.

Hur lång tid rehabiliteringen tar är individuellt och beror på hur mycket du tränar och hur gammal du är. För elitidrottare tar det cirka sex till tolv månader och för vanliga motionärer sex till nio månader.

Återbesök

Du får komma på återbesök hos läkaren en eller två gånger efter operationen. Den första gången är efter cirka sex veckor, då läkaren kontrollerar att rörligheten kommit tillbaka. Den andra gången är i slutet av rehabiliteringen, vanligtvis efter ungefär nio månader. Då får du diskutera med läkaren om och i så fall hur du kan börja idrotta igen.

Komplikationer

Det är sällsynt med komplikationer efter en korsbandsoperation. Det finns en liten risk för blodpropp. Därför kan du få ta förebyggande sprutor mot blodpropp under en tid efter operationen. Du kan också själv förebygga genom fysisk aktivitet efter operationen.

Du kan också få en infektion i knät, även om det är ovanligt. Tecken på att du har fått en infektion kan vara följande:

  • Att det bildas vätska i såren.
  • Att knät svullnar upp och blir varm.
  • Att huden omkring såren rodnar.

Samtidigt kan du få feber, tilltagande värk och mer ont när du rör dig. Då ska du ska alltid kontakta sjukhuset där du har blivit opererad.

Om knät svullnar upp och blir stelt kan det bero på en blödning inne i knät. Kontakta din fysioterapeut om du inte klarar övningarna som ingår i rehabiliteringen.

De flesta blir bra

För de flesta blir knät stabilt efter operationen. Några får ont när de anstränger sig, ofta från knäets framsida. Knät kan svullna upp och kännas stelt om du anstränger dig för hårt. Ofta minskar dessa besvär med tiden. Du kan känna att knät är ostadigt om du inte har byggt upp styrkan i musklerna omkring knäleden tillräckligt.

Om korsbandet ersatts med knäskålssena kan du det första året efter operationen känna obehag när du står på knä.

Det finns en ökad risk för knäartros efter en korsbandsskada, speciellt om menisken är skadad. Därför är det viktigt att se till att ha starka lårmuskler som skyddar knäleden efter en knäskada. Risken för knäartros finns oavsett om du har genomgått en operation eller inte.

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Mer på 1177.se

Korsbandsskada

En skada på korsbandet sker oftast efter att du har vridit knät kraftigt. Många gånger är det främre korsbandet som har gått av.

Meniskskada

Meniskerna gör knät stabilt och skyddar mot stötar. Meniskerna kan skadas och få sprickor vid till exempel idrott, eller på grund av att man till exempel trampar snett när man blir äldre.

Artroskopi

Artroskopi eller titthålsoperation innebär att en läkare undersöker eller opererar en led med hjälp av ett artroskop.

Till toppen av sidan