UTSLAG OCH EKSEM

Atopisk dermatit – böjveckseksem

Atopisk dermatit är en hudsjukdom som är vanlig hos små barn. Den kallas också atopiskt eksem. Den visar sig som torra, röda och kliande utslag. Det finns en hel del du kan göra själv för att lindra besvären. Du kan få behandling med läkemedel. Atopisk dermatit smittar inte.

Även äldre barn och vuxna kan få atopisk dermatit, men det är mer ovanligt.

De flesta barn får bara lätta till måttliga besvär. Många växer ifrån sina böjveckseksem, men en del har eksem under hela livet. Eksemet kan vara bättre i perioder, för att sedan blir sämre igen.

Symtom

Atopiskt eksem i armvecken på ljus hud.
Atopiskt eksem i armvecken på mörk hud.
Hos tonåringar och vuxna finns eksemet ofta på händerna och i ansiktet.

Det här är vanliga symtom på atopisk dermatit:

  • Huden är torr och kan fjälla.
  • Du får utslag som är röda, torra, fjällande, knottriga och som kliar. Det röda syns bättre på ljus hud än på mörk hud. Det är inte säkert att det röda syns alls på mörk hud. Var på kroppen utslagen kommer beror på åldern.

Eksemet kan bli infekterat och då kan du få följande symtom:

  • Eksemet blir försämrat och vätskar sig.
  • Sårvätskan blir grumlig och sårskorporna tjocka och gulaktiga.
  • Eksemet blir inte bättre av den behandling som brukar hjälpa.

Barn upp till 2 års ålder

Hos nästan alla börjar eksemet under det första levnadsåret. Utslagen brukar först komma på kinderna och sedan sprida sig till andra delar av kroppen. Det kan till exempel vara halsen, bröstet, magen och blöjområdet. Eksemet kan också finnas på yttersidan av armar och ben.

Klådan brukar vara besvärlig, särskilt på natten. De allra yngsta barnen som inte kan klia sig blir ofta extra griniga och irriterade. Det är vanligt att barnen sover dåligt.

Barn mellan 2 och 12 år

Från två års ålder brukar utslagen komma i de så kallade böjvecken, särskilt knävecken, armvecken, handlederna och vristerna. Därför kallas eksemet också för böjveckseksem. Barnet kan också få handeksem.

Tonåringar och vuxna

Hos tonåringar och vuxna finns eksemen oftast på händerna, halsen och i ansiktet, även om de fortfarande kan finnas i böjvecken.

Olika varianter av atopisk dermatit

Det finns flera varianter av atopisk dermatit. De kan se ut på olika sätt:

  • Vid lindrig atopisk dermatit uppstår ibland ljusare fläckar i huden, oftast i ansiktet. Dessa kallas pityriasis alba. De brukar inte klia.
  • Vid atopisk dermatit är det vanligt att ha små knottror på överarmarnas utsidor. De kallas keratosis pilaris och kan ibland klia. De är vanligast under tonåren, sedan blir de mindre synliga. Keratosis pilaris kan även förekomma utan atopiskt eksem.
  • Atopiska vinterfötter innebär att huden under fotsulorna och stortån fjällar rejält, och att huden spricker. Besvären är vanligast under vintern.
  • Så kallat toalettsitseksem, visar sig på och nedanför skinkorna och är vanligt hos barn med atopisk dermatit. Det beror inte på att barnet är känsligt för själva toalettsitsen.
  • Ett långvarigt eksem som du har kliat mycket på kan göra att huden blir tjock och fårad. Det kallas lichenifiering eller elefanthud.

Andra symtom kan förekomma

Den som har atopisk dermatit kan även ha andra symtom. Atopi är ett samlingsnamn för flera olika besvär, såsom astma, pollenallergi och eksem. Vissa har alla besvär, men en del har bara ett eller två av dem. Det är vanligt att de atopiska symtomen växlar under olika delar av livet.

Allergi mot födoämnen kan göra eksemet värre hos små barn

Hos barn kan matallergi förvärra eksemet. Före ett års ålder brukar det vara allergi mot komjölk och ibland mot hönsägg. Om barnet är allergiskt mot komjölk brukar det gå över före två till tre års ålder. Äggallergi försvinner vanligtvis före skolåldern. Det kan också vara allergi mot fisk, soja, olika sädesslag och jordnötter.

Spädbarn med matallergi har ofta nässelutslag i eksemet.

Vad kan jag göra själv?

Det finns en hel del du kan göra själv för att lindra besvären.

Smörj regelbundet

Smörj ofta och rikligt med ett mjukgörande medel, till exempel kräm. Det lindrar klådan. Det hjälper också huden att bevara sitt naturliga skydd mot exempelvis nötning, kemikalier och vatten. Det kan ta en hel del tid att smörja men det är viktigt att ta sig den tiden.

Här kan du läsa mer om att smörja med mjukgörande medel.

Undvik att torka ut huden

  • Tvätta inte i onödan med tvål och vatten på eksemet.
  • Använd en mild oparfymerad tvål. På apotek finns tvättkräm och duscholja för torr och känslig hud.
  • Många som har torr hud blir försämrade i sitt eksem om de badar eller duschar varje dag. Försök att bada eller duscha mer sällan.
  • Undvik vatten med klor som kan förvärra eksemet.

Undvik ämnen som kan ge besvär

  • Använd oparfymerat tvättmedel och undvik sköljmedel. Överdosera inte tvättmedel. Det är bra att ta reda på om vattnet är hårt eller mjukt där du bor för att veta hur du ska dosera. Du kan fråga hos din kommun eller söka på kommunens webbplats.
  • Tvätta nya kläder innan användning så att eventuella kemikalier försvinner.
  • Undvik ämnen som försämrar eksemet som exempelvis diskmedel som kan irritera och torka ut huden.
  • Använda plasthandskar när du diskar om du har eksem på händerna. Du kan ha bomullsvantar under för att hålla händerna torra.
  • Skölj noga och torka under armband och ringar när du har tvättat händerna. Då försvinner tvålrester som kan irritera huden.

Ha inte för varmt inomhus och undvik damm

  • Det är bra att inte ha alltför varmt inomhus. Luftfuktigheten minskar när huset värms upp. Torrt och kallt vinterväder brukar ge mer problem med eksem.
  • Det kan vara bra att ha svalt i sovrummet och att använda ett tunt täcke.
  • Dammiga miljöer kan förvärra eksemet.

Undvik för varma kläder

Undvik alltför varma kläder eftersom svettning kan göra att det kliar. Det är alltid bra med luftiga kläder. Yllekläder kan irritera och klia och syntetkläder kan göra att barnet svettas lättare. Använd helst bomullskläder närmast kroppen. Det finns också andra material som kan fungera bra, till exempel silke och bambu.

Sola försiktigt

Eksem blir ofta bättre av sol, men var försiktig eftersom hud med eksem är extra känslig. Barn under ett år ska undvika solen helt och äldre barn ska skyddas från sol så att de inte bränner sig.

Här kan du läsa om hur du skyddar dig mot solen.

Om det kliar

Det kan vara svårt att låta bli att klia. Men att klia ger mer klåda, gör eksemet värre och ökar risken för infektion, så det är viktigt att försöka låta bli.

  • Klappa försiktigt eller massera med hudlotion istället för att riva med naglarna när det kliar.
  • Bomullsvantar kan hindra att barnet kliar sönder eksemet när hen sover.
  • Håll naglarna kortklippta.
  • Svala bad kan göra att det kliar mindre.

Försöka att sova

Dålig sömn kan förvärra besvären. Eksem som kliar mycket kan i sin tur göra att du får svårt att sova.

Här kan du läsa om sömnsvårigheter och vad du kan göra själv.

Prova receptfritt kortison

Ofta behövs behandling med kortison, som dämpar inflammation och lindrar klåda. Du kan pröva att smörja med receptfri kräm eller salva i en vecka. Kortison ska inte användas till barn under två år utan läkares ordination.

Här kan du läsa om läkemedel mot eksem.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om något av nedanstående stämmer:

  • Barn under två år har svår klåda och daglig behandling med mjukgörande medel i två veckor har inte hjälpt.
  • Du eller ditt barn över två år har svår klåda och har inte blivit bättre efter en veckas behandling med receptfritt kortison.
  • Du eller ditt barn har eksem som blir sämre, sprider sig eller ändrar utseende, till exempel vätskar sig.
  • Ditt eksem blir inte bättre av den behandling som brukar hjälpa.

Om barnet är yngre än sex år kan du kontakta barnavårdscentralen, BVC.

Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Behandling

Behandling av eksem går ut på att dämpa inflammationen och läka huden så att den blir hel och smidig igen. Då får huden tillbaka sitt skydd mot nötning, uttorkning och kemikalier.

Vilken behandling du får beror på eksemet du har, hur gammal du är, var på kroppen du har eksem och hur stora besvär du har.

Vanligen behandlas eksem med läkemedel. Här kan du läsa om läkemedelsbehandling av eksem.

Ljusbehandling

Sol i måttliga mängder är bra för de flesta och gör att eksemet blir bättre. Därför används ibland så kallad medicinsk ljusbehandling som komplement. Då får du sola i ett särskilt medicinskt solarium, som finns på sjukhus. Medicinska solarier skiljer sig från de solarier som du kan sola i för att bli brun.

Badbehandling

Ibland används behandling med bad, till exempel om du har ett infekterat eksem. Du kan få badbehandling på sjukhus eller hemma på rekommendation från din läkare.

Undersökning och utredning

Du kan få diagnosen atopisk dermatit om huden kliar och du har minst tre av följande symtom:

  • Du har någon gång haft eksem i böjvecken.
  • Du har haft astma eller pollenallergi.
  • Du har haft torr hud det senaste året.
  • Du har synliga eksem på typiska områden, till exempel i böjveck, eller för barn under fyra år på kinder och panna och utsidan av ben och armar.
  • Dina utslag har börjat före två års ålder.

Barn med atopisk dermatit kan också ha allergier som ger besvär från luftvägarna, som snuva och astma. Då kan barnet behöva undersökas för allergier mot till exempel olika sorters mat, pälsdjur eller pollen. Om du har lätta eller måttliga besvär av atopisk dermatit och den vanliga behandlingen fungerar bra görs oftast ingen utredning för att ta reda på om du har någon allergi.

Undantaget är barn under fem år där allergi kan vara en utlösande orsak till eksemet. Då kan barnet få en remiss till en barnmottagning eller hudmottagning för att göra en allergiutredning.

Bakterieodling visar om eksemet är infekterat

Läkaren kan göra en bakterieodling om eksemet har blivit värre och hen tror att det är en bakterie som har infekterat huden. Läkaren tar då ett prov i eksemet med en bomullspinne. Provet skickas till ett laboratorium och du får svar inom högst fem dagar.

Vad beror atopisk dermatit på?

Varför vissa får atopisk dermatit är inte helt klarlagt, men arv och miljö spelar roll. Det är ärftligt att få torr hud och eksem, precis som pollenallergi och astma. Miljön kan påverka genom att du exempelvis har ett jobb som gör att du får eksem, eller bor där klimatet påfrestar huden mycket. I Sverige är luften väldigt torr under vintern, både utomhus och inomhus. Det kan vara en anledning till att eksem är vanligare här än i länder med varmare klimat.

En orsak till atopisk dermatit kan vara att balansen mellan olika ämnen i immunförsvaret är annorlunda. Immunförsvaret ska ta hand om infektioner, men vid en obalans riktar det sig i stället mot kroppens egna celler, till exempel hudcellerna.

Ibland kan en allergi göra att du får eksem. Men mer än hälften av dem som har atopisk dermatit har ingen allergi.

Läs mer om eksem och om utslag på huden hos barn.

En del yrken är olämpliga om du har eksem

Du som har eller har haft eksem som barn bör inte välja vissa yrken. Även om eksemet försvinner när du bli äldre har du kvar ett sämre skydd i huden och en ökad känslighet för yttre påfrestningar. Det kan till exempel vara olämpligt att välja ett yrke där huden utsätts för irritation av till exempel vatten eller kemikalier.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig beror på barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan