Språkstörning hos barn

Barn kan ha problem med ett eller flera av följande:

• Svårigheter med uttal av språkljuden som exempelvis att barnet säger "tatt" istället för "katt". Pproblemen kan variera från enstaka uttalsfel till ett helt obegripligt tal.
• Svårigheter med grammatiken, orden kan sakna ändelser eller vara felaktigt böjda.
• Barnet pratar med korta meningar. Orden kan komma i fel ordning.
• Begränsat ordförråd – barnet har inte ord för allt det vill säga, blandar ihop ord och har svårt att hitta rätt ord.
• Nedsatt språkförståelse – barnet har svårt att förstå vad andra säger och missförstår ofta vad som sägs.
• Barnet har svårigheter att använda språket – som att ställa och ge svar på frågor, vidareutveckla ett samtalsämne och bekräfta om motparten har förstått.
• Ett flerspråkigt barn som har en språkstörning har det både på modersmålet och på andraspråket.
• Barnet kan också "prata i näsan", det vill säga nasalt.
• En del barn har dessutom svårigheter att röra tunga och läppar, och då pratar man om munmotoriska svårigheter.

Barnet kan ha en försenad eller avvikande tal- och språkutveckling fastän utvecklingen i övrigt är normal. Det finns inte alltid någon känd orsak. En orsak kan vara ärftlighet, det vill säga att man har andra i släkten som har haft en språkstörning.

Språkstörningen kan också bero på nedsatt hörsel. Det finns ofta en samverkan mellan flera olika faktorer. Det kan vara ett tecken på en allmänt försenad utveckling eller hänga ihop med andra svårigheter, som till exempel autismspektrumstörning och ADHD.

Man beräknar att 1–2 procent av en årskull barn har en grav språkstörning. Språkstörning är tre gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. I 4-årsåldern är den grundläggande språkutvecklingen klar hos de flesta barn men av alla 4-åringar har uppskattningsvis 10 procent språksvårigheter av olika svårighetsgrad.

0 – 0,5 år
Om barnet har svårt att suga eller svälja. Om barnet inte tittar på den som talar till det.Om barnet är mycket tyst.

0,5 – 1 år
Om barnet jollrar ovanligt lite eller inte alls.Om barnet inte lyssnar på den som talar till det.

1 – 2 år
Om barnet huvudsakligen styrs av vad det ser och vad som händer omkring det men sällan lyssnar på vad man säger. Om barnet inte visar intresse för ömsesidig kontakt, lek eller kommunikation med andra.

2 – 3 år
Om barnet mestadels meddelar sig genom att ta den vuxne i handen, visa eller peka. Om barnet inte alls, spontant, försöker härma den vuxnes ord.Om barnets ord är mycket svåra att förstå, även för familjen. Om barnet verkar ha svårt att förstå vad du säger till det.

4 – 6 år
Om barnets ord är svåra att förstå.Om barnet har svårt att sätta ihop ord till meningar.Om barnet inte tycker om att tala.Om barnet ofta missförstår uppmaningar.Om barnet har svårt att berätta eller att hänga med i en berättelse.

Sammanfattning
En ettåring ska börja använda ettordssatser, en tvååring bör kunna prata i tvåordsmeningar. En treåring ska kunna göra sig förstådd i familjen och en fyraåring ska kunna förstås av människor utanför familjen.

Barn i förskoleålder
Om du som förälder eller närstående är orolig kring den språkliga förmågan för ett barn som är under sex år kan du kontakta:

• Barnhälsovården (BVC) där kan du prata med en BVC-sköterska om remiss till en logoped.
• Logopedimottagningen. I Värmland tar samtliga logopedimottagningar emot patienter med tal- och språkstörningar. Du kan själv ta kontakt med en egenremiss.

Barn i skolålder
Barn i skolålder kan komma för bedömning och därefter information och råd till föräldrar och skola. Direkt behandling erbjuds som regel inte.

Råd om vård dygnet runt
Du kan alltid ringa till 1177. Där svarar erfarna sjuksköterskor på dina frågor om vård och hälsa dygnet runt.

Till logopeden kommer du för att få bedömning, råd, träningstips eller behandling. Föräldrar får berätta hur de ser på barnets språk. Därefter samtalar och leker logopeden med barnet och observerar hur kommunikationen fungerar. Logopeden använder olika testmaterial och leksaker. Det är viktigt att barnet har roligt och får lust att prata.

Logopeden kan sedan ge råd och tips hur man kan stimulera barnets tal och språk. Logopeden samarbetar vid behov med förskola, specialpedagog, psykolog och barnavårdscentral. Uppföljning och behandling sker, vid behov, upp till 6-årsåldern.

TAKK betyder Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Då förstärker tecken och tal varandra. Man pratar samtidigt som man använder tecken för nyckelorden.

TAKK är bra för alla barns språkutveckling men är nödvändigt för vissa.

Logopedenheten i Värmland erbjuder teckenkurser (introduktion i Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation – TAKK) för föräldrar. Kontakta er logopedmottagning för mer information.