Värmebölja

Skriv ut (ca 2 sidor)

När det är ovanligt varmt under en längre period kallas det för värmebölja. En del är extra känsliga för värmen. För att undvika riskerna med långvarig värme är det bland annat viktigt att dricka mer än vanligt och se till att få i sig lite extra salt.

Skriv ut

Äldre och kroniskt sjuka bör vara extra försiktiga i värmen

Äldre och kroniskt sjuka bör vara extra försiktiga i värmen

Alla kan påverkas av värmeböljor men du som är äldre, kroniskt sjuk eller har ett funktionshinder är extra utsatt. 

Äldre personer är känsligare än yngre då förmågan att reglera temperaturen och känna törst försämras med åldern. Värmen gör att de ytliga blodkärlen vidgas så att du svettas mer. Den förlorade vätskan behöver du ersätta. Får du inte i dig tillräckligt med vätska blir blodet mer koncentrerat och trögflytande. Risken för blodpropp ökar. För dig som redan har problem med hjärtat ökar också risken för hjärtsvikt i värmen.

Har du kroniska sjukdomar som demens, fysisk funktionsnedsättning, hjärt-kärlsjukdom, njursjukdom, astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) ökar risken för hälsoproblem vid värmebölja. Även du som har diabetes, övervikt eller allvarlig psykisk sjukdom bör vara extra försiktig i värmen.

Även små barn är extra känsliga för värme. De har oftast inte fått igång sin förmåga att svettas och är beroende av andra för att få i sig tillräckligt mycket vätska.

Fäll ihop

Vad är värmebölja?

Vad är värmebölja?

I Sverige är värmeböljor ganska ovanliga jämfört med Sydeuropa. Vi är anpassade till ett kallt klimat vilket innebär att det som betecknas som normal värme i andra länder kan upplevas som besvärande varmt här.

Värmebölja används vanligen som ett ganska vagt begrepp för en längre period med ovanligt varma förhållanden för en aktuell plats. I Sverige definierar SMHI värmebölja som ”en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25°C minst fem dagar i sträck”. I framtiden kan värmeböljor i Sverige inträffa betydligt oftare jämfört med idag.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

För att minska hälsoriskerna i samband med värmebölja kan du se till att hålla dig sval och ersätta den vätska som lämnar kroppen när du svettas.

Råd vid värmebölja

  • Var uppmärksam på temperaturen. Risken för hälsoproblem ökar om utomhustemperaturen når upp till 26 grader tre dagar i följd.
  • Drick mer än vanligt, vänta inte på törstkänsla. Undvik söta drycker eftersom att de fungerar uttorkande. Ät gärna mat som innehåller mycet vätska, till exempel grönsaker och frukt. 
  • Någon extra skiva saltgurka eller annan lätt saltad mat kan vara bra att äta för att ersätta det salt du förlorar när du svettas mer än vanligt. 
  • Undvik att dricka alkohol. Alkohol ökar risken för vätskebrist och påverkar nervsystemet så att det kan vara svårt att upptäcka tidiga symtom på värmepåverkan. 
  • Försök att ordna en sval miljö. Vistas i bostadens svalaste rum. Sov gärna i källarrum. Vädra på natten när det är svalt och stäng ute värmen på dagen genom att dra för fönster med gardiner eller persienner. Sätt upp en termometer inomhus, gärna i alla rum.
  • Inomhustemperaturen kan skilja sig åt med flera grader i olika rum. Är temperaturen över 25 grader i rummet där du vistas bör du flytta till en svalare plats.
  • Svalka kroppen. En sval dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken kan också svalka. Löst sittande kläder i bomull eller linne är svalare än åtsittande kläder i syntetmaterial.
  • Minska fysisk aktivitet. Undvik fysisk ansträngning dygnet runt.
Fäll ihop

Du kan behöva kontakta vården

Du kan behöva kontakta vården

Vissa läkemedel, till exempel vätskedrivande, kan behöva justeras vid värmebölja. Har du funderingar om din medicinering kan du kontakta din hälsocentral för råd.

Förhöjd kroppstemperatur, puls och andning kan vara tecken på att kroppen påverkas av värmen. Börjar du känna dig yr eller onormalt trött kan det också betyda att din hälsa är påverkad.

Får du sådana besvär i samband med en värmebölja ska du kontakta din hälsocentral eller ringa 1177 Vårdguiden för råd. Om du misstänker att du själv eller någon annan har fått värmeslag ska du ringa 112.

Symtom på värmeslag

Fäll ihop
Skriv ut (ca 2 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-06-25
Redaktör:

Therese Erixon, redaktör, 1177 Vårdguiden Västerbotten

Granskare:

Sofie Jacobsson, chefläkare, Västerbottens läns landsting, Umeå