Laga smakportioner och egen barnmat

Skriv ut (ca 5 sidor)
Kollage med tre fotografier. Ett där någon river äpple, ett där någon mosar blåbär och ett där någon pressar kokad morot med vitlökspress.

Att laga egen barnmat behöver inte vara svårt. Oftast blir det också billigare än att köpa färdig barnmat. Med exempelvis en vitlökspress, ett rivjärn och en mixer kan man göra små portioner som passar de minsta barnen.

Skriv ut

Barn i åldern sex till tolv månader kan inte äta så mycket åt gången och behöver därför äta ofta. När barn börjar smaka vanlig mat är portionerna mycket små. Från sex månaders ålder kan man börja ge så kallade smakportioner som brukar vara ungefär en tesked stora för att sedan sakta öka till större portioner. Man kan också låta barnet själv plocka i sig små mjuka bitar av mat, vilket kallas för Baby led weaning (BLW).  

Om barnet är nyfiket på maten man själv äter kan man från tidigast fyra månaders ålder låta barnet smaka pyttelite av den maten. Man kan ta lite av maten på sitt finger eller på en sked, ungefär så mycket som ett kryddmått. Det handlar om att bejaka barnets intresse och låta det uppleva nya konsistenser och smaker, men det spelar ingen roll för näringsintaget. Öka inte mängden mat förrän barnet är ungefär sex månader gammalt.

Att förbereda maten

Att förbereda maten

När man lagar mat till små barn, särskilt barn under ett år, är det viktigt att tänka på att de är känsliga för infektioner. Därför behöver man vara lite extra noggrann med hygienen. Man ska tvätta händerna innan man börjar laga mat och efter att man har hanterat rått kött. Mat som inte ska hettas upp ska sköljas, till exempel grönsaker av olika slag.

Håll isär råa livsmedel och sådant som är färdigt att ätas. Använd särskilda skärbrädor och knivar till rått kött. Om man inte har olika skärbrädor och knivar är det viktigt att diska dem noga efter att man har skurit kyckling och rått kött.

Maten som tas fram ur kylskåpet för att tillagas ska inte ligga i rumstemperatur, utan behöver tillagas med en gång. Om man tar livsmedel ur frysen kan de tinas i vattenbad, kylskåpet eller i mikrovågsugn.

Fäll ihop

Laga mat

Laga mat

Inte salt men gärna andra kryddor

De flesta barn tycker om smakrik mat. När barn är under ett år ska man inte salta deras mat för de har svårt att reglera saltbalansen. Även senare är det bra att vara sparsam med saltet för att inte vänja barnet vid salt mat. Salt kan påverka blodtrycket både under barndomen och senare i livet. Det finns många olika kryddor och smaksättare som man kan använda i stället. Många barn tycker om både milda örtkryddor, till exempel basilika, dragon, persilja, dill och oregano och starkare smaker som curry, chili och paprika. Barn brukar också tycka om vitlök. Det finns osaltad buljong som går att använda till de minsta barnen, men lättsaltad går också bra om den inte är för koncentrerad.

Lagar man mat till flera än barnet kan man låta bli att salta helt för att sedan ha i salt i efterhand eller salta i slutet av matlagningen när man tagit undan en del mat till barnet.

Man behöver inte undvika salt helt, men det är bra att hålla nere mängden så mycket som möjligt. Om du ger pyttesmå smakprover gör det inget om de innehåller lite salt för det handlar om så oerhört små mängder.

Kokt mat bäst för små barn

För barn under ett år är det bäst att äta kokta maträtter framför stekta eller grillade rätter eftersom de är mer lättsmälta och bättre för magen. Man kan också laga mat i ugnen genom att ugnskoka, det bör däremot inte vara någon stekyta. När barnet är ungefär tio till tolv månader kan man börja ge lättstekta rätter. När barn är ungefär ett år brukar de kunna äta i princip samma mat som äldre barn och vuxna, men fortfarande kan man behöva ta i lite extra fett och hacka, mosa eller dela maten i bitar så att den passar barnet.

När man kokar maten kan det vara smidigt att koka varje livsmedel för sig eftersom koktiden ofta är olika lång. Men det går också bra att koka livsmedlen tillsammans, man får då lägga i de olika livsmedlen allteftersom beroende på hur lång tid de behöver koka. Det är viktigt att köttfärs och kyckling blir genomkokta.

Maten blir fortare klar om man skär den i mindre bitar och lägger dem i kokande osaltat vatten. Man kan koka mat i kastrull eller i mikrovågsugn. Koka i lite vatten, så att det precis täcker det som ska kokas, och under lock. Koka inte längre än som behövs då näringsämnen och vitaminer försvinner ju längre grönsaker, rotfrukter och frukt kokas.

Foto som visar barnmat i tre olika konsitenser. En är puré, en är mos och en är hackat.

Puré, mos eller hackad mat för att små barn ska kunna äta

När man lagar små portioner till barn som ännu inte har lärt sig att tugga, forma eller svälja maten i bitar behöver maten ges antingen som puré, mos, finhackat, hackat eller i mindre bitar. För att göra ett mycket finfördelat mos eller puré kan man använda sig av en stavmixer, matberedare, vitlökspress eller trådsil. En gaffel räcker för att mosa potatis.

Man kokar livsmedlen tills de är mjuka och använder en del av kokspadet för att mosa eller mixa till ett mos eller en puré. De allra första dagarna eller veckan när man börjar ge smakportioner kan det vara bra att blanda i lite bröstmjölk eller modersmjölksersättning i maten. På så sätt kan barnet känna igen smaken och lättare vilja äta.

När barnet kan tugga bättre är det bra om maten blir grövre. Den kan då mosas eller mixas i lite grövre form, grovhackas med en kniv eller gaffel eller rivas med hjälp av ett rivjärn eller matberedare.

Några förslag på grönsaker att koka och göra puré av är potatis, palsternacka, morot, sötpotatis, broccoli, blomkål, tomat, bönor och ärtor.

Frukt och bär går att äta både färsk och kokt. Mest näring behålls om man äter frukt och bär färsk. Man kan göra puré på färsk eller kokt frukt. Några förslag på frukt och bär att göra puré av är äpple, banan, päron, aprikos, avokado, kiwi, melon, vinbär, hallon, blåbär, björnbär och jordgubbar. När man kokar frukt och bär gör man det på samma sätt som grönsaker och andra livsmedel. Om man vill ge färsk frukt, men barnet ännu inte kan äta bitar, kan man skrapa med sked, riva på rivjärn, mosa eller mixa.

Kött, fisk och kyckling eller annan fågel tillagas på samma sätt som grönsaker. För att det ska bli klart snabbare kan man antingen dela i mindre bitar eller mixa rått kött eller kyckling och annan fågel till färs och sedan koka. Man kan också mixa det råa livsmedlet och frysa det för att ta fram när man ska koka.

Många barn tycker om sås. Den kan serveras som tillbehör till maten och gör också maten mer lättäten.

Foto på en person som häller ner en tesked olja i en tallrik med hemlagad puré.

Mjölk och fett i maten

Barn under två år kan behöva lite extra fett i hemlagad mat. Det brukar vara lagom med en tesked flytande margarin eller olja att blanda i per portion, två till tre gånger per dag. Om man har haft i fett i maten under tillagningen eller tagit i livsmedel med mycket fett, till exempel grädde eller creme fraiche, behöver man inte ha i något extra fett. I frukt- eller bärpuréer behövs inget fett.

Barn som är yngre än ett år ska inte dricka mjölk eller äta hela portioner fil och yoghurt, men man kan använda dessa i maten.

Blanda smaker så småningom

En del barn gillar den mesta maten med en gång medan andra behöver längre tid att vänja sig vid ny mat. När barn har provat olika livsmedel och smaker och man märker att de tycker om dem var för sig kan man börja blanda mer. Man kan till exempel göra grytor som sedan mosas, mixas eller hackas så att barnet kan äta.

Barnet kan äta av familjens mat redan från start bara den är kokt, osaltad och inte innehåller något av de livsmedel som barn ska undvika, till exempel honung eller spenat till barn under ett år. Läs mer om vad barn inte ska äta i texterna Barnens mat upp till ett år och Barnets mat 1-6 år, länkar finns i högerspalten.

Fäll ihop

Frysa in

Frysa in

När man lagar mat till barn i åldern 6-12 månader kan man göra en större mängd mat och sedan frysa in i små portioner, för att lätt ta fram och värma när det är dags att äta. Om varm mat ska frysas är det bra att först kyla ner den så snabbt som möjligt, till exempel i vattenbad.

När barnet äter smakportioner eller små portioner kan det vara smidigt att frysa in puré och mos i små bullformar eller styckfrysa genom att klicka ut den på plåt. Sedan kan man förvara de frysta bitarna i plastpåse eller i en burk. Rester av färdigköpt barnmat kan frysas på samma sätt. Men om man har matat barnet direkt ur burken kan man inte frysa in resterna eftersom det då kan ha kommit in bakterier i den maten.

Om man vill frysa in smakportioner där man har i bröstmjölk eller modersmjölksersättning kan man antingen ha i det innan man fryser in eller när man gör i ordning maten. Mat med bröstmjölk kan frysas i sex månader. Det extra fett som behövs i hemlagad mat till små barn kan man också antingen ha i innan man fryser in eller när man gör i ordning maten efter upptining.

Mängden fett i maten avgör hur länge den kan vara fryst eftersom fett blir förstört och maten dålig när det har gått en viss tid. Mat med mycket fett kan frysas i ungefär tre månader, mat som har lite fett i ungefär ett halvår och mat som inte har något extra fett kan frysas i ett år.

Fäll ihop

Tina och värma mat

Tina och värma mat

Djupfryst mat kan tinas i vattenbad, i mikrovågsugn eller i kylskåpet.

Maten kan värmas i mikrovågsugn, i kastrull eller i en tallrik med lock över en kastrull med kokande vatten, så kallat vattenbad. Rör om då och då under uppvärmningen så blir allt genomvarmt, men maten ska inte småputtra för lång stund eftersom vitaminer då kan förstöras. Låt maten sedan svalna lite så att barnet inte bränner sig. Man kan känna efter om det är lagom varmt för barnet genom att lägga en klick på underarmens insida. 

Om man ska ge barnet mat som har sparats i kylskåpet och inte varit fryst måste den hettas upp ordentligt och röras om så att den blir genomvarm.

Fäll ihop

Sammanfattande tips

Sammanfattande tips

  • Skär maten i mindre bitar så kokar den snabbare.
  • I stället för salt kan man använda kryddor eller osaltad buljong.
  • För att få rätt konsistens på maten kan man mosa med gaffel eller använda vitlökspress, matberedare, stavmixer, rivjärn eller trådsil.
  • Riv eller mixa grönsaker, till exempel till grytor.
  • Laga många portioner på en och samma gång och frys in i portioner. Frys in rester av maten, även industritillverkad barnmat kan frysas. För att frysa in små smakportioner kan man till exempel använda små bullformar eller klicka ut maten på en plåt och sedan frysa in de olika klickarna.
  • Tina fryst mat i vattenbad, mikrovågsugn eller kylskåp. Värm mat i mikrovågsugn, kastrull eller vattenbad.
Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-10-28
Redaktör:

Litti le Clercq, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Åsa Brugård Konde, nutritionist, Avdelningen för råd och beredskap, Livsmedelsverket, Uppsala
Christina Lantz, mikrobiolog, Avdelningen för råd och beredskap, Livsmedelsverket, Uppsala

Fotograf:

Juliana Wiklund