Tidsbokningen via telefonsupport och bokningssystemet för vaccination mot covid-19 är stängd. Du som är 75 år och äldre blir i stället kontaktad personligen för att få din vaccinationstid. OBS! Ring inte till 1177. Det går inte att boka vaccination via 1177 på telefon, telefonsupporten eller via regionens växel.

BILDUNDERSÖKNINGAR OCH RÖNTGEN

Kranskärlsröntgen

En kranskärlsröntgen görs för att undersöka om det finns förträngningar eller stopp i kranskärlen, som försörjer hjärtat med blod. Du kan få genomgå undersökningen om du har misstänkt kärlkramp, hjärtinfarkt eller om det finns misstanke om andra hjärtbesvär.

Kranskärlen är små blodkärl som bildar ett nätverk runt hjärtat.

Förberedelser

Före kranskärlsröntgen får du vanligtvis genomgå en EKG-undersökning. Den läser av hjärtats rytm och kan ibland visa om du har haft en hjärtinfarkt tidigare. EKG kan även visa på andra förändringar som är bra för läkaren att känna till.

Innan undersökningen får du lämna blodprover för att kontrollera blodvärde, saltbalans och njurfunktion. Du får även en venkateter insatt i ena armen. Den används för att du ska kunna få läkemedel eller dropp om det behövs. Du kommer att vara vaken och om du vill kan du få en lugnande tablett eller spruta före undersökningen.

Särskilt blodprov kan behövas ibland

Du får lämna ett blodprov för att se hur behandlingen fungerar om du använder blodförtunnande läkemedel. Kranskärlsröntgen kan behöva flyttas fram några dagar för att risken för blödningar ska minska om värdena är för höga. Du som tar vissa blodförtunnande läkemedel kan behöva sluta med det ett par dagar före undersökningen för att få ner värdena.

Särskilda förberedelser krävs också om dina njurar inte fungerar som de ska, om du har diabetes eller är allergisk mot kontrastmedel. Du får i så fall information om det av läkaren.

Om du använder läkemedel med metformin

Du som har diabetes och tar läkemedel som innehåller det verksamma ämnet metformin kan behöva göra uppehåll med det i samband med undersökningen. Det gäller framför allt om dina njurar inte fungerar som de ska.

Rådgör med läkaren om när du kan börja ta läkemedlet igen och om blodsockerhalten behöver kontrolleras extra noga. Vanligtvis får du lämna ett blodprov och sedan börja ta läkemedlet igen efter två dygn.

Så går undersökningen till

Undersökningen brukar ta 30-60 minuter och du ligger på rygg på ett röntgenbord. En röntgensjuksköterska tvättar huden där läkaren ska sätta in den tunna plastslangen som behövs för undersökningen. Sjuksköterskan täcker också din kropp med sterila dukar.

Du är vaken under hela undersökningen. Du kan också se delar av undersökningen på en bildskärm. Vårdpersonalen följer EKG och blodtryck under hela undersökningen.

Två metoder

Undersökningen kan göras på två sätt, genom handleden eller ljumsken. Läkaren genomför undersökningen genom att föra in plastslangen i en artär. Oftast görs det genom handleden, men om du till exempel har svag puls eller alltför smalt blodkärl görs det genom ljumsken.

En kateter förs till kranskärlen

Först får du lokalbedövning i huden. Med en annan nål för sedan läkaren in en kort tunn plastslang och därefter en längre tunn plastslang. Den kallas kateter och är cirka två millimeter i diameter. Katetern styrs från handleden eller ljumsken och förs genom blodkärl fram till hjärtats kranskärl.

När katetern när fram till kranskärlen sprutar läkaren in kontrastmedel. Det behövs för att kranskärlen ska synas på röntgenbilderna. Kranskärlen filmas från flera olika vinklar med en röntgenkamera som är placerad ovanför bröstet. Därför sprutas nytt kontrastmedel in flera gånger. Bilderna visas på en bildskärm.

Både de ursprungliga kärlen och de inopererade kärlen filmas om du tidigare har genomgått en kranskärlsoperation och blir kranskärlsröntgad en gång till.

Hjärtats pumpförmåga bedöms

Ibland behöver läkaren även göra en bedömning av hjärtats pumpförmåga. En kateter förs då ner i vänster hjärtkammare. Därefter sprutas kontrastmedel in. Undersökningen filmas och läkaren kan bedöma hur vänster hjärtkammare pumpar, om något område rör sig sämre eller om det finns något läckage över hjärtklaffarna.

Det gör inte ont

I samband med att du får bedövning och när plastslangen förs in kan du känna att det sticker till och trycker i handleden eller ljumsken. Det gör inte ont när katetern ligger inne i blodkärlet.

Du kan få hjärtklappning när katetern förs ner i hjärtats vänstra kammare om läkaren även undersöker hjärtats pumpförmåga, men det går snabbt över. När kontrastvätskan sprutas in känner du ofta värme som sprids genom kroppen.

Tryckförband efter undersökningen

Undersökningen avslutas med att plastslangen i blodkärlet tas bort och du får ett tryckförband för att det inte ska börja blöda. Trycket är ganska hårt i början och vårdpersonalen minskar därefter trycket stegvis.

Du kan gå upp direkt efteråt om undersökningen har gjorts genom handleden. Tryckförbandet tas bort efter cirka två timmar.

Efter en undersökning genom ljumsken måste du ligga ner några timmar. För att snabbare stänga hålet i blodkärlet använder en del sjukhus andra metoder än tryckförband, som till exempel stygn eller metallclips.

Olika behandlingar

Efter undersökningen granskar läkaren filmen för att se om det finns förträngningar eller stopp i kranskärlen. I så fall finns det flera olika behandlingar.

Efter undersökningen granskar läkaren filmen för att se om det finns förträngningar eller stopp i kranskärlen. I så fall finns det flera olika behandlingar.

Vilken behandling som är lämpligast beror på resultatet av kranskärlsröntgen och andra undersökningar. Även dina tidigare sjukdomar och de besvär du har nu har betydelse. De här är de behandlingar som kan bli aktuella:

Ballongvidgning samtidigt som röntgen

En ballongvidgning kan ibland göras i direkt anslutning till en kranskärlsröntgen om läkaren bedömer att det är lämpligt. En förutsättning är att ballongvidgningar görs på det sjukhus där du undersöks och att du före undersökningen har fått information om vad det innebär.

Allergiska reaktioner går att förebygga

Vissa personer kan få allergiska reaktioner mot kontrastmedlet som används vid en kranskärlsröntgen. Men allvarliga allergiska reaktioner är mycket ovanliga. Berätta för vårdpersonalen om du vet om att du är allergisk mot kontrastmedel eller lokalbedövning. Du kan då få läkemedel som förebygger allergiska reaktioner.

Så mår du efteråt

Du måste ligga ner under de första timmarna för att återhämta dig efter undersökningen. Du får ofta åka hem senare samma dag om undersökningen och behandlingen var planerad och allt har gått utan komplikationer.

Du ska inte köra bil under det närmaste dygnet efter undersökningen och bör undvika fysisk ansträngning den första veckan.

Du får stanna några dagar på sjukhuset om du har genomgått undersökningen i samband med att du har lagts in akut på sjukhus, till exempel för en hjärtinfarkt. Hur länge du behöver stanna beror på vilken behandling du har fått och om någon ytterligare behandling planeras.

När får jag svar?

Resultatet får du oftast veta direkt av läkaren som har undersökt dig.

I vissa fall behöver läkaren diskutera med andra specialister för att bestämma om du ska genomgå ballongvidgning eller en bypass-operation. Då kan du få beskedet något senare på avdelningen.

Varför behöver jag undersökas?

En förträngning i kranskärlen orsakas av åderförfettning.

När blodet har svårt att passera förträngningarna i kärlen får hjärtat inte tillräckligt med blod. Du kan då få kärlkramp eller hjärtinfarkt på grund av att hjärtmuskeln har fått syrebrist.

Oftast vid kärlkramp och hjärtinfarkt

Det här är några vanliga orsaker till att du får genomgå en kranskärlsröntgen:

  • Du har så kallad instabil kärlkramp. Det innebär kärlkramp som har blivit sämre eller som nyligen har upptäckts. Den uppstår redan efter lätt ansträngning eller i vila.
  • Du har kärlkramp och svåra besvär trots behandling med läkemedel.
  • Du har kärlkramp och läkaren misstänker allvarliga förträngningar.
  • Du har en akut hjärtinfarkt.

Det här är några andra anledningar till att du kan behöva genomgå en kranskärlsröntgen:

  • Du har en sjukdom i hjärtats klaffsystem som behöver opereras.
  • Du har allvarliga rytmstörningar i hjärtat.
  • Du har ont i bröstet och läkaren har trots utredning inte kunnat hitta orsaken.
  • Du har hjärtsvikt.
  • Du behöver utredas inför en hjärttransplantation.

Komplikationer och följdsjukdomar

Det är mycket ovanligt med allvarliga komplikationer efter en kranskärlsröntgen. Det är vanligast att inte få några besvär alls.

Blödning i ljumsken

Du kan få en blödning från stickstället efteråt om undersökningen har gjorts genom ljumsken. Första veckan efter undersökningen ska du därför undvika tunga lyft och kraftig kroppsansträngning.

Ibland börjar det ändå blöda, oftast inom första dygnet efter undersökningen. Då får du ligga och vila i ytterligare några timmar med tryckförband tills det har slutat blöda från blodkärlet. Någon enstaka gång kan det uppstå en skada på kärlet som behöver opereras.

Det kan finnas en liten risk för blödning även om undersökningen har gjorts genom handleden. Därför ska du ska undvika tunga lyft och annat som är ansträngande för armen de första dagarna.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Till toppen av sidan