Den behandling du får är i första hand psykoterapi, antingen individuellt eller i grupp. Terapin går ut på att du ska förändra ditt sätt att äta, och att bearbeta svåra känslor. Ibland kan även läkemedel ingå i behandlingen.
Utredning bestående av intervjuer
För att kunna planera rätt behandling görs först en noggrann utredning. Du får besvara frågor kring ditt ätbeteende och om hur du har det i livet i övrigt. Det sker i en rad intervjuer som görs av en psykolog eller kurator. Ibland får du fylla i olika frågeformulär för att kartlägga problemen.
Du kan också få gå igenom en allmän kroppsundersökning, väga dig och lämna olika prover. Om du är under 18 år brukar föräldrarna också intervjuas.
Vanliga terapiformer
De terapimetoder som har visat sig vara särskilt effektiva mot bulimi är kognitiv beteendeterapi, KBT, interpersonell psykoterapi och familjeterapi.
Kognitiv beteendeterapi, KBT, innebär att du får hjälp att börja äta regelbundna måltider. På så vis kan du bryta det som skapar suget efter att hetsäta. Som stöd har du en matdagbok där du skriver upp allt du äter och de tankar och känslor som dyker upp när du ska äta och mellan måltiderna. Du och terapeuten använder matdagboken för att se hur ätmönstret förändras och för att undersöka viktiga tankar, känslor och situationer som utlöser hetsätningsattacker. KBT finns även som internetbehandling.
Interpersonell psykoterapi fokuserar främst på hur du hanterar konfliktfyllda relationer. Terapimetoden hjälper dig att mogna i ditt sätt att hantera dina känslor och relatera till andra människor, även om det kan ta längre tid innan det förändrar ditt ätbeteende.
Om du fortfarande bor hemma kan familjeterapi vara ett alternativ. Då deltar föräldrar och även eventuella syskon.
Minst sex månaders behandling
Hur länge behandlingen pågår, och hur den är utformad varierar, men ofta handlar det om en terapisession per vecka under sex till nio månader.
Beroende på hur du mår och vilka övriga problem och svårigheter som kommit fram under behandlingsperioden kan du behöva ha en fortsatt terapeutisk kontakt som kan handla om andra saker än själva ätstörningsproblemet.
Information och gruppträffar
Många specialistmottagningar ordnar gruppträffar både för den som har bulimi och för de närstående. Där kan du och dina närstående få information om bulimi, mat och hur du kan äta bättre.
På vissa mottagningar finns dagvårdsaktiviteter där du lagar och äter mat tillsammans, och diskuterar olika problem kring ätande.
Självhjälpslitteratur kan vara ett stöd
Du kan också ha nytta av att läsa böcker om hur andra har blivit friska från ätstörningar, så kallad självhjälpslitteratur. Självhjälpsböcker kan inte ersätta kvalificerad behandling, men det kan vara ett extra stöd att hantera dina problem, genom att till exempel öka din självkänsla eller hantera stress eller svåra känslor med hjälp av mindfulness.
Ibland kan du få läkemedel
Bulimi kan också behandlas med antidepressiva läkemedel. De kan till viss del hejda impulsen att hetsäta. Men behandling med enbart mediciner fungerar inte lika bra som psykoterapi.
Därför bör behandling med antidepressiva läkemedel alltid ske i kombination med psykoterapi och inte som enda behandlingsform.
Ovanligt med sjukhusvård
Det är ovanligt att du behöver vårdas på sjukhus.
Ekonomiskt stöd för tandvård
Du kan ha rätt att få ekonomiskt stöd för den tandvård du kan behöva om du har haft bulimi och fått frätskador på grund av kräkningar. Du kan dels ha rätt till ett bidrag för förebyggande tandvård, så kallat särskilt tandvårdsbidrag. dels kan du ha rätt att få tandvård till samma kostnad som övrig sjukvård under en begränsad tid, om den kan ses som en del av rehabilitering efter bulimin.
Du kan fråga din läkare eller tandläkare för att få mer information.