Bulimi

Det kan ta tid att utveckla en ätstörning, och ibland kan det vara svårt att veta när det har blivit en sjukdom. Du har bulimi om du har några av de här besvären:

• Du äter ofta och återkommande på ett okontrollerat sätt som gör att du får i dig stora mängder mat på kort tid. Det kallas för hetsätning. Maten som du hetsäter är ofta sådan mat som du annars försöker undvika, till exempel sådant som innehåller mycket socker, salt och fett.
• Efter du har hetsätit gör du dig av med det du ätit genom att till exempel kräkas, ta laxerande medel, fasta eller träna hårt.
• Du plågas ofta av ångest och känner äckel, skuld och skam inför ditt beteende.

Om du känner igen dig i beskrivningarna ovan, kan du ha bulimi eller någon annan ätstörning. Då är det viktigt att du söker professionell hjälp. Ju tidigare du söker vård desto bättre. Det finns bra hjälp att få.

Vanligt att dölja problemen

Om du skäms mycket över ditt beteende kan du försöka dölja problemen och låtsas att allt är bra. Du kanske börjar isolera dig för att ingen ska förstå vad du håller på med. Då kan det dröja onödigt lång tid innan du söker hjälp.

Om beslutet att söka hjälp känns stort och svårt kan det vara bra att börja med att prata med någon som du har förtroende för. Läs mer om vad du kan göra i kapitlet om att söka vård.

Bulimi är en vanlig form av ätstörning. Du kan få bulimi oavsett kön och ålder. Till skillnad från anorexi märks bulimi inte lika tydligt för omgivningen eftersom vikten ofta inte påverkas så synligt.

Hetsätning och viktkontroll

Bulimi är en ätstörning som innebär att du hetsäter och sedan gör dig av med det du har fått i dig. Hur du gör för att försöka bli av med, eller kompensera för det du ätit är olika men oavsett metod är det skadligt för kroppen. Sjukdomen innebär även ett psykiskt lidande som kan vara svårt att bryta på egen hand. Det är också vanligt att du mellan hetsätningarna följer en strikt diet och försöker gå ned i vikt, ibland även med hjälp av hård träning.

Bulimi har mycket gemensamt med ätstörningen anorexi. Ibland kan du utveckla bulimi efter att tidigare ha haft anorexi. Du kan ha en form anorexi som innebär att du både svälter dig och har bulimi samtidigt. Det kan skada din kropp allvarligt.

Vad är hetsätning?

Hetsätning innebär att du känner att du tappar kontroll och på kort tid äter extrema mängder mat. Det kan vara mat som du annars undviker för att inte gå upp i vikt. Det kan till exempel vara chips, mackor, glass eller godis.

När du förbjuder dig själv att äta vissa saker får kroppen ett sug efter just sådan mat. Suget efter den förbjudna maten kan framkalla en attack av hetsätning.

Ett mönster som upprepas

Om du har bulimi brukar hetsätningen följa ett visst mönster, som ofta upprepas flera gånger per vecka. Här är ett typiskt förlopp:

• Före hetsätningen kan du känna ett ökande sug efter "förbjuden" mat och tankarna på att äta den kommer allt oftare. Tankarna kan ge ångest.  

• Under hetsätningen kan det kännas som att du förlorar kontrollen, och du får en känsla av att inte kunna sluta hetsäta när du väl har börjat.

• Efter hetsätningen får du skuldkänslor och ångest över allt du har hetsätit och att du har förlorat kontrollen. Känslan av att allt som har kommit in i kroppen måste bort, förstärks. Du längtar efter att bli "ren" genom att göra dig av med det du har hetsätit.

• När du gör dig av med det du har hetsätit, genom att kräkas eller på något annat sätt, kallas det för att du kompenserar. Kompensationen kan lindra den akuta ångesten och först ge en känsla av lättnad. Efteråt kan du bli fysiskt utmattad och fylld av äckel och förakt över vad du har gjort. Känslor av sorg, tomhet och hopplöshet växer och gör det ännu svårare för dig att ta dig ur bulimi.

Ångest och sug

Förenklat kan hetsätningens psykologiska förlopp beskrivas så här:

1. Ångest och ett sug efter det förbjudna skapar ett behov av att hetsäta.
2. Hetsätningen tvingar fram behovet av att kompensera.
3. Efter kompensationen kommer ångesten och suget tillbaka.

Det här mönstret tar mycket kraft och kan vara svårt att bryta på egen hand. Därför behöver du söka hjälp.

Självkänslan påverkas

Om du har bulimi är din självkänsla överdrivet beroende av kroppsform och vikt. Du är ofta missnöjd med dig själv. Tankarna kretsar ständigt kring mat, koncentrationsförmågan påverkas och du sover sämre.

Du kan pendla mellan hopp om att äntligen kunna ta kontroll och bli nöjd med dig själv, och en känsla av hopplöshet då du tänker att det aldrig kommer att ske.

Vanligt med psykisk ohälsa

Om du har bulimi är det vanligt att du är nedstämd eller deprimerad. Eftersom du känner skam över ditt beteende kan du börja undvika socialt umgänge och få en allt mer negativ självbild. Det är vanligt att du får ångest och fobier. Du kan även få självmordstankar.

För att dämpa känslor och matlust är det vanligt att börja skada sig själv eller använda alkohol eller droger. Det är ett riskfyllt beteende eftersom ångesten kan förvärras och kan leda till att man utvecklar ett beroende.

Behov av kontroll

För att få kontroll över ditt inre mående blir bulimin ett sätt att dämpa dina känslor i stället för att hantera dem. På kort sikt kan ångesten stillas av hetsätningen, men i längden förvärras dina problem eftersom du inte hanterar de svåra känslorna eller tar itu med orsakerna till dem.

I stället kommer känslor av nedstämdhet, ångest och tvångsmässighet tillbaka, ofta ännu starkare än tidigare. Varje gång du hetsäter och sedan gör dig av med det du ätit håller du känslorna ifrån dig. Då förstärks tankarna om att det enda som är viktigt är att kompensera för hetsätningarna.

Det här kan du få hjälp med. Läs mer i kapitlet om behandling.

Upplevelser av hunger och mättnad styrs av ett signalsystem i hjärnan. Ämnesomsättningen påverkas av vad och hur mycket du äter och hur mycket du rör på dig. Om allt fungerar som det ska anpassas kroppsvikten automatiskt till det liv du lever. Bulimin stör denna reglering.

Kroppen ställer in sig på svält

Matvanor som pendlar mellan svält och hetsätning gör att kroppens förbrukning av energi förändras. Under en period med strikt diet ställer kroppen in sig på svält genom att dra ner på energiförbrukningen.

När hetsätningsattacken kommer har kroppen vant sig vid att klara sig på mindre energi. Därför blir kroppens naturliga reaktion att lagra kalorierna från hetsätningen i stället för att förbränna dem. Det kan leda till att försöken att minska sin vikt i stället leder till motsatsen.

Kräkning kan ge frätskador

Om du gör dig av med maten genom att kräkas kan saltbalansen i kroppen ändras, vilket kan ge besvär med hjärtat. Det kan skapa irritation och blödningar i magens slemhinnor och i matstrupen. Om du kräks ofta under en längre tid kan magsyran göra att du får frätskador på tänderna.

Du kan även få sprickor i mungiporna, så kallade munvinkelsprickor, inflammation i matstrupen och svullna spottkörtlar. Om du använder dina händer för att framkalla kräkningen kan du få sår på fingrarna eller handryggen.

Laxermedel kan skapa stora problem

Om du missbrukar laxermedel eller vätskedrivande läkemedel kan kroppens saltbalans påverkas. Det kan vara skadligt för hjärtat. Om du har mycket låg kroppsvikt kan det vara livshotande att hetsäta och sedan kräkas eller missbruka laxermedel.

Att använda laxermedel som kompensation för det man ätit fungerar inte. Laxermedlet verkar nämligen i tjocktarmen, där ingen energi tas upp. I stället sker energiupptaget redan i tunntarmen där laxermedel saknar effekt.

Den viktminskning som sker beror i stället på vätskeförlust. Kroppens reaktion blir därför att samla på sig vätska så fort som möjligt. Det kan felaktigt tolkas som att du har samlat på dig fett och leda till att du använder ännu mer laxermedel.

Ont i magen och järnbrist

Om du undviker vissa livsmedel under en längre tid kan du få brist på olika ämnen som kroppen behöver. Problem med magen och tarmen är vanliga.

Du kan få ont i magen, förstoppning, gasbildning eller andra problem med magen och tarmarna. Blodbrist på grund av att du får för lite järn kan göra dig trött.

Om du har mens kan den försvinna eller bli oregelbunden. De flesta biverkningarna av bulimi försvinner när du börjar äta regelbundet igen.

För att ta reda på om du har bulimi behöver du söka vård. Ibland kan det finnas kroppsliga sjukdomar som ger symtom som liknar ätstörningar. Därför är det viktigt att du får en ordentlig utredning. 

Om du är under 18 år

Du som är under 18 år kan kontakta en vårdcentral, en ungdomsmottagning , elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup. På en del bup-mottagningar behöver du remiss från vårdcentralen.

Om du är över 18 år

Du som är 18 år eller äldre kan boka tid på en vårdcentral,  psykiatrisk mottagning eller på företagshälsovården om du jobbar. Du som är upp till 20-25 år kan också kontakta en ungdomsmottagning .

Åldersgränsen varierar mellan olika ungdomsmottagningar. Du som studerar kan kontakta studenthälsan, om problemen har med studierna eller högskolan att göra. 

Särskilda mottagningar

Allt fler landsting har speciella ätstörningsmottagningar. På några mottagningar behöver du få en remiss från elevhälsan eller vårdcentralen, men på flera ställen kan du själv ta kontakt.

Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in på e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden. Du kan också söka efter mottagningar här.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Där kan du även få hjälp med var du kan söka vård. När du kontaktar vården eller ringer 1177 kan du fråga vilka mottagningar som finns där du bor.

Pröva igen om hjälpen inte fungerade

Om du tidigare har fått hjälp någonstans men inte tycker att det fungerade, försök igen någon annanstans.

Det kan fungera olika bra att prata med olika personer. Det är också olika hur det känns under olika perioder. Ibland kan det ta tid att innan det känns rätt att ta emot hjälp.

Du kan börja med att ta reda på så mycket som möjligt om bulimi och hur det behandlas. Det kan vara ett första steg mot att söka hjälp.

Börja prata med andra

Det finns olika föreningar på nätet som erbjuder stöd och hjälp via telefon, chatt eller mejl. Du kan också börja med att prata med en god vän eller någon du litar på, så att du inte behöver vara ensam med det som är svårt.

Om du har frågor kring bulimi eller andra ätstörningar kan du kontakta Riksföreningen mot ätstörningar, Frisk och fri. De har lokala föreningar på flera orter och kan hjälpa dig att svara på frågor och hänvisa dig vidare. Du som identifierar dig som tjej och är mellan 10 och 25 år kan också mejla eller chatta med en volontär på Ätstörningszonen.

En annan förening som är kunnig inom både ätstörningar och självskadebeteende är SHEDO. På SHEDO.se kan du läsa mer, chatta eller mejla för att berätta och få stöd och hjälp. 

Våga prata om svåra känslor

Du är värd att må bra och känna dig nöjd med den du är. Det är viktigt att umgås med människor som bidrar till att du uppskattar och utvecklar dig själv. Att börja prata om det som du hållit för dig själv och skämts över kan kännas både svårt och som en befrielse. Hur det kommer att kännas att börja prata om svåra känslor är svårt att veta på förhand. Ibland kan det vara lättare än du tror.

Få nya perspektiv

När du börjar prata med andra kommer du automatiskt att börja tänka och känna annorlunda, eftersom du inte längre är ensam med dina tankar. Ofta har tankar på vikt, kropp och mat tagit överdrivet mycket plats. Kanske har du glömt vilka andra saker som du tycker är viktiga i livet?

Genom att prata med andra kan du få nya, mer hälsosamma perspektiv än om du går ensam med dina funderingar.

Ta reda på vad du behöver

Ett ständigt flöde av information och bilder av kroppar kan göra att vi tappar tilliten till vårt eget omdöme, och kontakten med våra egna kroppar. När är jag egentligen hungrig? Får jag vara hungrig? Vad innebär det för just mig att må bra? Kan jag vara lycklig utan att ses som lyckad? Svaren på de frågorna kan ge dig insikter om vad du behöver för att må bra.

Du kan behöva lära dig mer om hälsosamma matvanor, träning och sömn, och vad kroppen behöver för att må bra. Du kan lära dig lita på din kropp och skilja på hungerkänslor och sötsug. Ibland kan avslappning och övningar i mindfulness hjälpa.

Den behandling du får är i första hand psykoterapi, antingen individuellt eller i grupp. Terapin går ut på att du ska förändra ditt sätt att äta, och att bearbeta svåra känslor. Ibland kan även läkemedel ingå i behandlingen.

Utredning bestående av intervjuer

För att kunna planera rätt behandling görs först en noggrann utredning. Du får besvara frågor kring ditt ätbeteende och om hur du har det i livet i övrigt. Det sker i en rad intervjuer som görs av en psykolog eller kurator. Ibland får du fylla i olika frågeformulär för att kartlägga problemen.

Du kan också få gå igenom en allmän kroppsundersökning, väga dig och lämna olika prover. Om du är under 18 år brukar föräldrarna också intervjuas.

Vanliga terapiformer

De terapimetoder som har visat sig vara särskilt effektiva mot bulimi är kognitiv beteendeterapi, KBT, interpersonell psykoterapi och familjeterapi.

Kognitiv beteendeterapi, KBT, innebär att du får hjälp att börja äta regelbundna måltider. På så vis kan du bryta det som skapar suget efter att hetsäta. Som stöd har du en matdagbok där du skriver upp allt du äter och de tankar och känslor som dyker upp när du ska äta och mellan måltiderna. Du och terapeuten använder matdagboken för att se hur ätmönstret förändras och för att undersöka viktiga tankar, känslor och situationer som utlöser hetsätningsattacker. KBT finns även som internetbehandling.

Interpersonell psykoterapi fokuserar främst på hur du hanterar konfliktfyllda relationer. Terapimetoden hjälper dig att mogna i ditt sätt att hantera dina känslor och relatera till andra människor, även om det kan ta längre tid innan det förändrar ditt ätbeteende.

Om du fortfarande bor hemma kan familjeterapi vara ett alternativ. Då deltar föräldrar och även eventuella syskon.

Minst sex månaders behandling

Hur länge behandlingen pågår, och hur den är utformad varierar, men ofta handlar det om en terapisession per vecka under sex till nio månader.

Beroende på hur du mår och vilka övriga problem och svårigheter som kommit fram under behandlingsperioden kan du behöva ha en fortsatt terapeutisk kontakt som kan handla om andra saker än själva ätstörningsproblemet.

Information och gruppträffar

Många specialistmottagningar ordnar gruppträffar både för den som har bulimi och för de närstående. Där kan du och dina närstående få information om bulimi, mat och hur du kan äta bättre.

På vissa mottagningar finns dagvårdsaktiviteter där du lagar och äter mat tillsammans, och diskuterar olika problem kring ätande.

Självhjälpslitteratur kan vara ett stöd

Du kan också ha nytta av att läsa böcker om hur andra har blivit friska från ätstörningar, så kallad självhjälpslitteratur. Självhjälpsböcker kan inte ersätta kvalificerad behandling, men det kan vara ett extra stöd att hantera dina problem, genom att till exempel öka din självkänsla eller hantera stress eller svåra känslor med hjälp av mindfulness.

Ibland kan du få läkemedel

Bulimi kan också behandlas med antidepressiva läkemedel. De kan till viss del hejda impulsen att hetsäta. Men behandling med enbart mediciner fungerar inte lika bra som psykoterapi.

Därför bör behandling med antidepressiva läkemedel alltid ske i kombination med psykoterapi och inte som enda behandlingsform.

Ovanligt med sjukhusvård

Det är ovanligt att du behöver vårdas på sjukhus.

Ekonomiskt stöd för tandvård

Du kan ha rätt att få ekonomiskt stöd för den tandvård du kan behöva om du har haft bulimi och fått frätskador på grund av kräkningar. Du kan dels ha rätt till ett bidrag för förebyggande tandvård, så kallat  särskilt tandvårdsbidrag. dels kan du ha rätt att få tandvård till samma kostnad som övrig sjukvård under en begränsad tid, om den kan ses som en del av rehabilitering efter bulimin.

Du kan fråga din läkare eller tandläkare för att få mer information. 

Även om du har varit fri från bulimi i flera år kan ätstörda tankar kring mat och den egna kroppen komma tillbaka under graviditeten eller efter att du fått barn. Det är inte ovanligt att du känner rädsla inför den viktuppgång som är nödvändig när du är gravid, eller att du är orolig för vad som ska hända med kroppen efter att du har fött barn.

Viktigt att berätta om ätstörningen

Om du har bulimi och blir gravid är det viktigt att du berättar om ätstörningen för barnmorskan på mödravårdscentralen så att graviditeten kan följas på bästa möjliga sätt. Kroppen har en naturlig tendens att skydda fostret genom att till exempel se till att fostret får näring i första hand.

Det finns en viss ökad risk för missfall om du har bulimi. Därför är det mycket viktigt att du får professionell hjälp tidigt. Även under tiden efter att du har fött barn finns en förhöjd risk att du som tidigare har haft en ätstörning får problem igen. Läs mer om ätstörningar i samband med graviditet och amning

När du är som sjukast kan det kännas som om du aldrig kommer att bli bra eller aldrig kommer att känna dig lycklig igen, men så är det inte alls. Det går att bli av med bulimi. Det kan ta tid, men det leder till ett hälsosammare och gladare liv.

Det hör till ätstörningen att det kan ta tid innan du inser att du har problem med ätandet. Känslor av skam kanske gör det svårt för dig att prata om hur du har det även om du förstår det.

Att inse problemet gör det möjligt att bli av med det

Det är ganska vanligt att tro att man är ensam om att ha de här problemen. Men du är inte ensam, och du behöver inte fortsätta att ha ätstörningar. Det är ett problem som du har fått, och som det går att bli av med.

Ta hjälp av andra

Vägen tillbaka kan vara lång och svår, men det är aldrig försent att bli fri från sjukdomen. Även om du har levt med bulimi i många år kan du bli bättre eller helt frisk. Om du söker hjälp, genom vården eller i en stödgrupp, ökar du möjligheten att bli frisk.