Att bli gipsad

Skriv ut (ca 9 sidor)

Du kan bli gipsad när någon del av kroppen behöver hållas helt stilla för att kunna läka efter en skada. Det vanligaste är att du brutit ett ben eller en arm, men det finns också andra skador som kan behöva gipsas.

Skriv ut

Gipsningen kan göras med vanligt gips, så kallat kalkgips, bestående av gipsbindor som doppas i vatten. Du kan också bli gipsad med ett plastmaterial.

Varför blir du gipsad?

Varför blir du gipsad?

  • Cirkulärgips.

    Ett cirkulärgips sluter om hela den skadade kroppsdelen, och täcker både över- och undersidan.

  • Gipsskena.

    En gipsskena fästs vid den skadade kroppsdelen med hjälp av elastiska bindor. Man får ofta en gipsskena om det finns risk för svullnad.

Du behöver oftast ett gipsbandage om du till exempel har brutit en arm eller ett ben. Gipset håller den skadade kroppsdelen stilla under läkningen. Det brukar ta mellan två och sex veckor innan gipset kan tas bort.

Det är vanligast att man behöver bli gipsad om man brutit handleden, fotleden eller det så kallade båtbenet i handen.

Inte bara vid brutna ben

Gipsning kan också behövas för att läka till exempel en bristning i ett ledband eller om du blivit opererad i till exempel fotleden, knät eller armbågen.

Du kan behöva gips för att såret ska hållas stilla och inte belastas när du går. Det gäller om du har sår i foten som inte läker bra, till exempel vid diabetes.

Barn med vissa medfödda felställningar i skelett och leder kan ibland också behöva gipsas för att felställningen ska rättas till.

Cirkulärgips eller gipsskena

Ett gips som sluter om hela den skadade kroppsdelen kallas cirkulärgips. Det kan du få om du behöver ett stadigt förband.

Du kan också få en gipsskena, som fästs vid kroppsdelen med hjälp av elastiska bindor. Det är till exempel vanligt att du får en gipsskena om du har skadat handleden. Om kroppsdelen svullnar minskar en gipsskena risken att det blir för trångt. När svullnaden har lagt sig några dagar efter operationen kan du få byta till cirkulärgips.

Vanligt gips eller plastgips

Du kan antingen få ett förband med vanligt gips eller ett plastförband, som ofta kallas plastgips. Vilket förband du får beror på vilken sorts skada du har och vilket sjukhus du besöker. Oftast får du vanligt gips.

Vanligt gips

Kalkgips består av ett gråvitt pulver. När skadade kroppsdelar ska gipsas används gipsbandage, det vill säga gasväv som innehåller gips. När man blöter gipsbandagen i vatten blir de först mjuka och går lätt att forma. Sedan stelnar gipset, och efter ett dygn är det hårt och går att stödja på.

Plastgips

Du kan få plastgips i stället för vanligt gips om du har svårt att röra dig eller lyfta den gipsade kroppsdelen. Plast är lättare, tåligare och går inte så lätt sönder. Det går att stödja på plastgips redan efter en timme.

Ortos i stället för gips

Du kan ibland få en så kallad ortos i stället för gips. Det är en avtagbar skena eller hylsa i plast som hålls på plats med kardborrband. Ortoser kan bara användas om den skadade kroppsdelen inte behöver den stadga som ett gips ger.

Fäll ihop

Förberedelser

Förberedelser

Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt för gipsningen.

Fäll ihop

Att få gips

Att få gips

  • Kvinnas underben gipsas.

    Om du ska få fotleden gipsad kan du få ligga på en brits med ett stöd under låret.

Du kan bli gipsad på ortopedmottagningen, operationsavdelningen eller akutmottagningen på ett sjukhus. Du kan också bli gipsad på vissa vårdcentraler.

Den som gör gipsningen är oftast en undersköterska eller sjuksköterska med vidareutbildning i gipsteknik. Det finns också gipstekniker som har särskild utbildning.

När du ska få ett ben gipsat brukar du få ligga på en brits och ha ett stöd under låret. Någon ur vårdpersonalen brukar hjälpa till att hålla foten rätt.

Du behöver oftast inte ligga ner om det är armar eller händer som ska gipsas. Det kan göras medan du sitter.

Gipset får inte skava

Innan du blir gipsad får du en strumpa av tubgas, alltså tunn bomull, på den kroppsdel som ska gipsas. Så kallad polstervadd, som består av ett fluffigt syntetmaterial, lindas sedan på för att gipset inte ska skava. Ibland sätts också bitar av skumgummi på särskilt utsatta ställen. Sist lindas antingen gipsbandage eller plastbandage på. Om du ska ha gips runt foten kan du få en plastsula för att skydda gipset mot nötning.

Bandagen blöts i vatten

Innan gipsbandagen lindas på doppas de först i vatten, så att de blir mjuka och formbara. När gipset stelnar kan du känna att det först blir varmt och sedan kallt, och de närmaste timmarna efteråt är gipset lite kallt och fuktigt. Du kan känna både att det blir varmt och kallt, trots att du har flera lager med vadd under gipset. Värmen beror på en kemisk process som pågår när gipset härdar, det vill säga blir starkt och hållbart.

Plastbandagen doppas också först i vatten innan de lindas på. Plastgips blir också först varmt och sedan kallt när det stelnar. Kylan sitter inte i lika länge som i vanligt gips.

Gipsningen tar 10 till 20 minuter för både vanligt gips och plastgips.

Vanligt gips tål belastning efter ett dygn

När du har fått vanligt gips tar det ett dygn innan gipset har stelnat klart. Om du till exempel har fått lov att stödja på ett gipsat ben måste du alltså vänta ett dygn innan du kan göra det. Du måste därför ofta få hjälp med att ta dig hem efter gipsningen.

Plastgips stelnar snabbare

Med plastgips behöver du bara vänta i en halvtimme innan plasten har härdat och kan belastas. Du kan alltså stödja på gipset redan när du går från gipsningen.

Inte köra bil

Du kan inte köra bil själv när du fått gips. Om du har en gipsad hand kan du inte hålla i ratten ordentligt eller växla, och om du har ett gipsat ben kan du inte trampa ner pedalerna.

Ibland behövs smärtlindring

Det kan göra ont när du blir gipsad, men det beror inte på själva gipsningen, utan på den skada du har. Man är ofta svullen och får ont av själva beröringen. Ibland måste benet eller armen placeras i rätt vinkel före gipsningen. Det kan göra ont, men du får smärtlindring om du behöver det.

Du ska kunna röra fingrar och tår

Du kan säga till om gipset hindrar rörelser i fingrar eller tår. Du ska kunna röra på tårna när du har ett gipsat ben eller fot, och röra på fingrarna när du har en gipsad arm eller handled. Ibland kan en liten bit av gipset behöva klippas av. Kontakta sjukhuset om du kommer hem och upptäcker att du inte kan röra dina fingrar eller tår.

Detsamma gäller om gipset skaver i knävecket eller armvecket. Då kan du behöva få en bit av gipset bortklippt. Gipset kan kännas för trångt om det uppstått en kraftig svullnad. Du ska kontakta en läkarmottagning om det blir så trångt att blodcirkulationen påverkas.

Fäll ihop

Att ha gips

Att ha gips

  • Pojke med brutet underben går med kryckor.

    Du ska försöka vara igång och röra på dig när du är gipsad. Har du ett brutet ben kan du behöva använda kryckor.

  • Äldre kvinna med gåstöd.

    Om du inte är så stark i armarna kan du behöva ett gåstöd när du ska markeringsgå.

Den skadade armen eller benet kan ibland svullna den första tiden, och då kan gipset kännas trångt. Det är viktigt att försöka minska svullnaden så mycket som möjligt. Dels gör svullnaden ont, dels kan den skada till exempel nerver, blodkärl och senor. Fingrarna är särskilt känsliga för svullnad.

Högläge när du vilar

För att minska svullnaden kan du ha den gipsade kroppsdelen i högläge när du vilar, och inte låta den hänga rakt ner. Med högläge menas att kroppsdelen ska vara högre upp än hjärtat. Om du ska vila behöver du alltså palla upp det gipsade benet med till exempel kuddar.

Rörelser motverkar svullnaden

När du är gipsad ska du försöka vara igång så mycket som möjligt. Rörelser motverkar svullnaden och du ska därför röra på de leder som sitter nära den skadade kroppsdelen och inte är gipsade. Du ska röra både fingrar och armbåge om du till exempel har en gipsad handled.

Benen kan svullna om du sitter stilla. När du går pumpas blodet lättare tillbaka till hjärtat och svullnaden går ner. Om du får stödja på ditt gipsade ben ska du därför försöka gå en hel del. Du får bättre blodcirkulation, skadan läker snabbare och det känns bättre. Däremellan ska du vila benet och då lägga upp det högt, till exempel på en stol eller ett bord.

Särskilda träningsprogram

Du behöver också träna den skadade kroppsdelen lite extra för att bli bra, förutom att du rör dig som vanligt. Du kan få särskilda träningsprogram av den som gipsat dig eller av en fysioterapeut. Träningsprogrammen är olika för olika gipsningar.

Markeringsgå

Om du inte får stödja på ditt gipsade ben, får du oftast markeringsgå. Det betyder att du sätter ner foten men inte stödjer helt på den. Du kan till exempel föreställa dig att du sätter ner foten på ägg eller hårt bröd utan att krossa det.

Du får veta hur du ska göra av en fysioterapeut eller av den som gipsar.

Kryckor eller gåstöd

När du ska markeringsgå måste du ta hjälp av armmusklerna för att inte belasta det gipsade benet. För unga människor är det oftast lättast att göra det med hjälp av kryckor.

Om du är äldre, eller av något annat skäl har svaga muskler eller dålig balans, kan du ha svårt att gå med kryckor. Då kan du i stället använda något slags gåstöd.

Även om du får stödja på det skadade benet kan du behöva kryckor eller gåstöd för att hålla balansen när du går.

Du kan ibland behöva använda rullstol, om du till exempel har svårt att belasta det ben som inte är gipsat.

Ta det lugnt när du reser dig upp

När du ska resa dig efter att ha sovit och legat stilla under många timmar kan det skadade benet vara svullet och göra ont. Du undviker svullnaden och smärtan om du höjer och sänker benet några gånger innan du sätter ner det.

Om du har en skadad arm som är svullen och stel efter att du sovit eller vilat kan du röra på de leder som inte är ingipsade. Då känns det bättre och det blir lättare att komma igång igen.

Skydda gipset när du duschar

Ett vanligt gips tål inte att bli blött, eftersom det då luckras upp och går sönder. Plastgips tål visserligen vatten, men om du blir blöt innanför plasten kan fukten inte avdunsta så lätt och huden kan bli irriterad.

När du ska duscha och tvätta dig måste du därför se till att gipset inte blir blött. Ett sätt att skydda gipset är att tejpa ihop plastpåsar eller sopsäckar med vattenfast tejp och sedan fästa på huden med kirurgtejp. Du kan köpa ett engångsskydd som liknar plastpåsar på apotek. I sjukvårdsaffärer finns flergångsskydd som är mer hållbara och som hålls på plats med en gummiring.

Fäll ihop

Att ta bort gips

Att ta bort gips

När du har haft gipset tillräckligt länge, vanligen i flera veckor, ska det tas bort. Det görs oftast på sjukhuset där du fick gipset, men ibland kan det tas bort på en vårdcentral. Antingen används en så kallad gipssåg eller en trådsåg.

En gipssåg har en rund taggig skiva som vibrerar så att gipset går sönder utan att huden skadas. Den som tar bort gipset brukar först visa hur sågen fungerar och lägga den mot både sin egen och patientens hud, så att man känner att den inte gör ont.

En plastkanal ska ha lagts in mellan vadden och gipset redan vid gipsningen om en trådsåg ska användas. När gipset ska tas bort träs trådsågen, en räfflad metalltråd, in i plastkanalen. Sedan sågas gipset upp med metalltråden. Trådsågen kan inte skada huden eftersom det är plast och vadd mellan gipset och huden. 

Viktigt med träningsprogram

När gipset har tagits bort kan lederna vara stela. Du kan ha svårt att röra dig och behöver ibland smärtstillande läkemedel för att kunna komma igång med att röra dig.

Träning är viktigt för att du ska kunna få tillbaka rörlighet och styrka igen och minskar dessutom oftast själva smärtan. En fysioterapeut eller den som tar bort gipset ser till att du får ett träningsprogram som är anpassat efter den skada du har.

Kompressionsstrumpa

Så länge du är svullen i en skadad kroppsdel efter att gipset har tagits bort kan du använda en så kallad kompressionsstrumpa på dagarna. Det är en kraftig resårstrumpa som motverkar svullnaden.

Det finns kompressionsstrumpor både för skadade underben och hela ben. Du kan behöva använda kompressionsstrumpan under flera månader. En bruten fotled kan svullna upp även lång tid efter skadan om du har foten hängande ner en längre stund.

Om du till exempel ska flyga är det bra att ta med en kompressionsstrumpa, även om du varit bra i ett par månader. Det finns även kompressionsstrumpor för svullna armar och kompressionshandskar för svullna händer och fingrar.

Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

Det kan verka som att något är fel om du har ont i den gipsade kroppsdelen, men det är sällan som gipset är orsaken till smärtan. Skadan kan göra att du har mycket ont den första tiden, och det är inte ovanligt att också ha en blödning från skadan. Du kan få värktabletter mot smärtan.

Om du har en bruten handled är det vanligt att armbågen blir blå. Det är ett tecken på att du hållit handen i högläge som du ska. Den blödning du har från benbrottet rinner mot den lägsta punkten, armbågen, och syns där som ett blåmärke. Om det i stället är fingrarna som blir blå och svullna har du antagligen inte hållit handen tillräckligt i högläge. När du har en bruten fotled och inte håller foten tillräckligt i högläge kan du få blå tår.

Fingrar och tår som är blåa och även gör ont kan bero på att gipset är för trångt och måste bytas. Du måste få gipset bytt om det skaver mot huden så att det kan bli sår.

Du måste ibland söka vård

Ibland kan gipsningen behöva göras om. Du ska söka vård vid följande:

  • Fingrar eller tår blir vita eller färglösa, eller  du förlorar känseln i dem. Då ska du genast ta kontakt med sjukhuset.
  • Gipset känns trångt och du har ont trots att du har den gipsade kroppsdelen i högläge när du vilar.
  • Det gör ont för att det trycker eller skaver någonstans. Det kan bero på att det har blivit veck på tubgasstrumpan, polstervadden, själva gipsbandaget eller plastbandaget.

Andra skäl att gipsas om

Om en svullnad går ner så mycket att gipset börjar sitta löst kan gipsningen också behöva göras om.

När du har stygn som behöver tas bort efter några veckor får du ett nytt gips efter att stygnen tagits bort.

Flyga med gips

Ett gips som täcker benet eller armen runt om kallas cirkulärgips. Om du har ett sådant gips och ska göra en längre flygresa kan det hända att flygbolaget inte tillåter det på grund av risken för blodpropp.

Om du har gips och ska flyga bör du därför ta kontakt med din läkare eller den som gipsat för att få råd. Resor innebär ofta mycket stillasittande, vilket kan ge svullnad och en ökad risk för blodpropp. När du blivit gipsad har du redan från början en sämre blodcirkulation i den gipsade kroppsdelen.

Risk för blodpropp

Det är viktigt av flera skäl att du rör på dig när du är gipsad. Den allvarligaste följden av att du rör dig för lite är att du kan få blodpropp. Risken för blodpropp ökar om du har ett gipsat underben eller en bristning i hälsenan och inte rör dig tillräckligt mycket.

Du har en ökad risk för att få blodpropp om du är gravid eller använder p-piller. Detsamma gäller om du tidigare har haft en blodpropp, eller om du har föräldrar eller syskon som har haft blodpropp.

Har du fått en blodpropp i till exempel ett gipsat underben är det vanligtvis svullet, och det är vanligt att du har en sprängande eller molande smärta i hela underbenet. Svullnaden och smärtan går inte över trots att du placerar benet i högläge.

Du kan få ta blodförtunnande läkemedel en tid om du har en ökad risk för blodpropp.

Kompartmentsyndrom

En ovanlig men allvarlig komplikation som du kan få om du har en skadad muskel och är svullen under gipset är så kallat kompartmentsyndrom. Då fungerar inte blodtillförseln till den skadade muskeln. Du kan få kompartmentsyndrom i både benen och armarna, men det är vanligast i underbenen. Det uppstår oftast tidigt efter skadan eller en operation.

Om du får kompartmentsyndrom får du mycket ont även när du vilar, och ännu mer ont om du håller armen eller benet i högläge. Du kan också tappa känseln i foten eller handen.

Du ska genast ta kontakt med sjukvården om det börjar göra väldigt ont även när du vilar med den gipsade kroppsdelen i högläge. Då måste gipset tas bort direkt, och ibland måste man opereras.

Finger-hand-skuldersyndrom

Om du har en gipsad hand eller handled och inte rör tillräckligt på de leder som inte är ingipsade, som fingrarna, armbågen och axelleden, ökar risken för att du får långvariga besvär med smärtor och stelhet. Det kallas för finger-hand-skuldersyndrom.

Sår under gipset

Du kan få skavsår av gipset. Då måste du få gipset uppklippt eller utbytt, eftersom skavsår gör ont och kan bli infekterade.

Ett sår innanför gipset som uppkommit efter till exempel en operation kan vara svårt att upptäcka om det blivit infekterat. Du kan få feber och må allmänt dåligt om du får en infektion. Det kan göra ont, lukta illa och ibland kommer fukt inifrån gipset. Då ska du söka vård så att du får gipset borttaget och såret omskött.

Om det kliar under gipset

Det är vanligt att vilja klia sig under gipset. Tyvärr finns det inget säkert sätt att klia sig utan att du riskerar att skada dig. Huden under gipset är mer känslig än vanligt, och en pinne kan lätt irritera huden. Flisor av trä kan fastna och orsaka sår som kan bli infekterade. Det kan hjälpa att försöka slappna av och koncentrera sig på något annat än det som kliar.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Publicerad:
2017-10-27
Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Urban Lindgren, Professor i ortopedi, Karolinska Sjukhuset, Stockholm

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg