ATT FÅ ETT HJÄLPMEDEL

Att få ett hjälpmedel - så går det till

Du som har en funktionsnedsättning kan behöva hjälpmedel för att få livet att fungera så bra som möjligt. Med hjälpmedel menas ofta produkter av olika slag, men även teknik som appar och programvaror. Ett hjälpmedel kan till exempel göra så att du blir mer aktiv, delaktig och självständig i ditt liv.

Person i rullstol som tränar på gym. Fotografi.

Landstingen, regionerna och kommunerna är skyldiga att erbjuda hjälpmedel om du behöver det. Men de bestämmer själva hur de delar upp ansvaret mellan sig och vilka regler och avgifter som ska finnas. Därför varierar det vad du kan få, vad det kostar och vem du ska kontakta för att få ett hjälpmedel. Det kan också skilja sig åt beroende på om det är ett barn eller en vuxen som behöver hjälpmedlet.

Hjälpmedel är en del av hälso- och sjukvården och ingår i till exempel habilitering och rehabilitering. 

Olika typer av hjälpmedel

Ofta delas hjälpmedel upp i grupper utifrån olika funktionsnedsättningar:

De flesta hjälpmedel är medicintekniska produkter. De är framtagna för att vara just hjälpmedel.

Ansvar för olika grupper av hjälpmedel

Hjälpmedel som du behöver för att klara det dagliga livet ska landstingen, regionerna och kommunerna erbjuda. Med det menas hjälpmedel som du behöver för att till exempel äta, klä dig och sköta din hygien. Men även sådant du behöver för att förflytta dig, kunna kommunicera och sköta hemmet. Landstingen, regionerna och kommunerna ska även erbjuda de hjälpmedel som du behöver för vård och behandling.

Andra typer av hjälpmedel ska erbjudas av andra i samhället:

  • Arbetshjälpmedel är hjälpmedel som gör att du kan arbeta. De är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ansvar. 
  • Skolhjälpmedel är ett delat ansvar mellan varje skola och hälso- och sjukvården. 
  • Fritidshjälpmedel kan du ibland hyra, låna eller få bidrag för.

Vem kontaktar jag om jag vill ha ett hjälpmedel?

För att få ett hjälpmedel från landstinget, regionen eller kommunen behöver du träffa en person som kan utreda ditt behov av hjälpmedel. Personen beslutar också vilket eller vilka hjälpmedel du får. En sådan person kallas förskrivare.

Förskrivaren kan till exempel vara något av följande:

  • arbetsterapeut
  • fysioterapeut
  • logoped
  • audionom
  • synpedagog
  • sjuksköterska.

Ofta börjar du med att ta kontakt med en vårdcentral eller motsvarande vårdmottagning. Där får du sedan mer information om vem du ska kontakta för att få träffa en förskrivare.

Du kan också ta kontakt direkt med den verksamhet som ansvarar för den typ av hjälpmedel du vill ha.

Ibland behöver du först få en remiss. Då kan en läkare på vårdcentralen hjälpa dig med det.

Västerbotten

I Västerbotten är det olika kontaktvägar beroende på vilket hjälpmedelsområde det gäller.

Hjälpmedel vid hörselnedsättning

Om man behöver ett hjälpmedel på grund av en hörselnedsättning kontaktar man i första hand sin hälsocentral. Läkaren på hälsocentralen kan vid behov skriva remiss till hörcentralen eller hörselrehabiliteringen.

I vissa fall behövs inte remiss. Om man redan har en konstaterad hörselnedsättning kan man utan remiss få hjälp av hörselrehabiliteringen. Undantaget är vuxna som behöver hjälpmedel för tinnitusbesvär, då krävs alltid remiss från läkare eller audionom. Den som sedan tidigare har kontakt med hörcentralen eller hörselrehabiliteringen tar kontakt med förskrivare där utan ny remiss. Om man har frågor om hörhjälpmedel kan man alltid kontakta hörcentralen eller hörselrehabiliteringen.

Hörhjälpmedel provar man ut vid hörcentralen eller hörselrehabiliteringen. Hörapparater provar man ut hos hörcentralen. Hjälpmedel för alternativ telefoni och vissa andra hörhjälpmedel provar man ut hos hörselrehabiliteringen.

Hjälpmedel vid rörelsehinder

Om man har nedsatt rörelseförmåga och behöver ett hjälpmedel kontaktar man sin hälsocentral. Där provar man ut vissa hjälpmedel, men om man är vuxen och hälsocentralen bedömer att det behövs ett hembesök är det kommunens rehabiliteringspersonal som gör det. Man får tillsammans med kommunens personal göra en bedömning av om hjälpmedel är den bästa åtgärden för att fylla det behov man har. I sådana fall provar man ut ett hjälpmedel. För barn till och med 17 år provar hälsocentralen ut hjälpmedel oavsett om det behövs hembesök eller inte.

Den som sedan tidigare har kontakt med en förskrivare i sin kommun eller inom habilitering för barn, ungdomar eller vuxna tar kontakt med den.   

Om man har en pågående kontakt med en vårdmottagning och behöver ett hjälpmedel som har anknytning till det man behandlas för kan man kontakta förskrivare där.

Hjälpmedel vid kognitiva nedsättningar eller tal- och språksvårigheter

Om man har någon av dessa funktionsnedsättningar och behöver ett hjälpmedel kontaktar man sin hälsocentral. Där provar man ut vissa hjälpmedel, men om man är vuxen och hälsocentralen bedömer att det behövs ett hembesök är det kommunens rehabiliteringspersonal som gör det. Man får tillsammans med kommunens personal göra en bedömning av om hjälpmedel är den bästa åtgärden för att fylla det behov man har. I sådana fall provar man ut ett hjälpmedel. För barn till och med 17 år provar hälsocentralen ut hjälpmedel oavsett om det behövs hembesök eller inte.

Den som sedan tidigare har kontakt med en förskrivare i sin kommun eller inom habilitering för barn, ungdomar eller vuxna tar kontakt med den. 

Om man har en pågående kontakt med en vårdmottagning och behöver ett hjälpmedel som har anknytning till det man behandlas för kan man kontakta förskrivare där.

Information om kommunikationshjälpmedel som behövs på grund av nedsatt syn eller nedsatt hörsel finns under rubrikerna Hjälpmedel vid synnedsättning och Hjälpmedel vid hörselnedsättning.

Ortopedtekniska hjälpmedel

Om man behöver ett ortopedtekniskt hjälpmedel kontaktar man sin hälsocentral. Läkaren kan vid behov skriva remiss till Ortopedteknik. Man provar ut ortopedtekniska hjälpmedel hos Ortopedteknik som finns på Skellefteå lasarett och Norrlands universitetssjukhus.

Hjälpmedel vid synnedsättning

Om man behöver ett hjälpmedel på grund av att man saknar syn eller har nedsatt synförmåga kontaktar man sin hälsocentral eller en optiker. De kan i sin tur skriva remiss till ögonläkare som bedömer om man kan få tillgång till synrehabiliteringens insatser. Synhjälpmedel provar man ut hos synrehabiliteringen

Den som sedan tidigare har kontakt med synrehabiliteringen tar kontakt med förskrivare där. Man kan också kontakta synrehabiliteringen vid frågor om synhjälpmedel.

Inkontinenshjälpmedel

Om man behöver ett hjälpmedel på grund av inkontinens kontaktar man i första hand sin hälsocentral. Där gör man en utredning för att bedöma vilken typ av inkontinens det är, vilken behandling som är aktuell samt vilka inkontinenshjälpmedel som är lämpliga att förskriva. Hälsocentralen kan också om det behövs remittera vidare till specialist för vidare utredning och behandling.

Den som är inskriven i kommunens hemsjukvård eller tidigare fått inkontinenshjälpmedel från sin kommun tar kontakt med sin förskrivare där.

Den som tidigare fått inkontinenshjälpmedel från habilitering för barn och ungdomar tar kontakt med sin förskrivare där.

Hjälpmedel för träning, vård och behandling

De flesta träningshjälpmedel köper man själv. Vid frågor kan man kontakta sin hälsocentral. Den som sedan tidigare har kontakt med en förskrivare i sin kommun eller inom habilitering för barn, ungdomar eller vuxnatar kontakt med den. 

Vissa hjälpmedel som används för vård och behandling kan man vid behov få som hjälpmedel, de förskrivs då av personal på den mottagning där man vårdas eller behandlas.

Hur bedöms om jag får ett hjälpmedel?

Innan du kan få ett hjälpmedel måste ditt behov av hjälpmedel bedömas. Det görs av en förskrivare. Du eller någon närstående får beskriva vilka behov och önskemål du har och förskrivaren undersöker hur de nedsatta funktionerna påverkar din situation i vardagen.

Tillsammans kommer ni fram till i vilka situationer ett hjälpmedel kan underlätta och vad målet ska vara med att använda hjälpmedlet.

Om du får hjälp av en närstående kan ett hjälpmedel ibland underlätta även för den personen. Då kan det tas med i bedömningen. En ställbar säng kan till exempel göra det lättare både för dig och för den som hjälper dig.  

Olika verksamheter använder olika metoder för bedömning

Förskrivaren följer de regler för hjälpmedel som varje landsting, region och kommun har. Ibland finns så kallade behovstrappor där olika behov prioriteras. Viktigast är livsuppehållande behov som att kunna andas eller få i sig näring. Sedan kommer basbehov som att äta själv eller klä på sig. Därefter kommer behov av att fungera i vardagen, som att handla mat. Sist kommer behov som handlar om fritiden.

För att förskrivarna ska kunna göra så rättvisa behovsbedömningar som möjligt använder de särskilda metoder. De kan vara olika beroende på vilken funktionsnedsättning du har, vilket hjälpmedel det gäller och vilket yrke förskrivaren har. 

Fråga förskrivaren om du undrar vilka metoder som används.

Västerbotten

I Västerbotten finns en hjälpmedelspolicy som säger att individens behov ska vara vägledande. Förskrivaren tittar både på vilket behov man har och vilken effekt hjälpmedlet kan ge.

Hjälpmedelspolicyn säger

  • att man ska få vara delaktig i kartläggningen av hjälpmedelsbehovet
  • hur förskrivarna ska prioritera och dra gränser
  • att hjälpmedel ska vara en del av vården.

Hjälpmedelspolicyn i sin helhet 

Hur går utprovningen till?

Efter att förskrivaren har bedömt dina behov får du prova det eller de hjälpmedel du behöver. Det kallas utprovning. Finns det flera olika hjälpmedel som kan passa ska förskrivaren informera dig om det.

En del hjälpmedel behöver provas i den miljö där de ska användas. Det gäller till exempel rörelsehjälpmedel.

Ibland kan du få låna hjälpmedel för att själv ta med hem och testa innan förskrivaren fattar beslut om du ska ha det.

Du kan behöva träna

Alla hjälpmedel behöver anpassas individuellt. Den som har skrivit ut ditt hjälpmedel ska också följa upp att det fungerar som det är tänkt. Det kan göras vid ett eller flera besök och ibland genom ett telefonsamtal.

Du får också lära dig att använda hjälpmedlet. Ibland går det ganska fort, om du till exempel ska börja använda en rollator. Andra gånger behövs många tillfällen, som till exempel om du ska börja använda ett kognitivt hjälpmedel eller en elrullstol som ska manövreras i trafik.

Om du vill se och känna på olika hjälpmedel kan du göra det i särskilda butiker och utställningar som kan finnas där du bor. Fråga din förskrivare om vilka möjligheter som finns till det.   

Oftast får du hjälpmedel ur ett upphandlat utbud

I varje landsting, region och kommun finns ett antal hjälpmedel som förskrivaren ska börja med att skriva ut, utifrån vad du behöver. Vilka det är styrs av olika avtal. Det kallas att det finns ett upphandlat utbud. Oftast får du hjälpmedel från denna grupp av hjälpmedel.  

Förskrivaren kan också ansöka om att skriva ut andra hjälpmedel, om behovsbedömningen visar att de upphandlade hjälpmedlen inte fungerar för ditt behov.

Ett hjälpmedel som du har fått förskrivet är oftast ett lån.

Du ska vara delaktig i valet av hjälpmedel

Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel, men det är förskrivaren som ansvarar för att det val som görs passar dig och dina behov.

Förutom att det kan finnas många typer av hjälpmedel finns det ofta många varianter och olika varumärken. Tillsammans ska du och förskrivaren komma fram till vad som blir bäst.

Om det finns det flera olika hjälpmedel inom landstinget, regionen eller kommunen som kan passa dig ska förskrivaren informera om det. I sådana fall ska du få själv välja vilket hjälpmedel som du vill ha, om förskrivaren tycker att det är rimligt utifrån vad du behöver och vad hjälpmedlet kostar.  

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i valet av hjälpmedel är det viktigt att du förstår den information som du får av förskrivaren. Förskrivaren ska anpassa sin information till dina individuella behov.

Du kan ha rätt till tolk om du inte talar svenska. Du kan också ha rätt till tolk om du till exempel har dövhet eller har talsvårigheter.

Vad kostar det att få ett hjälpmedel?

Den avgift du får betala för att få hjälpmedel varierar i olika landsting, regioner och kommuner. Ibland är det helt utan kostnad och ibland får du betala en avgift. Avgiften kan vara till exempel en förskrivningsavgift eller en utprovningsavgift. Ibland betalar du även en besöksavgift hos förskrivaren.

På vissa ställen finns ett särskilt högkostnadsskydd för hjälpmedel. Då behöver du bara betala kostnader upp till en viss gräns.

Om du tappar bort hjälpmedlet eller om det skadas på annat sätt än genom vanlig användning kan du bli ersättningsskyldig.

Västerbotten

Vad kostar det i Västerbotten?

I Västerbotten betalar man avgifter för besök och utprovning.

Läs om patientavgifter i Västerbotten

Besöks- och utprovningsavgifter ingår i högkostnadsskyddet.

Kommunernas avgifter för besök och utprovning kan skilja sig från landstingets avgifter. Man kan fråga sin kommun vilka avgifter som gäller.

För vissa hjälpmedel måste man betala en avgift. Den som är förskrivare kan berätta vilka hjälpmedel det är avgift för och hur stor avgiften är. Avgifter för hjälpmedel ingår inte i högkostnadsskyddet. Barn till och med 19 år betalar inga avgifter.

Reparationer av hjälpmedel är i de flesta fall kostnadsfria. Om man varit oaktsam med hjälpmedlet kan man bli ersättningsskyldig. Man får själv betala vissa förbrukningsartiklar.

Fritt val av hjälpmedel

Västerbotten

Fritt val av hjälpmedel gäller inte i Västerbotten.

I några landsting, regioner och kommuner finns möjlighet till det som kallas fritt val av hjälpmedel. Det innebär att du kan få möjlighet att välja något annat hjälpmedel än de som finns i det upphandlade utbudet. Du får då istället en så kallad rekvisition på en viss summa pengar. Med den summan kan du sedan själv köpa ett hjälpmedel.

Innan du får möjlighet till fritt val av hjälpmedel görs först en bedömning av dina behov, precis som när du annars får ett hjälpmedel. Sedan diskuterar du och förskrivaren om fritt val av hjälpmedel är något som passar. Om du vill göra ett eget val och förskrivaren bedömer att du klarar det så får du en rekvisition.

Beloppet du får på rekvisitionen motsvarar kostnaden för ett liknande hjälpmedel som du skulle ha erbjudits från det upphandlade utbudet. Vill du ha ett dyrare hjälpmedel kan du själv lägga till pengar.

De landsting, regioner och kommuner som har infört fritt val har själva valt ut vilka hjälpmedelsområden det ska gälla. Några har det på många hjälpmedelsområden och andra på enstaka typer av hjälpmedel.

Du ansvarar själv för ditt hjälpmedel

När du har köpt ett hjälpmedel genom fritt val äger du det. Skötsel och reparationer får du ordna själv. För vissa hjälpmedel kan du få tillgång till en särskild summa pengar på ett servicekonto. Med de pengarna kan du bekosta skötsel och reparationer. Det kan till exempel gälla om du har en rullstol.

Om dina behov förändras så att det hjälpmedel som du har köpt genom fritt val inte längre räcker till, har du rätt att få en ny behovsbedömning.

Även om du har valt att köpa hjälpmedel genom fritt val har din förskrivare ansvar för att följa upp beslutet och din habilitering eller rehabilitering. 

Kan jag köpa ett hjälpmedel själv?

Om du skulle vilja köpa hjälpmedel själv utan att ha kontakt med vården kan du kontakta en butik eller leverantör direkt. Det kan du göra oavsett vilket landsting, region eller kommun du tillhör.

Ibland rekommenderas du av förskrivaren att köpa ett hjälpmedel själv. Det kan till exempel hända om behovsbedömningen visar att dina behov inte motsvarar kraven för att du ska kunna få ett hjälpmedel.

Vissa hjälpmedel räknas som så kallade egenansvarsprodukter. Då måste du köpa hjälpmedlet själv. 

Vad händer när jag har fått hjälpmedlet?

När du har fått ditt hjälpmedel så använder du det så länge som du behöver och som det fungerar som det ska.

Om hjälpmedlet efter en tid inte fungerar lika bra som tidigare, trots service och nödvändigt underhåll, ska du kontakta den som skrev ut hjälpmedlet. Kanske kan hjälpmedlet justeras eller bytas ut. Kanske har behoven ändrats så att en ny bedömning behöver göras.

I samband med att du får hjälpmedlet får du också information om vad du ska göra om hjälpmedlet behöver repareras eller underhållas. Du behöver oftast inte betala något själv för reparation och service för ett hjälpmedel som du har fått förskrivet.

Om du inte längre behöver hjälpmedlet ska det oftast återlämnas. Om du flyttar och vill ta med dig hjälpmedlet behöver du kontakta förskrivaren för att ta reda på om det går bra.

Om du är på tillfälligt besök någonstans i landet och behöver hjälpmedel för en kortare tid, kan du ofta få låna eller hyra det tillfälligt där.

Västerbotten

Reparation, utbyte och återlämning

Om ett hjälpmedel behöver repareras ska man i de flesta fall kontakta den verksamhet som förskrivit hjälpmedlet. När man fått ett hjälpmedel via sin kommun kan andra kontaktvägar gälla för reparation. Förskrivaren i kommunen kan ge information om detta.

För reparation av de flesta hörhjälpmedel ska man i Umeå- och Skellefteåområdet ta kontakt med teknisk hörselvård. I Lyckseleområdet kontaktar man hörcentralen. För reparation av hjälpmedel för alternativ telefoni kontaktar man Hjälpmedel Västerbotten.

Om ett hjälpmedel behöver bytas ut ska man kontakta den verksamhet som förskrivit hjälpmedlet.

Hjälpmedel lämnas normalt tillbaka till den verksamhet man lånat det av. När man lämnar tillbaka ett hjälpmedel ska det vara rengjort och alla tillbehör ska följa med.

Förlust eller skada

Om man tappar bort, eller blir bestulen på ett hjälpmedel ska man kontakta den som förskrivit hjälpmedlet. Om hjälpmedlet blir stulet ska man göra en polisanmälan.

Det är bra att kontakta sitt försäkringsbolag och kontrollera om hemförsäkringen ersätter skada på annan person eller egendom om man råkar ut för en olycka med sitt hjälpmedel.

Förvaring och underhåll

Man ansvarar själv för lämplig förvaring, tillsyn och underhåll av det hjälpmedel man fått.

Flytt till annan kommun eller annat landsting

Vissa hjälpmedel får inte tas med vid flytt. Om man ska flytta till en annan kommun eller ett annat landsting ska man alltid i god tid kontakta den som förskrivit hjälpmedlet för att få veta om man kan ta med sitt hjälpmedel vid flytten.

Vad gör jag om jag inte är nöjd?

Kontakta den som skrev ut ditt hjälpmedel om du inte är nöjd med hur det fungerar. Du kanske behöver få mer information, stöd eller utbildning för att det ska fungera bra.

Det kan också vara så att ditt behov har förändrats och att förskrivaren därför behöver göra en ny behovsbedömning.

Är du inte nöjd med den förskrivare du har träffat, kan du kontakta chefen för enheten och fråga om det är möjligt att få träffa någon annan.

Om du anser att du inte har fått rätt behandling, hjälpmedel eller du inte kommer vidare i kontakten med din förskrivare, kan du vända dig till patientnämnden. De finns i varje landsting och region, och ibland även i kommunerna.

Läs mer om vad du kan göra om du inte är nöjd med vården

Västerbotten

Patientnämnden i Västerbotten

Du kan vända dig till patientnämnden i Region Västerbotten när det uppstått problem i vården som inte har gått att lösa på plats eller när du önskar kontakt med en opartisk instans, fristående från vården.

Till toppen av sidan