Läkemedel vid psykossjukdomar

Målet med behandlingen är först och främst att lindra dina besvär samt att förebygga återinsjuknande i psykos. På längre sikt är målet att du kan ha ett fungerande liv.

Läkemedel tar ibland inte bort symtomen helt och hållet men symtomen blir mildare.

Du kan behöva ta läkemedel under en längre tid. Därför är det viktigt att du är delaktig i beslutet av din medicinering.

Oftast är det biverkningarna som avgör vilket läkemedel du kommer att använda. I vilken form du tar läkemedlet kan också påverka val av läkemedel. Det bestämmer du tillsammans med din läkare.

Här är några exempel på olika typer av läkemedel som kan tas vid behandling av psykos:

• antipsykotiska läkemedel
• läkemedel mot sömnsvårigheter
• ångestdämpande medel
• antidepressiva läkemedel
• stämningsstabiliserande läkemedel.

De läkemedel som först och främst används vid psykos är antipsykotiska läkemedel. De kallas ibland även för neuroleptika. Läkemedlen dämpar psykotiska symtom som till exempel rösthallucinationer, vanföreställningar och tankestörningar så att de blir mindre störande eller försvinner helt.

Läkaren vill ibland vänta några dagar innan du får antipsykotiska läkemedel första gången. Det kan bland annat beror på att läkaren vill se om de psykotiska symtomen är övergående. Du kan i stället få sömnmedel eller ångestdämpande läkemedel under tiden. En del behöver både sömnmedel och ångestdämpande läkemedel.

Om du har haft tidigare behandling

Om du har haft en psykos tidigare och ditt läkemedel har fungerat bra för dig så kan du oftast få samma igen. Utöver det kan du även få andra typer av läkemedel, beroende på dina symtom. Vanliga symtom som är kopplade till psykos och psykossjukdomar är ångest, sömnsvårigheter eller depression.

Behandlingstiden varierar

Hur länge du behöver ta antipsykotiska läkemedel beror bland annat på om du har återkommande symtom. Det beror också på hur sjukdomen och biverkningarna påverkar ditt dagliga liv.

Har du haft två eller flera perioder med psykotiska symtom kan du behöva ta läkemedel under lång tid. Detta för att undvika att få en psykos igen och de funktionsnedsättningar psykosen för med sig. Vid en långvarig psykossjukdom som schizofreni kan du behöva ta läkemedel under en längre tid, ofta resten av livet.

Är det första gången du får en psykos och symtomen försvinner med hjälp av läkemedlen, kan du kanske sänka dosen lite i taget. I vilken takt du sänker dosen bestämmer du tillsammans med läkaren. Du kan kanske avsluta behandlingen helt. Det kan i så fall ta upp till ett år eller ännu längre. Sluta inte med behandlingen utan att prata med din läkare.

Fortsätt att ta läkemedlet

När de tydligaste symtomen på psykosen har dämpats är det vanligt att man inte längre vill ta läkemedlet. Risken är dock stor att du blir sämre om du avbryter behandlingen själv. 

Prata med din läkare om du vill göra förändringar eller sluta använda ditt läkemedel.

Prata med din läkare om du planerar att bli gravid, är gravid eller ammar. Du bör ha kontakt med en specialistmödravårdsmottagning under graviditeten.

Det är även mycket viktigt att du har fortsatt kontakt med din psykosmottagning, då risken för försämring är stor i slutet av graviditeten och månaderna efter förlossningen. Det gäller särskilt om du gör eller har gjort uppehåll med dina antipsykotiska läkemedel i samband med graviditeten. Det är viktigt att du följer din ordination från läkaren.

Antipsykotiska läkemedel tar inte bort orsaken till psykosen men lindrar symtomen. De kan förhindra att du får en akut psykos igen, vilket ökar möjligheten till återhämtning.

Det finns olika antipsykotiska läkemedel, en del har funnits länge och en del är nyare. Det är främst biverkningarna som skiljer sig mellan de äldre och nyare läkemedlen, och det finns också vissa skillnader mellan enskilda läkemedel.

Om du använder läkemedel som innehåller klozapin är det extra viktigt att du följer din ordination och har regelbunden kontakt med din psykosmottagning.

Det kan ta flera veckor innan du känner dig bättre, men oftast börjar effekten av läkemedlet märkas inom en vecka. Biverkningarna kan komma innan effekten på de psykotiska symtomen märks. Det finns ingen risk för att bli beroende av antipsykotiska läkemedel.

Det kan ta tid att hitta rätt läkemedel i rätt dos

Det kan ta tid att hitta rätt läkemedel och rätt dos som passar dig. För låg dos kan göra att effekten inte blir tillräckligt bra, och för hög dos kan ge besvärande biverkningar. Ofta minskar biverkningarna när dosen sänks, men är dosen alltför låg kan det öka risken för en ny psykos. Det är viktigt att ändringar av dos görs i samråd med din läkare.

Finns som tabletter eller sprutor

Många antipsykotiska läkemedel finns både som tabletter och sprutor. Tabletterna ska tas varje dag. Har du svårt att komma ihåg att ta dina tabletter är ett tips att använda så kallad doseringsask.

Färdigförpackade påsar

Du kan få hämta ut dina läkemedel i färdigförpackade påsar mot en kostnad, eller gratis om läkaren bedömer att du behöver det. Det kallas för dosexpediering eller dosdispensering. Då innehåller varje påse de läkemedel som du ska ta vid en viss tidpunkt.

Sprutor med jämn och långvarig effekt

En annan möjlighet är att du får en depåspruta med jämna intervall. Det kan vara bra om du till exempel har svårt att komma ihåg att ta dina tabletter. Läkemedlet ger en jämn och långvarig effekt, vilket gör att du kan slippa känna av biverkningar som beror på högre nivåer av läkemedlet i kroppen.

Vid starka psykossymtom

Om du har starka psykossymtom som måste behandlas akut finns det också läkemedel utan depåeffekt som ges som spruta. Då kommer effekten snabbt, men verkar inte lika länge.

En del personer kan få biverkningar. Vilka biverkningar man kan känna av är olika från person till person, och varierar beroende på läkemedel och dos. Biverkningar brukar rent generellt vara övergående och kommer oftast i början av behandlingen.

Prata med din läkare om du får biverkningar. Du kan behöva ändra dosen eller byta läkemedel om du får mycket biverkningar.

Besvär i musklerna

Du kan få ett eller flera av följande besvär:

• Stelhet i exempelvis benen, armarna och musklerna i käken.
• Myrkrypningar i benen, så att du får svårt att sitta still.
• Skakningar i musklerna.
• Ofrivilliga rörelser.

Trötthet och andra psykiska biverkningar

Antipsykotiska läkemedel kan göra att det känns som att du är avskärmad från omgivningen och att det är trögt att tänka. Dessa besvär kan vara svåra att urskilja från dina symtom. Prata med din läkare om du upplever något liknande.

Vissa av de nyare antipsykotiska läkemedlen kan också göra att du blir trött och är därför bäst att ta på kvällen när du ska sova. De kan då även hjälpa till med sömnen.

Hormonella biverkningar

Hormonet prolaktin kan öka i kroppen av vissa antipsykotiska läkemedel. Det kan leda till att brösten känns spända och svullna, och det kan komma en mjölkliknande vätska från bröstvårtorna. Det kan även påverka mensen, eller att man får svårt att få eller behålla ståndet. Höga prolaktinnivåer gör även att sexlusten kan minska.

Viktuppgång

Vissa antipsykotiska läkemedel kan göra att du går upp i vikt. Du kan behöva råd och stöd kring sunda vanor som att äta hälsosamt och att röra på dig.

Du bör gå till din läkare regelbundet för att göra en kroppsundersökning och ta prover. Du kan till exempel kontrollera dina blodvärden, midjemått och vikt på din psykiatriska mottagning. Att ha övervikt kan på sikt leda till typ 2-diabetes och förhöjt blodtryck.

Övriga biverkningar

De antipsykotiska läkemedlen kan även påverka andra organ i kroppen. Du kan till exempel få något av följande symtom:

• yrsel 
• ökad puls, du bör då få ditt hjärta kontrollerat med EKG.
• förstoppning
• suddig syn
• muntorrhet.

Läkemedel och trafik

Din förmåga att köra bil kan påverkas av vissa läkemedel. Du kan till exempel bli dåsig, eller se suddigt. Olika personer reagerar olika. Du är själv ansvarig för att bedöma om du kan köra bil eller annat motorfordon, eller sköta ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet och reaktionsförmåga. Läs mer på Transportstyrelsens webbplats.

Muntorrhet

Du kan bli torr i munnen av läkemedlen. Då ökar risken för hål i tänderna. Därför är det viktigt att du sköter dina tänder extra noga under behandlingen, och borstar tänderna med fluoridtandkräm och använder tandtråd. Läs mer om muntorrhet.

Det finns ett särskilt tandvårdsbidrag som du kan söka. Det gör att tandvården inte blir lika dyr.

Rökning kan påverka vissa läkemedel

Rökning kan minska mängden av vissa antipsykotiska läkemedel i kroppen. Det gäller framför allt om du använder läkemedel som innehåller olanzapin eller klozapin. Du kan behöva sänka dosen av ditt läkemedel om du planerar att sluta röka. Du kan annars få biverkningar.

Därför är det viktigt att du berättar för din läkare om du röker och vill sluta, ni kan då behöva ändra läkemedelsdosen. Det finns hjälp att få för att sluta röka och du kan också få råd och stöd hos exempelvis Sluta-Röka-Linjen.

Antikolinerga läkemedel används för att minska biverkningar som vissa antipsykotiska läkemedel kan ge. Exempel är läkemedel som innehåller det verksamma ämnet biperiden.

Sömnbrist kan leda till psykos. Sömnbrist kan ha flera olika orsaker. Om man inte har ett jobb eller andra aktiviteter på dagen ökar risken att man vänder på dygnet. Andra orsaker till dålig sömn kan vara oro och nedstämdhet. Prata med din läkare om du har sömnsvårigheter så att ni tillsammans kan hitta rätt behandling.

Här kan du läsa mer om olika typer av läkemedel vid sömnsvårigheter som fungerar på olika sätt.

Ångest kan göra psykosen värre. Då kan det hjälpa att ta läkemedel som dämpar ångest. Till en början kan du få en hög dos ångestdämpande läkemedel, och när psykosen och ångesten dämpats kan dosen sänkas. Läs mer i texten om ångest.

Många ångestdämpande läkemedel har snabb effekt och ska tas när du känner ångest. Andra ångestdämpande läkemedel behöver du ta regelbundet under en längre tid. Det kan dröja två till tre veckor innan de ger bra effekt. En del personer kan till och med uppleva att ångesten ökar under de veckorna.

Du kan behöva få antidepressiva läkemedel om du känner dig djupt nedstämd, orkeslös och har förlorat intresset för sådant som tidigare roat dig. Speciellt viktig är antidepressiv behandling om du börjar få självmordstankar.

Antidepressiva läkemedel lindrar också ångest, men det kan ta flera veckor innan du känner av effekten. Läs mer i texten om antidepressiva läkemedel.

Du kan få stämningsstabiliserande läkemedel som du tar regelbundet om du förutom psykossymtomen har perioder av mani eller depression. Det är läkemedel som förhindrar att du blir nedstämd eller uppvarvad, det vill säga manisk. Om du har en svår psykossjukdom kan du också få ta stämningsstabiliserande läkemedel för att din behandling ska bli så bra som möjligt, även om du inte har perioder av mani eller depression.

Stämningsstabiliserande läkemedel kan innehålla litium, men det finns också andra läkemedel med liknande effekt. De läkemedlen kan innehålla valproat eller lamotrigin, som även används mot epilepsi.

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.